Det enkla och svåra med fröer

Det börjar bli dags att tänka på inköp av frö och en del ska sås redan nu. Det vet fröfirmorna och det dimper ner kataloger och reklamblad i brevlådorna, både den fysiska och den digitala.

Det finns frö på ICA. Jättesmidigt för där är man ju ändå en gång i veckan. Och man behöver inte krångla till det för sig, ICAs fröer funkar fint, men för mig som förknippar min plånbok med hållbarhet så är det inte lika enkelt. Jo nästan.

Fröhyllan på ICA förra våren.

Billigt. Det ska helst vara billigt. Och billiga fröer funkar. Kortsiktigt.

Jag betalar hellre lite mer för mina fröer och därmed har jag bakat in välgörenhet, solidaritet och hållbarhet i mitt köp.

För min plånbok och mitt betalkort kan bara användas till hållbar konsumtion. Där har jag lagt ribban. Helst skulle jag vilja att köpet inte gick igenom, att det lyste rött och larmade i hela affären, när jag försökte betala för något som inte är hållbart. Men så funkar det ju inte så jag måste hålla reda på sådant själv.

Ekologiska fröer. Hur sjutton kan ett litet frö göra någon skillnad? Varför ska jag betala mer när slutprodukten blir densamma?

Att ta fram fröer är en lång process och i den förekommer det många olika aktiviteter som är väldigt olika beroende på om fröet är ekologiskt eller konventionellt odlat.

I ett konventionellt odlat frö har insektsgifter och bekämpningsmedel varit inblandat. Konstgödsel/Handelsgödsel står för näringen men framför allt för stora mängder koldioxidutsläpp. Traktorer och/eller maskiner drivna av fossilt bränsle finns med i bilden. Människorna som har jobbat i fröindustrin kan ha blivit utsatta för både det ena och andra. Dessutom har ingen hänsyn till marken tagits och för varje skörd har den tagit ett steg närmare sin död. För att inte tala om de verkliga jordbrukarna, maskar och mikroorganismer, som håller på att dö utrotningsdöden pga hänsynslös markanvändning.

Det ekologiska fröet är framtaget på ett motsatt sätt; med hänsyn till mark, människor, insekter och framtida generationer.

Sedan finns det en riktigt läskig fröpolitik i världen och där betyder ditt val och inköp ett ställningstagande.

Genom att handla hos Runåbergs kan du känna dig trygg med att ingen har kommit i kläm och att firman inte bara levererar kvalitetsfrö till dig utan även kämpar mot EUs väderkvarnar i fröfrågan.

Vi är fortfarande lika övertygade om att ekologisk odling i olika former är en förutsättning för jordens överlevnad. En odling med uppriktig vördnad för det levande. En odling där balans är viktigare än maximal skörd. Utan användning av lättlösligt konstgödsel och kemiska bekämpnings- och tillväxtmedel.

Här kommer du till Runåbergs hemsida.

Här beskriver de sina tankar gällande politiken runt fröhantering.

Årets katalog från Runåbergs

En annan firma som levererar riktigt bra ekologiska fröer är Lindbloms. Och där har Leif Lindblom, grundare av firman, verkligen fått känna på väderkvarnarna. Leif är en av de som har slitit för ekologiskt utsäde, för de små firmornas överlevnad och för att öka arter, sorter och mångfalden av fröer på marknaden men nu orkar han inte längre.

I november sattes hans lager i brand, 300 sorters ekologiskt frö gick upp i rök. Branden klassas som mordbrand och inträffade lägligt nog tre dagar innan ett stort och avgörande beslut hos Jordbruksverket skulle fattas.

Vid Jordbruksverkets möte var utbudet och lagret av ekologiskt svenskt frö avgörande och när Leifs enorma lager inte längre fanns så kunde alltså Jordbruksverket fatta ett ogynnsamt beslut.

Beslutet går ut på att det är helt ok att använda konventionellt frö i ekologiska odlingar eftersom lagret av ekologiskt frö inte är tillräckligt stort.

Leif Lindblom säljer det frö han har kvar denna säsong men sedan orkar han inte längre.

Här kommer du till Lindbloms hemsida.

Skrolla ner en bit på förstasidan så kan du läsa om branden och kampen. I år kommer jag att gynna Lindbloms frö i första hand.

Det var länge sedan det dök upp några nya aktörer på fröfronten men nu finns Nordfrö! Än så länge är deras utbud ganska litet men medvetenheten bakom deras verksamhet är så stor att det finns all anledning att handla några sorter hos dem.

