Att ta egna fröer

Behöver jag skriva om värmen och torkan? Nä, jag hoppar över det tror jag.

Fast jo, någon rad måste jag ändå skriva. Det kommer ju faktiskt en skur då och då. Visserligen kommer de ganska glest, och mellan dessa är det otroligt varmt, men varje gång det händer får jag nytt hopp. Däremellan har jag nästan gett upp. Det blir vad det blir liksom.

Plötsligt händer det. Fast väldigt sällan.

Hoppet får mig att så, det kan ju bara inte fortsätta att vara så här varmt i flera veckor till. Det är perfekt tid för att så nya, snabba grönsaker nu. Särskilt de som ogillar ljusa nätter.

Spenat är en sådan. Så det har jag sått. Rättika, sallat, rucola och mangold kan också sås nu och med en normal sensommar blir det garanterat bra resultat.

Spenaten trivs än så länge.
Mangolden gror men behöver så klart mycket vatten för att överleva.
Några rättikor grodde i majsådden och dessa blev jättegoda. Inte ett dugg träiga och smakar som en mild rädisa.
Eftersom rättikan är snabb så tänker jag så nya fröer nu och hoppas att det är slut på torktiden.

Något man kan ägna sig åt när det blev en sådan svår odlingssommar är att utveckla sina kunskaper i fröodling och att ta egna fröer. Några grönsaker har jag tagit egna fröer av, paprika, chili och tomat till exempel, med gott resultat. Några andra har jag misslyckats radikalt med. Bondbönor känns som en lätt sak men inte för mig.

Därför gav jag mig i kast med att läsa på lite. Vad ska jag tänka på för att göra rätt? De böcker som jag läste var dessa:

Trevlig läsning men inte särskilt informativ. Saknade en del fakta och blev inte så mycket klokare efteråt.
Synnerligen mera fakta och information i denna bok. Rekommenderas!

Förutom Sesams bok så var internet den bästa källan. Beträffande bondbönor så tyckte jag att Farbror Gröns lilla film var riktigt tydlig.

Efter att ha sett filmen förstod jag att jag hade tagit bondbönorna för tidigt. Inte för att äta utan för att använda som utsäde. Och den där lilla finurliga grejen med att sätta snören om fina exemplar hade jag redan funderat på. Så får det bli!

Ytterligare två böcker med bra information om fröodling är Runåbergs Fröer och Stefans stora feta röda.

Att ta egna fröer är att öka min självförsörjning med några procent, en aktivitet med permakulturella förtecken och definitivt en politisk handling. Åt det tänkte jag ägna ett helt blogginlägg någon gång i framtiden.

Andra växter som jag blev sugen att ta egna fröer från var till exempel pion. Men efter läsning så vet jag att jag ska låta bli dessa kapslar till de öppnar sig av sig själva.

Mina piplöksblommor håller på att vissna och när jag tittade noga i bollarna så såg jag massor av fröer. Dessa vill jag så klart ta hand om eftersom denna piplök av okänd sort växer villigt och tidigt i Getingedalen.

Den skarpsynte ser massor av svarta fröer!
Blomman klipptes av och efter ett par dagars torkning inomhus har fröerna ramlat ut.

Myskmalva är inte bara en vacker blomma utan en fullt ätbar perenn. Både blommor och blad är bra i sallad och den kommer tidigt på våren innan andra gröna blad finns.

När blomman vissnat blir det en liten grön kapsel kvar. Nu ska jag låta dessa sitta tills de har torkat och gulnat för att få mogna och potenta fröer.
Den här vackra saken får gärna växa på flera håll i min trädgård.

Luftlöken förökar sig med små lustiga lökar i toppen av stjälkarna. När dessa blir stora och tunga så viker sig stjälken och lökarna får kontakt med jordytan och gror. Alternativet är att man tar hand om lökarna och sätter dem där man vill ha ny luftlök.

Koriandern har börjat blomma och jag skördade mycket av den bladmassa som jag tycker är så god. Den hackar jag grovt och fryser in i glasburkar. Jag lämnade dock dessa stjälkar för att kunna ta egna fröer när blommorna har vissnat. Fröerna kan också torkas, malas och användas som krydda. Den smakar helt annorlunda jämfört med bladen.
Vitlöken Therador kan vara en av de bästa vitlökar jag har odlat. Den bildade inga stjälklökar eller blommor utan gav all kraft åt vitlöken. Dessutom är den ganska stor och stjälken är mjuk så att jag kan fläta den. All denna information kan jag läsa på återförsäljarens hemsida (Klostra).
Hur vet man att vitlöken är färdig? Blasten ska ha börjat gulna och då tar man upp en testlök. Om löken har bildat klyftor så är den klar. En vitlök som får sitta för kort tid har inte hunnit få sina klyftor – men är god ändå – och en som får sitta kvar för länge börjar falla isär.

