Förberedelser för vintern

Mitten av oktober är tiden då ljuset blir för svagt för odling på våra breddgrader. Redan etablerade plantor kan eventuellt växa till sig lite och om det är varmt så kan vitlöken få för sig att gro men generellt sett är det för mörkt för att odla.

Det är ljuset som är grejen, temperaturen är inte alls lika avgörande för odlingsresultatet.

Idag kom bilen som borrade fast snökäpparna och nu börjar jag vinterbona min trädgård. Det är en ovanligt varmt höst, blöt men inte särskilt kall. Jag har inte haft någon frost än och prognosen varnar inte för det heller. Jag jobbar ändå i någon slags härdighetsordning. Det som är känsligast omhändertas först.

I växthuset är det visserligen fortfarande varmt och skönt men otroligt fuktigt och den kombinationen leder till mögel. Här gäller det att ta hand om grejerna innan de är lurviga. De tomater som inte har hunnit mogna på stjälken får istället göra det inomhus. Och de tomater som börjar se lite ledsna ut torkas i ugnen. Förr gjorde jag alltid krossade tomater men i år blir det torkade. För att det är så gott helt enkelt.

Bönorna är riktiga värmeälskare så jag skördar rubbet. Så här års är inte bönorna lika stora och aptitliga men det är bara yta. Smaken och materialet är precis lika bra som annars. Vaxbönor förvälls och hamnar i frysen. Borlottibönorna torkas och blir förmodligen biffar eller hummus någon dag.

All grönmassa lägger jag på jordytan som näringsrikt täckmaterial. Maskar och mikroorganismer kommer att bryta ner det åt mig och göra min jord lucker och potent. Jag slipper dessutom gå omvägen via komposten där jag för övrigt förlorar mycket av näringen. Det organiska täckmaterialet ger mig den bästa starten på våren med en näringsrik jord som inte har blivit kompakt av störtskurar och dålig aktivitet på mikrolivet.

Bönbädden ska göras om till perennarabatt nästa år. Det blir en bra start för de stackars försummade blommorna i skamvrån.

Vinterförberedelserna innebär också att jag plockar bort klätterstöd och sådant som kan välta. Saker av plast som vindsnurror, vattenslangar och regnmätare plockas in. Betongbaden för bin och fåglar vänds uppochner. Krukor likaså. Möbler skruvas isär och stuvas undan. Saker av textil skyddas så gott det går. Det ska bli enkelt att kunna skotta snö och hämta saker utomhus; mat och ved till exempel.

Squashen är också lite frostkänslig så jag har plockat av de sista frukterna. Årets stora hit var riven squash i brödet så jag kommer troligtvis att riva och frysa in för framtida bak.

En musselsquash lyckades vi få. Den är för fin för att äta.

Gurkor, lök och potatis är också slutskördat och på tur står spenat, vitkål, fänkål, gråärt och örter.

Sådant som är köldtåligt, och till och med mår bäst av att stå kvar i jorden, är purjolök, grönkål, brysselkål, kålrabbi, vintermorot, vintersallat och palsternacka. Där behöver jag verkligen inte stressa.

Purjolöken kommer till och med att få bo i växthuset i vinter, jag drar upp dem ur jorden enbart för att de inte ska frysa fast och bli så svårskördade i snön. Vintersallaten skördar jag under snön och det ska bli spännande att se hur länge vinterportlaken kommer att hänga med.

Så här bodde purjon förra gången jag fick stor skörd.

Igår åt vi fransk löksoppa. Fem sorters hemodlad lök (gul, röd, purjo, vit och pip), buljong på eget örtsalt, timjan från örtagården och eget bröd med squash. Köpta ingredienser: mjöl (till brödet), ost och vitt vin. Lite olja, salt och peppar också förstås. Löjligt gott.

Från det vilda skafferiet har jag plockat så mycket nypon jag har hunnit men nu börjar de blir övermogna. Min pappa har hjälpt till. Av detta gör jag nyponpuré som jag fryser i portioner. Denna spädes med ungefär lika delar vatten till en supergod nyponsoppa, något som vi gillar i Getingedalen. Det är bara nypon, vatten och lite socker, that´s it.

Jag är på jakt efter kogödsel, ren kogödsel utan inslag av torv, hönsskit eller liknande. Lite halm och strö är inget problem. Min vanliga leverantör har tagit coronapaus. Den kan vara både färsk och brunnen och jag behöver ungefär 500 kg. Typ 10 stora säckar. Är det någon som har något värdefullt tips?

(Om du köper en säck kogödsel i handeln så är det bara 1-20% kogödsel i påsen. Den drygas ut med framför allt torv men även hönsskit och kalk. Det här borde vara förbjudet.)