Här kommer du till deras hemsida.

Våra fröer är odlade i Sverige i småskaliga hantverksmässiga odlingar med miljövänliga metoder som inte bara skonar utan också stöttar och samspelar med insekter och mikroliv. Vi använder oss bland annat av täckodling och samodling och vill inte vara beroende av fossila bränslen i produktionen.

Läs mer om Nordfrös medvetenhet här.

Du kan också handla dina fröer hos Impecta, ett familjeföretag från Julita i Södermanland. Här bör man dock gå lite varligt fram eftersom alla fröer inte är ekologiska.

Årets katalog från Impecta

Förutom att tillhandahålla en hel del ekologiskt frö så har de kulturarvssorter vilket är värt att satsa på. Under många år blev fröutbudet allt snävare och fattigare. Många gamla sorter försvann i takt med att det småskaliga odlandet minskade och den industriella verksamheten valde ekonomisk lönsamhet framför mångfald.

Men gamla sorter behöver inte vara sämre, det kan vara så enkelt som att gråärt inte har lika aptitlig färg som gula och gröna ärter. Smaken är dock densamma och framför allt är de anpassade till vårt klimat. Gråärten är starkväxande, får helt underbara blommor och ger god skörd. Den går att använda som sockerärt när den är späd och brytärt/spritärt när den är större. Torkad blir den en bra soppärt även om soppan blir lite grå…

Gråärtens fina blomma

Det finns all anledning att välja fröer från en mindre och mera medveten firma. De stora firmorna har råd att registrera sina fröer vilket konkurrerar ut små firmor med spännande utbud.

Från Runåbergs hemsida:

Inträdet i EU innebar ännu hårdare restriktioner med krav på att allt utsäde måste vara registrerat i den officiella sortlistan. En komplicerad och kostsam process, möjlig enbart för stora fröproducenter.

Det finns en himla massa nätbutiker med fröer. Och det finns väldigt många stora fröfirmor som säljer sina påsar på mataffärer och trädgårdsbutiker. Jag önskar att du väljer ekologiskt men framför allt hoppas jag att du förstår varför du ska göra det. Billiga fröer från ICA blir bara billigt och enkelt för dig, inte för någon annan.

I nästa inlägg kommer jag att knyta an till min inledning om hållbar konsumtion. Vi har redan börjat överskrida de planetära gränserna och vår konsumtion de senaste 50 åren är en av orsakerna.

Vecka 44

Det här blir sista inlägget i oktober och jag ska ta tillfället i akt att skriva om andra saker än odling. Under året har jag har försökt att skriva om konsumtion en gång i månaden och så blir det även idag! Här kommer några tankar om att handla billigt, dyrt och smart.

I det här hushållet var det dags för en ny mobiltelefon. Vi är inga storbytare utan brukar härda ut till de börjar krångla. Helst skulle vi vilja köpa en Fairphone men de håller fortfarande inte måttet och någonstans går gränsen.

Fairphone är telefonen som cares for people and planet och du kan läsa mer om dem här. 

Istället valde vi att handla på Swappie, nätbutiken som handlar med felfria och begagnade mobiltelefoner. De lämnar till och med ett års garanti. Genom att handla av dem så tar man både miljö- och människorättsansvar.

 

Det går nog att köpa billigare på Wish.

Den hör jag då och då. Vi vill helst betala så lite som möjligt för prylarna.

Men hur ser produktionen av dessa varor ut? Vilka är det som tillverkar dem? Och vad blir det för kvalitet på produkten?

Du får vad du betalar för. En dyrare produkt kommer oftare från företag som tar ansvar för klimat och miljö. Arbetarna i fabrikerna har goda arbetsförhållanden, bra lön och schyssta arbetstider. När de är sjuka får de sjuklön och det finns möjlighet för arbetarna att ta lunchpaus och det kanske till och med finns mat att köpa på företaget till självkostnadspris.

Företaget är anslutet till någon form av företagshälsovård som gör regelbundna hälsokontroller av de anställda och deras familjer och deras barn har gratis skola.

Förutom personalansvaret så vidtar företaget ofta andra samhälleliga åtgärder. Vissa återplanterar regnskog för att kompensera klimatutsläppen vid frakterna.

Om du över huvud taget måste handla så så titta gärna djupare än i botten av din sparbössa. Billiga prylar betyder att någon annan får lida för din skull.