Flera gånger har jag blivit uppmuntrad att ta eget utsäde på vitlöken men då ska jag ha 10 vitlökar över som inte går åt i matlagningen. Det måste jag tänka på nästa gång jag köper sättvitlök.

Kampen om kålen fortsätter. Turex gör verkligen ett storartat jobb, jag hittar nästan inga larver efter endast en behandling. Däremot så har äggläggarna, kålfjärilarna, inget emot Turex, det biter bara på kläckta larver, så de lever livet bland mina blad.

Här sitter jag helt ogenerat och lägger ägg.
För att vara lite preventiv så brukar jag gå igenom mina kålblad en gång/dag och jag hittar alltid några sådana här äggsamlingar. Inte skadliga i sig men om de får sitta kvar och kläcks blir det larver… och dem vill jag slippa. Om bladet är behandlat med Turex så dör larven inom kort men jag gillar att ligga steget före.

Det ser inte ut att bli regn förrän om en vecka igen men ibland överraskar himlen med att släppa ifrån sig en livgivande och skön skur. Därför har jag lite vatten i tunnorna som jag kan underhållsvattna mina plantor med. Bönorna har satt fart i produktionen och det vill jag gärna gynna. Och för skogsbrändernas och räddningstjänstens skull får det gärna ösa ner. Rekordsommar på många sätt.

Läget i dalen

Här är vi inte först på bollen. Zon 5 och 260 meter över havet har sina konsekvenser. Och även om alla redan har sett knoppande träd och ståtlig vitlök i trädgårdarna på närkesslätten så tänker jag redovisa läget i Getingedalen.

Först vill jag bara ge er tre tips:

1. Biljetterna till Sara Bäckmos föreläsning den 20 maj går som smör! Skynda till Rosengrens skafferi för att vara säker på att få höra henne!

2. Rekommenderar säsongens första avsnitt av Odla med P1, särskilt 21 minuter och 53 sekunder in i programmet!

3.  Den 6 maj är det Shopping på Landet i min bygd och förutom att besöka mig, mitt krukmakeri och min trädgård så ska man definitivt ta tillfället i akt att besöka min granne Marita Asklöv. Hon har en helt fantastisk trädgård och är utbildad trädgårdsmästare. Hon säljer både tjänster och plantor och håller en hel del kurser. Nu kan den med besöksverksamhet anlita henne med 70% rabatt tack vare ett bidrag från europeiska jordbruksfonden.

Från Maritas trädgård.

I mina egna odlingar spirar det framför allt inomhus men sedan en tid även i växthuset. Och senaste veckan har det också börjat titta upp saker utomhus.

Inomhus med värme och extraljus

I januari satte jag chilifröer och jag kan konstatera att jag nog var lite ringrostig. Detta gjordes ganska slarvigt och mindre än hälften grodde. Tur var väl ändå att jag satte tillräckligt många för jag har sammanlagt 15 chiliplantor att plantera om och vårda nu. Det kanske blir försäljning på ett par stycken så småningom. Tack vare nya kunskaper och extraljus har det blivit väldigt fina plantor.

Mr Matchbox är en av chiliplantorna som jag ska försöka hålla vid liv i minst sex månader till.
Den här lär vara vrålhet. En av de värsta. Trinidad Moruga Scorpion är inte bara svår att få fart på, den växer långsamt också. Fröet sattes förra året (!) i januari, växte i slow motion, har övervintrat inomhus (utan att få löss!) och har nu små blomknoppar! Heja!

Närmaste släkting till chilin är paprikan och jag har alltid några plantor i växthuset under sommaren. Tycker att det är väldigt mycket värt att odla sina egna paprikor eftersom det är så lätt. Här skrev jag mer om paprika.

En liten paprikaskog på tillväxt. De paprikor som jag inte hinner äta upp brukar jag hacka ner och frysa in. Håller sig fint i minusgrader och är kalas vid varje vinterwok.
Tomaterna är ganska nyligen sådda. Tidigare års erfarenheter har lärt mig att vänta med detta. Att använda gamla grönsakstråg som miniväxthus är ett tips!
I pluggboxen sådde jag 49 purjolöksfröer i februari. 40 har överlevt och dessa klipps med jämna mellanrum. Då blir plantorna kraftigare istället för att bli långa och sytrådssmala. Svag näringslösning och vattning underifrån verkar dessa purjosar må bra av.
Årets nyhet och stora glädjeämne: rankspenat! Det ska bli oerhört spännande att följa dessa plantor. Ganska snart måste de nog skolas om en och en för att kunna utveckla ett friskt rotsystem. Första året lär vara ganska oansenligt i rankspenatens liv men året därpå ska de tydligen sätta en hiskelig fart!

