Johan Rockström

Jag hade tänkt att inleda året med ett inlägg om frö, fröbutiker och fröinköp. Det kändes som en naturlig start på ett odlingsår.

Men så lyssnade jag på Johan Rockströms Vinterprat den 27 december och insåg att det finns saker som är mer akuta att skriva om.

Först vill jag uppmana dig att lyssna. Det kan vara det viktigaste du har hört på länge. Bara gör det. För det handlar om dig.

Här lyssnar du!

Johan Rockström

Vem är Johan Rockström? Just nu är han en av två chefer på PIK (Potsdam Institute for Climate Impact Research) i Tyskland. PIK är ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. Rockström är också professor i miljövetenskap vid Stockholms Universitet. 2009 utsågs han till årets svensk och när han sommarpratade 2015 blev det årets mest spridda sommarprat. Bra.

För det är svårt att slå honom på fingrarna när det gäller klimatfakta.

I Vinterpratet förra veckan beskriver han en akut situation för planeten och min anledning till att berätta om det här, i odlarbloggen, är att matproduktionen i världen är en jättestor del av problemet. Och omställning är en förutsättning för alla framtida generationers existens.

Det sätt vi producerar mat på i världen idag är det enskilt största hotet mot planetens stabilitet.

Nästan 1/4 av världens utsläpp av växthusgaser kommer från jordbruket.

Matproduktion konsumerar 70% av allt det vatten som vi använder i floder, sjöar och grundvatten.

Maten är orsaken till att vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter på jorden. Det är den enskilt största orsaken till avskogning och utarmning av ekosystemen.

Övergödning i våra jordbruk får katastrofala effekter. Östersjön är ett sorgligt exempel.

Jordbruket är en stor anledning till riskerna med antibiotikaresistens och livshotande kemikalier i vår miljö pga. ogräsmedel och insekticider.

Fixar vi maten så fixar vi mänskligheten och planeten.

Jag hoppas att du inser att du är en viktig pusselbit i detta. Det är ingen annan som ska genomföra förändringen, det är du och jag.

Vidare berättar Rockström om vad som måste till för att komma någon vart i de stora sammanhangen:

  • Ta bort subventioner för konventionella lantbruk
  • Straffbeskatta allt ohållbart
  • Betala lantbrukare som bedriver hållbar produktion

 

Det finns lösningar och man är säker på att de funkar. 30% av världens lantbruk funkar redan på det sättet:

  • Digital precisionsodling utan läckage
  • Plöjningsfri odling
  • Balans mellan lantbrukets växter och djur

 

Jag har skrivit om EAT-Lancet-studien tidigare, du hittar min text här, och Rockström är ett av namnen bakom rapporten. I vinterpratet återkopplar han till denna. Man har räknat ut hur vi bör äta, både för vår egen och planetens hälsa.

Hälsoforskning visar att mer grönt och mindre kött håller oss friskare och gör att vi lever längre. Köttet raderas inte från menyn vilket skeptiker (som inte har läst hela rapporten) påstår, vi ska bara äta mindre. Vi rekommenderas att återgå till hur vi åt i Sverige på 60-talet, inte en så katastrofal hälsoperiod i Sveriges historia.

11 miljoner människor dör i förtid varje år pga. mat. De främsta dödsorsakerna är:

  • Undernäring
  • Övervikt
  • Diabetes
  • Cancer
  • Hjärt- och kärlsjukdomar

 

Detta är fler dödsfall än vad AIDS, malaria och tobak genererar tillsammans.

Rockström berättar vidare om de argument som skeptiker brukar framföra i klimatdebatter. Argument som inte håller för fem öre. Händelser som Lilla Istiden på 1600-talet och vikingarnas druvodlingar på Grönland under medeltiden ligger båda inom det normala gyllene spannet, -4 – +2 grader. Variation i temperatur har alltid förekommit och man kan se så långt tillbaka som tre miljoner år.

Det som händer nu har aldrig hänt förut. Vi rusar mot 3-4 graders global uppvärmning och det kommer att leda till en planetär katastrof.

Kunskapsläget är stort.

Det finns så mycket bevis som stärks varje dag.

