Johan Rockström

Jag hade tänkt att inleda året med ett inlägg om frö, fröbutiker och fröinköp. Det kändes som en naturlig start på ett odlingsår.

Men så lyssnade jag på Johan Rockströms Vinterprat den 27 december och insåg att det finns saker som är mer akuta att skriva om.

Först vill jag uppmana dig att lyssna. Det kan vara det viktigaste du har hört på länge. Bara gör det. För det handlar om dig.

Här lyssnar du!

Johan Rockström

Vem är Johan Rockström? Just nu är han en av två chefer på PIK (Potsdam Institute for Climate Impact Research) i Tyskland. PIK är ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. Rockström är också professor i miljövetenskap vid Stockholms Universitet. 2009 utsågs han till årets svensk och när han sommarpratade 2015 blev det årets mest spridda sommarprat. Bra.

För det är svårt att slå honom på fingrarna när det gäller klimatfakta.

I Vinterpratet förra veckan beskriver han en akut situation för planeten och min anledning till att berätta om det här, i odlarbloggen, är att matproduktionen i världen är en jättestor del av problemet. Och omställning är en förutsättning för alla framtida generationers existens.

Det sätt vi producerar mat på i världen idag är det enskilt största hotet mot planetens stabilitet.

Nästan 1/4 av världens utsläpp av växthusgaser kommer från jordbruket.

Matproduktion konsumerar 70% av allt det vatten som vi använder i floder, sjöar och grundvatten.

Maten är orsaken till att vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter på jorden. Det är den enskilt största orsaken till avskogning och utarmning av ekosystemen.

Övergödning i våra jordbruk får katastrofala effekter. Östersjön är ett sorgligt exempel.

Jordbruket är en stor anledning till riskerna med antibiotikaresistens och livshotande kemikalier i vår miljö pga. ogräsmedel och insekticider.

Fixar vi maten så fixar vi mänskligheten och planeten.

Jag hoppas att du inser att du är en viktig pusselbit i detta. Det är ingen annan som ska genomföra förändringen, det är du och jag.

Vidare berättar Rockström om vad som måste till för att komma någon vart i de stora sammanhangen:

  • Ta bort subventioner för konventionella lantbruk
  • Straffbeskatta allt ohållbart
  • Betala lantbrukare som bedriver hållbar produktion

 

Det finns lösningar och man är säker på att de funkar. 30% av världens lantbruk funkar redan på det sättet:

  • Digital precisionsodling utan läckage
  • Plöjningsfri odling
  • Balans mellan lantbrukets växter och djur

 

Jag har skrivit om EAT-Lancet-studien tidigare, du hittar min text här, och Rockström är ett av namnen bakom rapporten. I vinterpratet återkopplar han till denna. Man har räknat ut hur vi bör äta, både för vår egen och planetens hälsa.

Hälsoforskning visar att mer grönt och mindre kött håller oss friskare och gör att vi lever längre. Köttet raderas inte från menyn vilket skeptiker (som inte har läst hela rapporten) påstår, vi ska bara äta mindre. Vi rekommenderas att återgå till hur vi åt i Sverige på 60-talet, inte en så katastrofal hälsoperiod i Sveriges historia.

11 miljoner människor dör i förtid varje år pga. mat. De främsta dödsorsakerna är:

  • Undernäring
  • Övervikt
  • Diabetes
  • Cancer
  • Hjärt- och kärlsjukdomar

 

Detta är fler dödsfall än vad AIDS, malaria och tobak genererar tillsammans.

Rockström berättar vidare om de argument som skeptiker brukar framföra i klimatdebatter. Argument som inte håller för fem öre. Händelser som Lilla Istiden på 1600-talet och vikingarnas druvodlingar på Grönland under medeltiden ligger båda inom det normala gyllene spannet, -4 – +2 grader. Variation i temperatur har alltid förekommit och man kan se så långt tillbaka som tre miljoner år.

Det som händer nu har aldrig hänt förut. Vi rusar mot 3-4 graders global uppvärmning och det kommer att leda till en planetär katastrof.

Kunskapsläget är stort.

Det finns så mycket bevis som stärks varje dag.