I kallväxthuset

I växthuset pågår en förodling av växter som inte är lika känsliga. Dessa tål till och med flera minusgrader vilket det kan bli på nätterna. Närmast kameran: Vintersallat/maché, två krukor spenat, Tatsoi och längst bort ruccola. Huruvida detta är för utplantering eller för direktkonsumtion har jag inte bestämt än.
All Stars Kale Mix; en fröblandning från syrrans hemtrakter. Det är alltid kul att köpa eller att få en fröpåse från Hudson Valley Seed Library av flera skäl. I denna ingår röda och gröna kålblad av sibirisk och rysk härkomst. Det låter väldigt köldtåligt och starkt tycker jag.
Vintersallat åt alla!

Utomhus

Utomhus är det klenare så klart. Mina vitlökar har antingen inte kommit upp alls eller också ser de ut så här. Tråkigt nog så hade flera av klyftorna som jag petade ner i november hamnat ovanpå jorden. Naturligt förlopp eller är det någon som har grävt?
Att odla perenn lök är ett utvecklingsområde för mig. Jag behöver inte så många fler sorter men jag vill ha mer av de som redan växer här. Eftersom den är på väg upp redan nu så kan man skörda färsk lök väldigt tidigt och perenna grönsaker behöver både mindre skötsel, näring och vatten. På bilden syns luftlök.
Även piplöken är på väg och denna var ny i min trädgård förra året. Jag skulle vilja ha en hel skog av piplök men det ska väl gå att ordna. Frön finns på Impecta och de verkar inte särskilt krångliga att driva upp. Här har piplöken sällskap av en härdig smulgubbe.
På väg upp är även denna vilket också ska vara någon slags lök… Här tryter minnet tyvärr. Sånt skapar lite spänning!

Dags att förbereda jorden

Jag har flera olika sorters kompost och det är dags att använda dessa nu. Kökskomposten används till sånt som kommer från köket. Till detta krävs speciella behållare. Jag har två av dessa behållare för att få lite snurr på produktionen. Ett år tar det för köksavfallet att bli perfekt och näringsrik jord.

Jag har även två olika komposter för utomhusskräp. Det blir väldigt mycket nedklippt, gallrat, beskuret och rensat under vår och sommar och det lägger jag dels i en tunna med lock, dels i en hög.

Tunnan blir proppfull väldigt snabbt på våren och då lägger jag på locket. I tunnan får man gärna kissa om man kan göra det på ett bekvämt sätt. Året därpå är det kalasjord som jag sprider ut i trädgårdslanden.

Kallkompost med kiss. Rena nobelmiddagen för rädisorna!

Min tredje kompost är en öppen hög. Tack vare markkontakten så bryts denna ner med hjälp av mikroorganismer men i tunnan med lock går det snabbare tack vare värmen. Locket bidrar dessutom med ett skydd mot urlakning. Varken regn eller snö passerar detta avfall vilket bibehåller mycket näring. I den öppna högen rinner mycket näring ner i marken med nederbörden.

Oftast använder jag dock alla trädgårdsrester direkt i trädgårdslanden. Varför gå omvägen via komposten liksom?

Det finns även en fjärde kompost. Lite längre bort. Där hamnar sånt som är sjukt eller angripet. Där kan knäpparlarverna, lössen och kräftan hållas. Där hämtar jag ingenting.

Syrén. Det gör inte ett dugg ont med bristande knoppar.

Och nu rullar det på. Nya fröer sås flera gånger i veckan och landen ska förberedas med ny näring och luftning/grepning. Apropå näring så är det dags att beställa lokalproducerad gödsel från Lions Kilsbergen. Det är inte bara superkvalitet på skiten, du får den hemkörd dessutom. Hönsbajset lär till och med vara godkänt för kravodling.

Jag tror att det är färsk skit i säckarna så om du helst vill ha brunnen gödsel så låter du dem stå till nästa säsong. Jag har äntligen fått lite rull på detta så jag har tre oanvända säckar som väntar på att få komma ut.

Här beställer du!

Om du inte har anmält dig till min odlingsföreläsning den 23 april så kan du fortfarande göra det. Se här!

Wexthuset erbjuder fri frakt på alla sorters beställningar till och med söndag 9 april. Det tycker jag att ni ska utnyttja. De har en hel del bra grejer, bland annat den här strilen, kålnät och många olika sorters frö till bland annat skott och groddar.

Ut i gymmet med dig!