Skeptiker vill göra klimatfrågan till ideologi. Som att leta efter ytterligare ett spelkort när man har förlorat alla andra. Klimatfrågan handlar om en enda sak: data, data och data. Sanningen. Observationer och analyser. Känslor och ideologi = nonsens.

Att tala om vad vi tror är fullkomligt fel. Det handlar bara om fakta, huruvida vi känner till dem eller inte.

Vi är för naiva.

Vi tror att sanning och goda krafter vinner i längden. Att förnuft och grundläggande mänskliga värden segrar till slut. Tyvärr räcker det inte.

Rockström redogör för en rad åtgärder som kan vända trenden. Han berättar om vilka motstånd som finns och vilka vi redan är på väg att besegra. Han är säker på att vi kan förändra planetens akutläge om vi låter forskningen bestämma och EU skapa klimatlagarna. Trump, Putin, Bolsonaro och Xi måste fråntas makten över klimatfrågorna och EUs lagar ska vara tvingande.

Återigen, lyssna på Rockströms vinterprat. Det angår dig.

Och låt oss göra Rädda Tellus till världens mest spännande projekt, för det är vad det är menar Johan Rockström.

Vecka 16

Skärtorsdagen: gammal snö och en ny fågelholk!

Påsk och påskväder! Nu börjar det hända saker. Fast vi har några snöfläckar kvar i den skuggiga delen.

Jag har lovat er ytterligare några vårtecken från trädgården och frågan är om påskliljorna har hunnit slå ut lagom till den stundande helgen?

Jag har också lovat er omplantering av tomater så det ska ni få några bilder från. Dessutom skulle jag bjuda på ett par lästips så det avslutar jag med.

Vårtecken

Vitsippor så klart! Och knopp på både syrén, hägg, sälg och kornell.

Det är fullt ös i och utanför bikuporna! Här hade det varit lämpligare med en film. Nästa gång.

Trots att skärtorsdagen bjuder på 16 graders värme så är det fruset i odlingsbäddarna. Det beror bland annat på täckmaterialet. Så här års kan det vara lönt att raka undan det och låta solen tina upp bädden.

I en annan bädd mätte jag upp 5 grader i jorden och det räcker för ganska många grödor så nu ska jag så det första vilken dag som helst!

Jag lägger täckmaterialet utanför bädden så att jorden får tina. Ett tydligt vårtecken i Getingedalen.
Jordtermometern – också ett tydligt vårtecken i min trädgård.
Enligt den här utomordentliga tabellen som är hämtad från Runåbergs hemsida kan man se vilka grönsaker som kan sås i kall jord: bondböna, dill, kål, lök, majrova, morot, palsternacka, persilja, purjolök, rädisa, rödbeta, sallat och ärter. Det är verkligen dags nu!
Jag måste ju visa veckans bild på spenaten så klart. I växthuset blev det plötsligt över 30 grader nu. Tror egentligen inte att varken spenat eller kål gillar det. Risken för blomning är överhängande.

Omplantering av tomater

Jag är inte först på bollen. Mina tomatfröer sätts ganska sent men det beror på två saker: Dels har jag inte utrymme att härbärgera en massa halvmeterhöga tomatplantor inomhus, dels vet jag att jag hinner få mogna tomater till slut iallafall. Lugn bara lugn.

Som sagt, det brukar bli tomater hur som helst.

Kort bakgrund: Jag sår tomatfrö i mager ogödslad jord som jag hämtar i mina egna trädgårdsland innan vintern. Den siktas och får sedan stå och vänta tills det är dags. Jag vattnar jorden innan jag sår. Jag vill ha mina fröer strax under jordytan och med vattning ovanifrån så kan de hamna alldeles för djupt.

Nuförtiden vattnar jag nästan allt underifrån, bland annat av ovanstående skäl men också för att våt jordyta gynnar sorgmygg, kan ge rötskador på stjälkarna och kan dräpa de svagaste plantorna. Det är ju rötterna som vill ha vatten.

Min frösådd står på värmematta och under lock tills det börjar gro men det är nästan onödigt när det gäller tomater. De gror ändå fast lite senare. När de har grott flyttas de till växtlampa och en temperatur på 16-17 grader. När de första karaktärsbladen visar sig (eller när jag har tid) så planteras skotten om.