 

Tidskriften VEGO publicerade nyligen en rapport framtagen av WWF och Knorr. Den heter Future 50 Foods och presenterar 50 livsmedel som vi bör äta mer av om vi vill värna vår hälsa i kombination med naturens biodiversitet.

Tillsammans med WWF har vi identifierat 50 framtidslivsmedel med högt näringsvärde, relativt låg miljöpåverkan och god smak.

Tanken bakom rapporten är att inspirera till hälsosam förändring; att äta mer hållbar, näringsrik, god och växtbaserad kost.

Du hittar mer information och hela listan här.

Jag tänker avsluta dagens bildfattiga inlägg men några sevärda tips! Några av dem kommer från utbildningen som jag går nu, den kolossalt intressanta och lärorika utbildningen Eko-vegetariskt kök på Vårdinge folkhögskola. Förutom att nörda ner mig i hållbar och spännande matlagning så läser vi mycket om matproduktion och livsmedelshistoria.

Mitt första tips är Cooked som ligger på Netflix. Serien handlar om matkultur och vår kontakt med råvaror och livsmedel.

Det andra är ett 15 minuter långt TED-talk av Carolyn Steel om hur städer och industrialisering förändrade vårt ätande. Du hittar avsnittet här! Det är lite klurigt att hänga med i hennes engelska men välj textremsa så funkar det fint!

Mitt sista tips handlar om odling. Det är dokumentären Permakultur, ihop med naturen som finns på Kunskapskanalen och UR play. Det handlar om människor som har valt att odla enligt permakulturens principer som ett bidrag till en hållbarare värld. Här är en länk till programmet.

Den här veckan jobbar vi med spannmål på utbildningen och en av måltiderna var en smarrig vegansk paella på nakenhavre. Från vår egen odling kunde vi hämta tomat, paprika, lök, vitlök och morot. För att det ändå ska bli något foto i dagens inlägg så får ni en tjusig bild på paellan!

Paella, en bit stekt halloumi och en tomatsalsa med koriander.

Vecka 17

Trots att det är nästan en hel vecka kvar av april (och tur är väl det för jag behöver hinna fixa några saker innan maj börjar) så kommer här en månadssummering. Nästa gång jag skriver är det maj och då vill jag hellre berätta om odlingarna.

Fast först vill jag återkoppla till en sak som jag skrev om i mitt förra inlägg. Rapporten som The Lancet och EAT har tagit fram och som handlar om hur vi behöver äta för att det ska finnas någon framtid. Igår fick jag senaste Buffé, ICAs tidning, och då skrev de om rapporten i reportaget En kulinarisk tidsresa.

Tidigare i år presenterades den stora och omdebatterade rapporten Food, Planet, Health från EAT-Lancet-kommissionen som förordar en kraftigt reducerad konsumtion av kött- och mejeriprodukter för att skona både miljö och människor /…/.

(ICA Buffé, #04 2019, sidan 16)

Genom att gå igenom mina utgifter för april så får jag en bild av min konsumtion och huruvida jag lever som jag lär. Det blir liksom tydligare och mera svart på vitt.

Utgifter som inte redovisas här är försäkringar, huslån, återbetalning av studielån, livsmedel och bilkostnader. Jag har tidigare berättat om hur vissa av dessa går att påverka men inte andra.

Frisörbesök; orkar inte gå in på behovet av detta. (Det finns ekologiska frisörer och man kan be om miljövänliga hårvårdsprodukter.)

– Storytel, Netflix och HBO Nordic; underhållning i flera lager. Behöver vi verkligen både Netflix och HBO Nordic? (Vetenskapsradion Klotet sände ett intressant avsnitt om data och vad det har för påverkan på klimatet.)

– Nya sommardäck och byte till dessa. En nödvändighet.

– Skosnören, det fanns inget kvar att knyta med. (Det går att göra snören av nässelstjälkar men där går gränsen för mitt självförsörjande.)

– En trätång till matlagningen som jag har sneglat på länge. Vill skicka den svarta av plast som smular sig åt fanders. Trätången är dessutom lokalproducerad.

– Penséer. Kunde inte motstå en låda med violfärgade penséer på Plantagen för 49,90. Dessa är planterade i en låda utanför dasset och faktum är att de brukar blomma till oktober. (Det här är ett exempel på att jag inte alltid lever som jag lär.)

– Träning. Jag lade 60 kronor på lite roligare löpning. Värt varenda öre.

