Plötslig högfart

Om det var lite lågfart förra veckan så är det raka motsatsen nu.

Att hålla avstånd, undvika sociala kontakter och isolera sig är vardagsmat för mig. Jag bor vid världens ände (även om jag helst kallar det världens början), jag grejar med odlingarna (precis som alltid så här års), jag jobbar i verkstaden (och där är det lika folktomt som vanligt), och jag hänger i skogen med hunden, utan sällskap.

Nu har jag sått tomatfrö och planterat om lite chili och paprika. Tomatfröerna såddes på min femtioårsdag, ett utmärkt sätt att fira på när man inte kan träffa folk. I skrivande stund har det gått tre dygn sedan sådd och jag lovar att de har grott till jag skriver nästa gång.

Jag fuktar jorden innan jag lägger dit fröerna. Då blir jorden lite kompakt och jag behöver inte vattna efteråt. Fröerna riskerar inte att flytta sig heller. På detta lägger jag 0,5-1 cm jord.
Årets sorter. En salig blandning och alldeles för många. Jag hoppas att inte alla gror…
Fullt på värmemattan! Det blev även några gurkor.

Gällande gurkorna så brukar jag inte lyckas med dessa. Om jag har odlat gurkor så brukar det vara med köpta plantor. Så nu sådde jag massor av fröer, mest gamla. Dels för att göra slut på dem, dels för att något av dem borde gro om jag sätter så många.

Jag har åtminstone lärt mig att de älskar värme och alltid ska vattnas underifrån.

Några väldigt gamla påsar men även en ny. Jag tror att det var La Diva som funkade fint i växthuset förra året men det var plantor som min granne, trädgårdsmästaren, hade drivit upp.
Gurkor från 2019. Min målbild.

Jag har även planterat om chili och paprika som började bli långa men även satt för trångt.

Basket of Fire, en medelstark brukschili, kommer från egna fröer och grodde väldigt fint. Förmodligen blir det för många plantor och överskottet kommer jag att sälja billigt.

Carolina Reaper, en riktig mördarchili, odlas mest för att tillfredsställa andra i hushållet.

Årets paprika är Ferenc Tender. Förra året odlade jag den för första gången och det är en ganska snabb sort med små och spetsiga paprikor som kan skördas i alla stadier (grön, orange och röd). Det kommer att bli för många plantor för mitt växthus så jag kommer förmodligen även att  sälja några av dessa.

Plötsligt blev det trångt i krukan. När de första karaktärsbladen har vuxit fram brukar jag plantera om. Jag vill inte att rotsystemet ska bli för stort och trassligt.
Alldeles för långa och sköra stjälkar. Paprika kan planteras djupt så det gör jag.
En sked är ett bra verktyg tycker jag. Jag behöver inte ta i de sköra stjälkarna och jag får med mig hela rotsystemet utan att riva runt i onödan.
Nu sitter paprikorna en och en. Och djupt. Under extrabelysningen får de sitt behov av ljus. Några plantor börjar visa gula blad. Ett tecken på näringsbrist. Det fixar jag med ekologiskt näringslösning i samband med vattning. Längst bort i bild syns gräslök och purjolök.

Andra saker som har hänt är att min sättpotatis och sättlök från Klostra har anlänt. Ganska lagom. Potatisen vill ha 7-8 grader i jorden och det ska jag kolla vilken dag som helst. Lök vill ha 10 grader. Det blev inte exakt de sorter som jag ville ha men jag gav Klostra fria händer att ersätta med likvärdig produkt. Det betydde att vissa sorter inte är ekologiska men istället för att leta ekologiskt utsäde hos andra leverantörer så struntade jag i det i år. Om Klostra har svårt att leverera så har förmodligen även andra samma problem.