Skeptiker vill göra klimatfrågan till ideologi. Som att leta efter ytterligare ett spelkort när man har förlorat alla andra. Klimatfrågan handlar om en enda sak: data, data och data. Sanningen. Observationer och analyser. Känslor och ideologi = nonsens.

Att tala om vad vi tror är fullkomligt fel. Det handlar bara om fakta, huruvida vi känner till dem eller inte.

Vi är för naiva.

Vi tror att sanning och goda krafter vinner i längden. Att förnuft och grundläggande mänskliga värden segrar till slut. Tyvärr räcker det inte.

Rockström redogör för en rad åtgärder som kan vända trenden. Han berättar om vilka motstånd som finns och vilka vi redan är på väg att besegra. Han är säker på att vi kan förändra planetens akutläge om vi låter forskningen bestämma och EU skapa klimatlagarna. Trump, Putin, Bolsonaro och Xi måste fråntas makten över klimatfrågorna och EUs lagar ska vara tvingande.

Återigen, lyssna på Rockströms vinterprat. Det angår dig.

Och låt oss göra Rädda Tellus till världens mest spännande projekt, för det är vad det är menar Johan Rockström.

Vecka 26

Det är sista blogginlägget för månaden vilket betyder månadsssummering. Fast jag har ingen lust att skriva om det idag och det är min blogg så jag slipper. Jag vill hellre skriva om att det är ett ruskigt bra odlarår. En perfekt variation av värme, sol och regn. Det är hur kul som helst att göra rundorna bland odlingarna och se på tillväxten.

Sedan sist har jag lagt täckmaterial på alla bäddar. Inget mer ogräs och maximalt fuktbevarande. Löken ser ut att trivas.

En morgon var det tillrufsat bland mina miniplantor av rotselleri. Rufsets karaktär sa katt. Kattoalett. För stora spår för fågel, för små spår för vilket annat djur som helst.

Nästa morgon var mina militäriskt raka rader av morot i kaos. Då blev jag lite ledsen eftersom jag var så nöjd med mina morotsrader. Jag fick ju inte en enda morot förra året. Jag tror fortfarande på katt och det kan bara vara en – Tristan.

Jag gillar Tristan. Jag hade velat ha en egen Tristan men katter ger mig klåda. Tristan bor tillräckligt nära för att även ta mössen på vår gård så vi har nytta av honom.

Tristan måste få göra sina behov och det är inte lätt för en katt att veta var det ska ske. Men att lägga ett kompostgaller eller liknande över odlingen funkade klockrent. Inte ett enda kattspår sedan dess. Tipset kom från någon annan odlare eller något av alla forum på Facebook. Tack för det.

Efter Tristans framfart växer inte morötterna längre som en Nordkoreansk armé men det blir nog bra ändå.

Och kålen den mår bra. Två sprayningar med Turex har jag hunnit med och det är redan stor skillnad. Trots att det regnar då och då. Vitkålen visar försiktiga tendenser till att knyta sig. Och svartkålen växer säkert en cm varje dag.

Som en liten baby alien. Plant based baby alien.
Jag tror att vi kommer att börja skörda svartkålen vilken dag som helst. Den kommer ändå att fortsätta att ge skörd till december.

På ärt- och bönfronten ser det också himla bra ut. I princip alla ärtfröer har grott och jag har fått ännu ett bevis på att jag kan fröodla. Trekanten med Lokförare Bergfälts jätte-hajpade-ärt är intakt och verkar ha grott till 100%. Yes! Med anledning av hur eftertraktad denna sockerärt är så känns det så klart extra bra att kunna odla fram fröerna själv.

Buskbönorna brukar vara kinkiga och vill ha en riktigt varm jord för att gro. I år kommer de dock generösare än de brukar. Plantorna brukar bli 30-40 cm höga och det är brytbönor, alltså haricots verts, i lite olika färger. De gula brukar kallas vaxbönor.

Bondbönorna kör vidare i sin racertakt och om en vecka tror jag att första bönskidan visar sig.

Lokförar’n.
Buskbönan.
Bondbönan.

Klättrande bönor är både vackert och lättskördat men svårodlade i zon 5. Jag har provat några gånger men får inget resultat. Det finns dock en som är anspråkslös och vacker (men inte lika god); blomster- eller rosenböna. Min favorit heter Prizewinner och den har jag planterat vid en gammal klätterställning till en ros.

