Min kära termometer och några recept

Om jag skulle rangordna mina trädgårdsredskap så skulle jordtermometern hamna på topp 5.

Alla känner säkert igen osäkerheten. När man står där och inte vet om man kan sätta potatisen eller så fröna. Ska jag chansa? Är det dumt? Eller är man onödigt feg, man väntar kanske onödigt länge med att så.

När jorden reder sig. Så står det ofta i handböcker och på fröpåsar. Men vad är det egentligen? Enligt Blomsterlandet är det:

När jorden torkat upp så mycket att den inte klibbar fast vid spaden när du gräver, säger man att den reder sig.

Det stämmer nog men det finns ändå en osäkerhet inblandad. Olika jordar klibbar olika mycket och all jord klibbar litegrann. Den kan också klibba olika mycket på olika platser i trädgården.

En termometer ljuger inte. Och vilka fröer som kan sås vid olika temperaturer är Runåbergs generösa nog att redovisa på sin hemsida. Jag är stormförtjust i den tabellen. Jag har ett utskrivet och inplastat exemplar med mig när jag jobbar med vårbruket.

Vårbruket version 2.0. Bredgrepen har gjort saken betydligt snabbare, lättare, mer ergonomisk och roligare. Jag börjar med att raka bort täckmaterialet. Den enda nackdelen med täckmaterial är att jorden värms upp långsammare på våren. Därefter strör jag ut näring, på bilden är det kogödsel som jag köper av Lions Kilsbergen. Närproducerad och hemkörd skit.

Himla tur att jag beställde redan i höstas eftersom vårens leverans är inställd på grund av corona. Anledningen till höstbeställningen beror på att vårleveransen brukar komma lite för sent för min smak.

När näringen är utslängd och jämnt fördelad så grepar jag och därefter krattar jag bädden jämn och petar ner eventuella komockor som fortfarande ligger på ytan.

Potatisen kan sättas vid en jordtemperatur på 7-8 grader och jag tog bort täckmaterialet i potatisenbädden ganska tidigt. Då steg temperaturen så att jag kunde sätta knölarna.

Bondbönor är nöjda med 5 grader i jorden så det har jag också sått.

Min favorit är Express från Runåbergs och i höstas skrev jag att jag skulle sätta 100 plantor i år så det gör jag. Eftersom bondbönsfrö sätts så pass glest så gör jag inga sårader i jorden utan gropar istället. Jag rafsar undan täckmaterialet och petar ner fröerna.

Bondbönor behöver näring i början av sitt liv, därför är jorden preppad med kogödsel. Men senare börjar denna baljväxt, liksom andra baljväxter, binda kväve från luften och blir självförsörjande på näring. Fiffigt va?

Andra saker som gillar kyla och tål sådd vid 4-6 grader är palsternacka, rotpersilja, svartrot och rättika. I dessa fall gör jag sårader eftersom fröerna sås mycket tätare än bondbönans. Jag rakar undan täckmaterialet så att bädden blir randig.

Heja spenaten!

Den tredje kategorin kallsådd, som jag kommer att så vilken dag som helst, är bladgrönt. Sallat gror bäst vid kallare förhållanden och det gör även dill och persilja. Spenaten är redan sådd i växthuset och växer för fullt.

Där står nu även förodlingen av kål. Dels för att den är köldtålig men samtidigt avhärdas den automatiskt. När dessa plantor ska sättas ut i landet är de redan härdade och det sparar plats inomhus. Varför förodla kål?

Allt har grott! Här växer nu vitkål, rosenkål, svartkål, grönkål, kålrabbi, broccoli, blomkål, savoykål och ytterligare nån slags broccoli. Jag ställer sådderna i gamla ugnsformar för att kunna vattna underifrån. Det absolut mest överlägsna sättet att vattna allt. Om det går. Håll tummarna.

Jo! Kålen är den planta som oftast angrips av insekter. Små, späda plantor tuggas av jordloppor och därefter kommer larver av kålmal och kålfjäril. Har man otur dyker det dessutom upp sniglar och kållöss. Om plantorna är lite större och kraftigare så klarar de angrepp betydligt bättre. Dessutom blir avståndet mellan plantorna perfekt från start. När någon planta dör så har man extraplantor att ersätta denna med.