Årets sorter och mängder (mest en notering för min egen del):

1 kg Rosara, en fast och extra tidig potatis

1 kg Queen Anne (eko), en mjuk sommarpotatis

1 kg Valor, en fast höstpotatis som ska lagras till vintern

1 kg Red Baron (eko), en röd sättlök som jag har odlat förut med bra resultat

1 kg Sturon, en klassisk gul sättlök som jag också brukar använda

3 kg sättpotatis brukar vara lagom för oss. Vi måste hinna äta upp den innan den blir dålig. 2 kg sättlök är mer än jag brukar odla men å andra sidan har jag alltid tyckt att vi odlar för lite lök. Det är lätt att lagra lök, särskilt gul kepalök (som det heter).

Eftersom det är jämna året kommer jag inte att experimentera med frösådd lök. Orkar inte riktigt det i år. Dessutom valde jag potatisar med hög resistens mot de flesta sjukdomar. Vill ha problemfria knölar i år.

Jag har också fått en leverans från Adlibris. Det började med att Växternas släktskap var med på bokrean men sedan fylldes korgen med andra intressant objekt. Rädda Maten blev jag nyfiken på efter att ha hört Meny i P1 om ”svinnventering” och Around the world in 80 plants fick jag möjlighet att bläddra i under utbildningen (Ekovegetariskt kök).

Stephen Barstow skriver om ätbara blommor och perenner och han kommer att hålla i en workshop hos Åfallet i Haddebo i sommar. Se mer här.

Den fjärde boken, Klimatsmart trädgård, var alldeles nyutgiven och jag tyckte att titeln talade till mig. Fast vid en första skumläsning så ser jag att jag ligger steget före. En del grejer tyckte jag till och med var fel. Men det är himla bra att kunna förankra sina påståenden i litteratur och det är en bra bok för den som vill börja en omställning.

I min klimatsmarta trädgård händer just nu följande:

I växthuset gror spenaten! Perfekt tajming. Det brukar ta 6-8 veckor till skörd och då är vi i mitten av maj, exakt då jag brukar sätta ut växthusväxterna för sommaren.

Jag har räfsat lite löv, jag använder det både som jordförbättring och täckmaterial. Jag är ganska onoga när jag räfsar. Det som ligger kvar på gräsmattan kommer att klippas sönder av gräsklipparen och göra nytta. Men där löven ligger tjockt brukar jag räfsa lite.

Genom att ta tillvara allt organiskt material som min trädgård ger mig kan jag bygga och förbättra mina jordar utan att behöva köpa något. Dessutom blev jag lite svettig och fick motion.
Det följer med lite gammalt gräs och ruttna äpplen. Inga problem, det blir fin jord av det också.
En del organiskt material kan fröa av sig. Då isolerar jag jorden med några gamla tidningar. Detta har legat hela ”vintern” så nu kan jag använda materialet till jordförbättring eller täckmaterial.
Sånt här hittar man också när man är ute och grejar. Alltid lika fint.

Jag är medlem i Plantagens kundklubb. Mina känslor inför det är dubbla, helt klart. Till exempel skänker Plantagen en bukett rosor till alla sina medlemmar när de fyller år. Generöst, absolut, men snittblomsodlingen över världen är en riktigt rutten business som jag absolut inte vill gynna.

Nu var det dags igen, en bukett rosor fanns att hämta hos Plantagen. Hur skulle jag göra den här gången, ta buketten och påpeka att jag tycker att ni ska satsa på rättvisa växter eller åka dit, inte ta buketten och säga att de är inte schysst odlade.

Men inget av detta behövde hända. Jag gick gladeligen ut från Plantagen med en bukett rättvisemärkta rosor som jag fortfarande njuter av. Sedan kan man fundera på om det är rosor världen behöver, hur schysst de än är odlade.

Den som inte vet hur det går till med märkningar och certifieringar kan läsa mer om det här.

I nästa inlägg blir det mätning av jordtemperatur, uppföljning av tomatsådd och kallsådd av kål.