Utöver detta har jag lagt lite pengar på god mat och dryck eftersom det förhöjer min livskvalitet flera kilometer, några spännande fröer och lite välgörenhet.

Penséerna utanför dasset som jag kommer att njuta av i minst ett halvår. Ätbara dessutom men dessa industriblommor skulle jag inte stoppa i munnen. Vem vet vad de är behandlade med? Däremot så klipps dessa ner ett par gånger och nästa generation blommor – de har jag inga problem att äta.
Tången av Mats Herminge som äntligen finns i Getingedalen.

Jag konstaterar att jag handlar väldigt lite kläder, kroppsvårds-/skönhetsprodukter och allt färre pappersprenumerationer. Och jag saknar det inte.

PLANTLOPPIS

Jag vill tipsa om Clarions Plantloppis! Så vitt jag vet görs det bara reklam på Facebook (än så länge) men här är en länk till evenemanget.

Lördag 25 maj kl. 11-15 blir det alltså plantloppis på Clarions innergård Terrassen.

Vi kommer bland annat att sälja tomatplantor som vi planterat från överblivna tomater från frukosten. Från personalens favoritblommor finns sticklingar, allt från palettblad till pelargoner. Vi hoppas också på att du vill sälja dina favoriter av plantor och sticklingar.

För varje såld planta skänker Clarion Hotel Örebro 10 kr som går direkt till Kvinnohuset.  Det kommer också finnas sojakorv och gofika till försäljning.

Jag gillar allt med detta; tomatplantor från överblivna tomater, välgörenhet och sojakorv.

Nu kommer snart koskiten från Lions Kilsbergen och jag kan göra i ordning bäddarna på riktigt. Jag har satt all potatis, alla bondbönor och även några andra köldtåliga växter. Om detta ska jag berätta mera i nästa inlägg.

Och hur blev det med påskliljorna då? Slog de ut lagom till påskafton? De har aldrig haft bättre tajming.

Glad påsk sa liljorna. IBC-tanken i bakgrunden är TOM. Så himla TOM. Det är en torr vår och skogsbränderna har redan drabbat Sverige. Ska det bli som 2018? Härligt men mycket svårodlat…

Vecka 13

Sista onsdagen i mars!

Månadssummering!

Vad summerar jag då? Jo jag gör en genomgång, mest för mig själv, av aktiviteter som genererar koldioxidutsläpp och vad jag konsumerar.

I förra inlägget lovade jag att skriva om tvål, näthandel, resande och toaletter. Jag  har för avsikt att hålla det löftet. Allt har någon slags koppling till månaden mars.

Tvål

Nuförtiden köper jag nästan uteslutande hård tvål. När jag reser brukar jag dock ha en liten flaska med flytande tvål av praktiska skäl men det bygger nog mest på dålig erfarenhet av läckande tvålkopp. Jag vet att det finns bra tvålkoppar.

Äckligt, tycker många om hårda tvålar. Vem vet vilka bakterier som frodas på den där klumpen? På offentliga toaletter föredrar jag flytande tvål men inte hemma. En torr tvål har inte många bakterier på sig och en torr tvål får man med en bra tvålkopp i luftig miljö.

(Kommer att tänka på tvålen i skolan på 70-talet; en automat med en ratt och när man vred på den kom det ut tvålflingor. Inte så dumt!)

Fördelar med hård tvål:

– kan packas i miljövänligt och lätt returpapper

– behöver inte innehålla några konserveringsmedel

– är koncentrerad och du betalar inte för vatten

– du spolar ner avsevärt mindre mängder oförbrukad tvål i avloppet

– det ryms betydligt mer tvål per kubikmeter i fraktsammanhang om den är hård

Mer läsning finns här och här.

Det finns flera olika svenska tillverkare av vettig tvål men Malin i Ratan har några av de bästa. Jag tycker att det finns en vits med att ingredienserna är få och oftast av svenskt ursprung. Dyra? Ja men man får vad man betalar för.

Det finns en amerikansk tvål som jag också gillar men den måste ju fraktas. Tack vare att jag har familj i USA så passar jag på att beställa Dr Bronner’s så fort någon ska resa över Atlanten.

Dr Bronner’s tvålar är rättvisemärkta och ekologiska och dessutom är det ett företag som jobbar med Constructive Capitalism, alltså de delar vinsterna med sina arbetare och ger tillbaka en del till jorden varifrån ingredienserna kommer.

Det går att köpa Dr Bronner’s tvålar i Sverige men de blir förstås dyrare.