Prizewinner på väg!

I växthuset är det framför allt vinranka och gurkplantor som jobbar snabbt. Fast tomaterna är inte så dåliga de heller.

Gurkorna växer säkert 5 cm/dygn.
Tomaterna har fått en ny typ av uppbindning i år. Det känns redan som den bästa hittills. I taket har jag satt en stång, IKEAs billigaste gardinstång. På denna hänger S-krokar och i dessa fäster jag snören som jag lindar runt tomatplantorna varefter de växer. Snöret sitter i en generös ögla längst ner på varje tomatplanta. Inga mera stödpinnar i växthuset!

Det som blommar just nu är piplök, salvia, fläder och det vilda. På hundpromenadängarna är det hur vackert som helst just nu med en mångfald av underbara vilda blommor. De dyker även upp i trädgården och då tar man en omväg med gräsklipparen för att skona dem. Att de vill växa intill granhäcken är ett under i sig.

Piplöksbollar på G.
Blommande salvia.
Praktfull fläder.
Ett litet skonat stycke vildblommor.

Apropå fläder så kommer jag inte att göra någon saft i år. Det finns fortfarande ett lager i frysen. Men jag provade att göra flädersirap.

Ett googlat recept fick vara vägledande. 2,5 dl vatten fick koka upp med 500 g socker. (Nästa gång kommer jag att ta 250-300 g.) Ca 15-20 fläderblommor läggs på vitt underlag för att insekterna ska krypa ut. Därefter blandas de ner i sockerlagen. I receptet skulle man tillsätta citronsaft och skal men jag tog 6 frysta tärningar med rabarberjuice. Först tog jag 4 men det behövdes 6. Fast med en mindre mängd socker i nästa kok kanske man även måste justera syran.

Rabarberjuice.

Nåväl, allt får koka i ca 10 minuter för att sedan tas av plattan och svalna. Låt stå kallt över natten eller i minst 4 timmar. Därefter silas blommorna bort och sirapen småkokas till ungefär halva mängden återstår. Hälls på väl rengjord burk.

Alltså det blev supersegt, nästan som mjuk kola, eller som sirap som stått i extra kallt kylskåp. Men smaken! Den var väldigt bra. Lite för söt men som sagt, sånt går att justera.

Vad ska jag ha sirapen till? Drinkar tror jag. På glass kanske. I desserter. Som smaksättare i mat. Vi får se.

En ny odlingslåda är på gång. I botten grundar jag med kartong eller gamla tidningar. Det är framför allt för att hindra rotogräs men det blir bra mull och utfyllnad också. Sedan fyller jag på med organiskt material som är friskt och som inte kan generera oönskade växter. Har tidigare gjort misstaget att använda materia fullt av mogna fröer. Inte smart.

Jag fick lite kalla fötter gällande jorden som jag skulle fylla lådan med så jag skickade iväg ett jordprov. Svaret har inte kommit än, inte heller fakturan, så det ska bli spännande att få svar på både det ena och andra. Min fråga gällde klumprotsjuka som drabbar alla sorters kålväxter men för bönder som odlar raps är den väl egentligen det största problemet.

Det går att odla alla andra sorters grödor på en klumrotsjukedrabbad jord och efter ca 17 år är sjukan borta men jag håller så klart tummarna för att min jord är frisk. Återkommer om provsvaret.

För att ändå avsluta på ett månadssummeringsvis så tänkte jag påminna om att allt papper har betydelse för klimatet. Även direktreklamen. Bilden nedan är både aktuell och inte. Naturskyddsföreningens länk i nederkant gäller inte längre men det finns en uppdaterad version här. Den handlar om vad vi kan göra för att minska vår pappersförbrukning och därmed göra klimatet en tjänst.

Det enda jag ställer mig frågande till är de digitala alternativen. Själv har jag valt att läsa både böcker och tidningar via appar och internet men det sägs att serverhallarna som gör detta möjligt står för en stor del av alla koldioxidutsläpp. Om det kan du läsa här.

Att skriva en blogg om hållbarhet är då kanske lite kontraproduktivt? Har dock inga planer på att sluta. Vi hörs om en vecka!