I en vanlig kruka grundar jag med lite jord.
Med en sked gröper jag ur den lilla sköra plantan. Då brukar varken rötter eller stjälk skadas.
Plantan placeras i krukan med lite jord i botten. Jag placerar skotten på sniskan så att så mycket som möjligt av stjälken hamnar under jord.
Därefter fyller jag krukan med jord och trycker till lite runt plantan. Vattning görs underifrån och med tillskott av näringslösning. Kom ihåg att märka plantorna!

Antingen ställer jag plantorna under extrabelysningen eller också i ett ljust fönster. Så här års räcker dagsljuset för växterna. Jag planterar inte om mer än en gång. Nästa gång åker de ut på sin slutliga växtplats.

Mitt verkstadsfönster. Perfekt för småplantor. Och enormt skitigt. Man kan knappt se vårtecknet – tvätt på torkvindan – utanför.

Lästips

I januari berättade Sveriges Radio om en ny rapport framtagen av The Lancet och Stiftelsen EAT.

The Lancet är världens äldsta medicinska tidskrift och även ansedd som den mest prestigefyllda. Den grundades 1823 i England och publicerar forskningsresultat, bokrecensioner, sammanfattningar av seminarier, konferenser och fallstudier.

Stiftelsen EAT kan du läsa om här.

I rapporten står det helt enkelt att vi måste äta betydligt mindre kött och mer grönt för att rädda klimatet. Max 100 g rött kött/vecka är vad som gäller om det ska finnas någon framtid för kommande generationer.

Här finns en länk till rapporten. 

För den som inte vill ta sig igenom en lång rapport på engelska så rekommenderar jag Sveriges Radio-länken ovan för en bra sammanfattning.

Johan Rockström, professor i miljövetenskap, sommarpratare, debattör och flitig gäst i diverse morgonsoffor, är ett av namnen bakom rapporten.

Johan Rockström (En pressbild som jag har lånat helt lagligt om jag dessutom skriver att den är tagen av M. Axelsson/Azote.)

Mitt andra lästips idag är tidskriften Åter. Den ges ut av alternativ.nu som helt enkelt är ett forum med praktisk kunskap om självhushållning. Redan utan tidningen så är alternativ.nu en rik källa på kunskap för självhushållaren men med Åter blir läsningen och kunskaperna djupare. Här finns allt om gråärt, biodling, kompostering, fröodling, lagring och slakt (för den som hålls med sådant). Självklart hittar man även annonser och kurserbjudanden, mer eller mindre oemotståndliga.

Nästa vecka är det dags för en ny månadssummering. Hur har downshiftandet sett ut under april? Vad har konsumerats och hur kan det motiveras? Vilka åtgärder har vidtagits för att bli en ännu mindre belastning för klimatet?

Och påskliljorna då, hur gick det med dem, hann de slå ut till påsk? Njae… fast det är ju bara skärtorsdagen än.

Lite nervöst

Lite nervöst är det allt.

I dagsläget förbereder jag två föreläsningar. Den ena är redan på söndag 28 oktober. Adolfsbergs Trädgårdsförening har bjudit in mig och min före detta bloggkollega Ulf att berätta om våra olika odlanden.

Det är smickrande så klart och jag vill att fler ska upptäcka tjusningen med att odla sina egna grönsaker så därför vill jag berätta. Trots att det innebär ganska mycket förberedelser och lite nervositet.

Den andra föreläsningen är betydligt kortare. I sex minuter och 40 sekunder tänkte jag berätta om klimatsmart mat och att odla eget som en del av detta. Pecka Kucha kallas presentationsformen och den innehåller även 20 bilder som visas i 20 sekunder vardera. Och jag är inte ensam. Det kommer att hållas ytterligare sju presentationer samma kväll. En mycket trivsam och underhållande tillställning. Jag lovar!

Apropå klimatsmart mat så tycker jag att ni ska titta på nedanstående klipp från TV4 där miljöprofessor Johan Rockström berättar lite om hur man kan bidra till ett bättre klimat genom sitt ätande.

Mer blir det inte idag eftersom jag måste träna på mina presentationer. Hur fånigt det än känns att stå och prata ut i tomma luften.

Vi ses!