Och du! Anmälningarna till min kurs i hållbar grönsaksodling ramlar in för fullt. Vi kommer att vara utomhus så det är en coronavänlig kurs. Se information nedan. Välkommen med din anmälan!

 

Media, omställning och certifiering

Det gick så fort. En helt oförberedd telefonintervju på fredagen, korrekturläsning på lördagen, publicering på webben på söndagen och i papperstidningen på måndagen.

Expressens klimatredaktion ringde. De hade hittat min blogg i en sökning på downshifting. Om jag ska figurera i media så gör jag det gärna om det finns något vettigt att förmedla. Och det anser jag att jag har när jag får prata hållbarhet.

Artikeln nedan kan vara svårläst men här finns webbversionen!

I samband med detta väljer jag att från och med nu släppa det engelska uttrycket downshifting och istället använda det svenska begreppet omställning. Tack Thomas för att du fattade beslutet åt mig. Jag har sneglat på titeln omställare och per definition har det känts helt rätt men förstår folk vad som menas?

Skit samma, det finns redan ett växande Omställningsnätverk i Sverige så jag sällar mig till den skaran. I Örebro heter det ROS, Regional Omställning i Samverkan, och det går att bli både medlem och följa dessa på Facebook.

Vad är då definitionen av omställning?

Vi ställer om till ett samhälle som respekterar planetens gränser. Vi börjar lokalt, vi ger varandra stöd, uppmuntran och inspiration. Vi testar nya sätt att göra saker bortom den fossila ekonomin. Omställningsrörelsen finns i över 50 länder världen över.

Omställningsrörelsen ställer följande frågor:

  • – Hur kan vi ta hand om varandra och samtidigt minska resurskonsumtionen?
  • – Vad ger välbefinnande och mening?
  • – Vilken framtid kan vi skapa tillsammans där vi bor?

 

Min grönsaksodling är svaret på alla tre frågorna men det är mer komplext än så och jag försöker formulera mina svar med den här bloggen. Dessutom vill jag gärna skicka frågorna vidare till er.

Idag vill jag även uppmärksamma er på märkningar. Det blir allt vanligare att vår mat, våra kläder och hudvårdsprodukter är märkta med återkommande loggor. Jag tänker koncentrera mig på maten.

En av de mest kända och vanligaste är KRAV-märket.

KRAV-märkningen är uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

För att få sätta KRAV-märket på sin produkt krävs det att man är en certifierad producent och att certifikatet kontrolleras och revideras varje år. Detta innebär en kostnad och ett digert arbete för producenten vilket kan komma att påverka priset på produkten. Å andra sidan vet du att förhållandena runt produktionen är goda.

Den andra märkningen som är vanligt förekommande är EU-lövet.

  • – Mat som innehåller mer än 95 procent ekologiska ingredienser får märkas och beskrivas som ekologiska.
  • – Strikt begränsning av användningen av kemiska medel till undantagsfall. Växtskyddsmedel får användas om de har godkänts för användning i ekologisk produktion.
  • – Konstgödsel får inte användas.

 

Precis som med KRAV-märkningen krävs certifikat, kontroller och årliga revisioner.

Det finns så klart ännu fler märkningar, Fair Trade ser du rätt så ofta men även Demeter, UTZ och Svensk Sigill dyker upp titt som tätt.

En väldigt bra guide för märkningar hittar du här.

Och här kan du läsa om de olika märkningarna och alla detaljer.

En bra sak att känna till är att många producenter lever upp till flera av märkningarna men har inte råd att certifiera sig. Det är en av nackdelarna med dessa certifikat. Små producenter konkurreras ut av större som kan sätta märkningar på sina varor. En lösning på det är att handla direkt av producenten, kanske via någon av REKO-ringarna som växer just nu. Prata med dem och hör hur de ställer sig till kraven för de olika certifikaten.

Kolla efter EU-lövet när du handlar mat, det är en bra guidning i rätt riktning mot omställning, hållbarhet och sund markanvändning.