Att handla via nätet

Jag tycker att det blir allt smidigare att handla via internet. Det beror förstås på vad det är men vissa saker väljer jag att e-handla. Men är det klimatsmart? Det beror på. Jag kan göra vissa val och därmed blir mitt inköp mera klimatsmart än om jag skulle handla det i butik.

Produkter som kräver att jag åker runt med bil till olika affärer för att sondera terrängen och jämföra märken och priser; dessa kan vara bättre att handla via nätet.

Jag kan också läsa på om firman som säljer produkten i lugn och ro. Jag kan välja olika typer av frakt och många firmor erbjuder miljöfrakt vilket är lite långsammare men betydligt klimatsmartare. Då har leverantören tid på sig att packa effektivare och kan åka med full last istället för halvtom.

Många gånger ligger produkten på ett lager som inte är lika väl uppvärmt och tjusigt inrett som en butik.

En del av ansvaret ligger förstås på mig som kund. Genom att slå ihop mina inköp till ett paket/en frakt gör jag miljön en tjänst. Trots att företaget erbjuder fri frakt. Genom att tänka igenom mina inköp så slipper jag skicka tillbaka prylarna. Tydligen finns det kunder som köper 14 par byxor och skickar tillbaka 13 par när företaget erbjuder fri retur.

Jag kan också välja företag som inte levererar till dörren. Visst, det är otroligt skönt men jag vet inte hur många lastbilar som har åkt ända till Getingedalen för att lämna ett pyttepaket. Dessutom har vi två olika brevbärare som kör hit, ibland har de ett paket var att dela ut, vilket känns helt galet. Jag väljer hellre att hämta mina försändelser på ett utlämningsställe som jag ändå kör förbi någon gång/vecka. Jag samlar minst fyra ärenden i en resa vilket blir ett klimatsmartare val än många andra.

Det här är en bra länk om man vill läsa mer om klimatsmart e-handel.

Att jag skriver om tvål och näthandel beror så klart på att jag har köpt tvål och gjort vissa inköp via internet i mars. Dessutom har jag unnat mig en resa. Med tåg. Köpt på nätet.

Vi gillar att konsumera kultur så vi styr kosan mot Göteborg en helg i maj för lite musikalisk spis och andra kulturella uttrycksformer. Kulinariska också så klart. Att åka tåg till Göteborg från Örebro är väldigt smidigt så det väljer vi så klart. Att åka kollektivt med buss och spårvagn i Göteborg är också enkelt. Det finns appar för allt.

Vi kommer att bo i lägenhet, hyrd via Airbnb, och jag har ingen aning om huruvida det är mer eller mindre klimatsmart än hotell.

Övriga inköp i mars:

En ny sax till köket (det finns inget mer irriterande än slöa saxar)

Konsertbiljetter till bob hund som spelar i Örebro i oktober

Lagning av tofflor hos skomakare

Nya läsglasögon (halvblind är inget alternativ)

Klimatsmarta toaletter

Här kommer min sista punkt i dagens inlägg. Den kanske inte har så stor koppling till månaden mars, utan mer till augusti 2018, men det dök upp en artikel i mars som påminde mig om detta.

När jag reste i Japan i somras så hamnade jag ibland på toaletter där handfatet var integrerat i toalettstolen. Fiffigt, tänkte jag. Det är ju ett trångt land så två-i-ett-lösningar måste vara populära.

Bilden är stulen från bygghus.se

Sedan trillade polletten ner.

Det är inte bara smart av utrymmesskäl, det är ju även vattenbesparande. Toaletten spolas med gråvattnet från handfatet.

Om vi skulle renovera badrummet idag så skulle vi jobba betydligt mer på en lösning med en toalett som spolas med gråvatten eller regn.

Finns det något galnare än att spola toaletter med dricksvatten?

Andra varianter på hur detta skulle kunna lösas – och hur det redan funkar i många andra länder – syns på bilderna nedan. (Tyvärr har jag ingen källa på bilderna eftersom det är sådant jag har skärmdumpat för mitt eget minnes skull. Slarvigt, för så här får jag nog inte göra egentligen.)

Det står eco-loo på vattenbehållaren. Heja eco-loo!

Kom igen Sverige, här verkar vi vara sist på bollen.

Nästa gång jag skriver är det april. Och jag har sått. Det blir ett inlägg med rapport från förodlingarna i Getingedalen. Och om gula fjärilar. Och om en föreläsning. Och om vildplockad mat. Och en hönskurs.