Dessa plantor har ett betydligt större skydd mot angrepp än de spädisar som kommer upp vid frösådd.

En jordtermometer gör mig tryggare och dessutom sår jag tidigare än jag gjorde förr. Jag fegade och vågade inte chansa och istället skulle all sådd göras samtidigt. Mycket jobb. Nu blir jobbet utportionerat i kortare pass vilket är himla trivsamt.

Jag skrev om REKO-ringen i mitt förra inlägg och nu är det dags igen! Torsdagen den 23 april kommer de till Sigmahuset på Forskarvägen 1 på öster. Du gör dina beställningar via REKO-ringens Facebooksida. Där finns även all information.

Vi lagade riktigt god mat i påsk. Bland annat gjorde vi en sallad som jag vill rekommendera. Jag vill göra om den i höst när man har som mest egenskördat eftersom den innehåller sådant som är lätt att odla.

Grundrecepetet hittar du här och vi gjorde nästan exakt som det stod. När vi gör om den i höst räknar jag med att kunna hämta följande ingredienser från trädgården: kål, rättika, lök, kålrabbi, vitlök och gräslök. Brödet bakar jag själv och äggen kommer från grannens höns.

En annan god grej är örtolja gjord på persilja. Om man inte tar så mycket olja blir det en smarrig pesto, god till både pasta och rostad potatis. Örtoljan är egentligen en gremolata med salt. Den här gången föll jag för frestelsen att använda citron, ekologisk så klart, men jag ska prova att göra den med rabarberjuice nästan gång.

Persiljan och vitlöken kommer från egen skörd. Ett sätt att komma undan importerad olivolja är att använda kallpressad och ekologiskt rapsolja, den brukar vara väldigt smakrik.
Jag valde att mortla ihop örtoljan, lite svettigt men med ett perfekt resultat. Ca 1 dl hackad persilja, 1 vitlöksklyfta och en skvätt olja mortlas ihop. Tillsätt syran och oljan i skvättar till en lagom konsistens. Salta och smaka av.
Vi har potatis kvar. Jag älskar potatisrätter. En av alla hundratals goda saker att göra med potatis är ugnsrostad och krossad. Förkoka den lite, lägg sedan upp den på en plåt och krossa dem med baksidan av en sked. Strössla över salt och lite god olja och rosta på hög värme i 15-20 minuter. Ät med örtoljan.

Hoppas att ni njuter av vårbruket och har kommit igång med sådden! Det är härligt ute nu.

Sommarvärme, avhärdning och plantering

Det var värst vad varmt det blev. I växthuset blir det 30 grader eller varmare under dagarna och det är inte vad min spenat vill ha. Tack o lov är den i princip skördeklar och tajmingen är riktigt god eftersom tomater och annat ska planteras ut nu.

Note to self: att vinterodla spenat i växthuset funkar jättebra.

Växthuset är en bra plats för viss förodling och nu, sedan det blev så varmt, även avhärdning. De plantor som har vuxit upp inomhus på värmematta och under extraljus måste stegvis vänja sig vid tuffare förutsättningar. Mitt växthus har gardiner av fiberduk så det skarpaste solljuset når inte in. Det är bra.

Diverse plantor ur kålsläktet har bott här ute sedan begynnelsen medan andra har flyttat ut nyligen. De kålplantor som är glest planterade kan bo kvar i lådan ända till utplantering medan de som sitter tätt behöver planteras om och få lite mer utrymme runt rötterna. Jag vill ha ganska stora kålplantor innan de hamnar på sin slutliga plats eftersom de är populära bland skadedjur.

Några av mina kraftigaste kålplantor har fått avhärdas utomhus på sin slutliga plats. Kommer att planteras inom ett dygn. På bilden syns kålrot/rutabaga.

Vi är lätt chockade men överlevde natten. Tillståndet är varken livshotande eller allvarligt men vi måste få komma ner i jorden väldigt snart.

Temperaturen är intressant just nu. Växthuset får inte bli för varmt men jorden får gärna bli varmare. Den är 13-14 grader nu vilket innebär att nästan allt kan sås och planteras. Det är bara bönorna som är kinkiga och kräsna, de vill ha 15 grader eller mer för att överleva.

Till slut unnade jag mig en jordtermometer.

Även bönor är populära bland skadedjur så jag förodlar dem helst så att det är lite mer motståndskraftiga när de planteras ut. Dessutom får jag ett bra avstånd mellan plantorna eftersom jag slipper sätta fröer som inte gror.

Än så länge bor min bönplantor inomhus på värmematta men ska få komma ut så fort jordtemperaturen tillåter det.

Vissa bönor har jag dock redan sått eftersom de inte är lika känsliga. Bondbönor är tvärtom väldigt tåliga. I år sådde jag Express och det var första gången jag hade tagit eget utsäde, alltså lite extra spännande att se hur det gror. Jag är bortskämd med att bondbönor alltid gror till 100% hos mig.

Rosenbönor har också åkt i jorden. Mest för att de blir så otroligt vackra men även ätbara och goda med rätt tillagning.

Rosenbönor från ett tidigare år.

Sommarvärmen har så klart även medfört att naturen har exploderat och mina perenna grönsaker poppar upp överallt.

Sparrisen till exempel.

Den som inte har sparris kan lika gärna skörda och njuta av sina funkiaskott (hosta). Jo faktiskt! När dessa har nått en längd av 15-20 cm och bladen fortfarande inte har utvecklats är de perfekta att klippa av och tillaga som sparris. Stekta i vitlökssmör framkallar de gåshud.

Mina funkiaskott är fortfarande för små men om en vecka ska jag skörda några och äta upp. Men jag vill inte ta alla eftersom jag gillar mina funkior och dess underbara blad.

Diverse perenna löksorter kommer också tidigt och minskar behovet av köpelök. Ramslök, piplök, egyptisk luftlök och några olika sorters gräslök finns att skörda nu.

Ramslöken växer i skogskanten för att efterlikna dess ursprungsmiljö så mycket som möjligt. Den ska skördas NU sedan går den i blom och vissnar ner. It´s now or never. Ramslök bjuder på en unik löksmak med dragning åt vitlök.
Piplök har förmodligen fått sitt namn från dess form, stjälkarna är ihåliga. Används som gräslök eller purjolök. Piplök kan skördas i ett par veckor, det kommer nya stjälkar, men sedan går den i blom med alliumliknande bollar. I år har jag sått mer piplök för denna grönsak vill jag ha mer av.
Egyptisk luftlök används ungefär på samma sätt som piplök men den får inte alliumbollar i toppen, den får små lökknippen. Jättecool faktiskt. Dessa små lökar kan förstås skördas, skalas och tillredas men det är ganska pilligt. Skitpilligt faktiskt. Jag låter dem hellre falla till jorden och göra ny luftlök åt mig. I bakgrunden växer citronmeliss. (Fotot är taget förra sommaren.)

Visserligen är inte vintersallat (maché) perenn men den frösår sig lätt och man har den forever om man spelar sina kort väl. Förra årets vintersallat fick gå i blom och resultatet är skördeklart nu!

 

TIPSLISTAN

I veckans avsnitt av Odla med P1 pratar man om täckodling, det som jag skriver mycket om och rekommenderar alla att prova. Lyssna på programmet här.

Och notera gärna min föreläsning i oktober! Det kostar 40 kr i entréavgift.

Torsdag 10 maj tycker jag definitivt att ni ska göra en utflykt till Tysslingedagen. 39 välfyllda stationer där nummer 37 håller extra högt värde. Flera olika sorters hantverk, vacker natur och våfflor på en och samma plats. Dessutom kan man få en pratstund med mig! Läs mer här.

På lördag 12 maj tycker jag att ni ska hålla extra mycket koll i NAs bilaga Bostadspuls eftersom man kan läsa ett trevligt reportage om en grönsaksodlare i Getingedalen!

Skön långhelg i trädgården önskar jag alla!