Senaste veckans tillagningar

Jag tänkte berätta om saker som har tillagats den senaste tiden av egna grönsaker eller vildplockade fynd.

I skrivande stund kokar jag nypon. Förra året var det nyponpremiär för mig och jag fick blodad tand. Aldrig har en nyponsoppa smakat så gott. I år tänkte jag inte nöja mig med de nypon som finns i mitt närområde, nej jag har bett mina föräldrar att hålla utkik under sina promenader.

Jag ser nypon lite överallt men det känns inte så aptitligt att plocka de som växer i rondeller och efter motorvägar. Det skulle dessutom säkert se lite kul ut om jag stod och plockade bär mitt i en rondell. Nu hade mamma hittat ett kommunalt buskage efter en cykelbana med massor av nypon av den goda sorten, de små och zeppelinformade.

Istället för att upprepa vad jag skrev förra året så länkar jag helt enkelt till inlägget om nypon från oktober 2019.

Här hittar du det!

I Getingedalen bakar vi vårt eget bröd. Visserligen på köpemjöl, någon spannmålsodlare är jag definitivt inte, men jag tycker att hembakt surdegsbröd är godare än köpt bröd. Det är dessutom billigare, innehåller färre ingredienser och jag vet varifrån de kommer.

Jag köper lokalt mjöl från Råberga/Kullens kvarn i Glanshammar. Deras mjölsorter är ekologiska och transparensen är fullkomlig. Jag vet vilket fält det har vuxit på och vad odlaren heter. De har nätbutik och jag brukar handla Mjölnarens lilla mjöllåda för 360 kronor inklusive frakt. I den kan man plocka ihop lite av varje.

Här kommer du till Råbergas nätbutik.

Med anledning av att jag har mycket squash och att det brukar bli saftigt med frukt och grönsaker i bröd så rev jag ner 4-5 dl i degen. Men tjena vilket grymt bröd det blev. Kanske ett rekordgott bröd? Fast squashen bidrog nog mer till konsistensen än smaken.

Surdegsfrallor med squash i.

Sedan bakades det morotskaka. Framför allt för att det är väldigt gott men också för att jag har fina morötter just nu. Den där syrliga glasyren på toppen är nödvändig men måste det verkligen vara citronsaft i? Jag bytte ut den mot rabarberjuice och fick ett fullgott och likvärdigt resultat.

Här kan du läsa mer om hur jag gör rabarberjuice.

Morotskaka med rabarberglasyr!

Det har påbörjats en mjölksyrning av morötter. Jag följde ett recept i Johan Björkmans bok, Det Nordiska Skafferiet, med korianderfrö. Det fräser och pyser för fullt i burken just nu och om ett par veckor ska det bli kul att smaka dessa.

Nyskördade morötter
Tvättade morötter och korianderfrö
Saltlagen är ihälld och locket stängt. Bygelburkar med gummipackning är perfekt vid mjölksyrning. De är så pass täta att inget kan ta sig in men när det bildas kolsyra i burken så kan den ta sig ut vid packningen så att inte burken sprängs. Keramikburkar med vattenlås är ju egentligen det gamla hederliga sättet men med en glasburk kan man följa processen.

Mjölksyrning lär vara ett sätt att öka näringen i innehållet och ryktet säger att morötterna kommer att behålla sin krispighet. I så fall är detta ett ypperligt sätt att lagra morötter på. Dessa går ju lika bra att använda i biffar och sallader som färska.

Jag provade att torka lök för att sedan göra lökpulver. Först torkade jag dem ett dygn i den elektriska torken. Sedan fick de eftertorka i rumstemperatur. Därefter mixade jag dem för att konstatera att de inte var riktigt torra så nu ligger pulvret på tork för att mixas en gång till. Det är klibbigt. Kommer det att sluta klibba? Annars blir det svårt att mixa…

Strax innan mixning.

Sist i dagens inlägg: örtsalt. Det blev så himla bra förra året så det ville jag absolut upprepa. Fast årets resultat blev inte riktigt lika bra. Eller jag är kanske är kräsen? Det blev bra men jag föredrar 2019 års örtsalt.

Dels handlar det väl om vilka örter jag valde och proportionerna mellan dem. Dels handlar det om hur jag slutmixade saltet när torkningen var klar.

Förra årets salt fick mer karaktär. I år smakar det örtigt i största allmänhet. Förra året mixade jag i en sådan där burk som följer med stavmixern. Perfekt kornstorlek. I år använde jag kannmixern. Det blev puder. Jag föredrar saltkorn.

Här kan du läsa om hur jag gör.

Ingredienserna i årets örtsalt: kungsmynta, purjolök, vitlök, persilja, kryddtagetes, rosmarin, dragon, dill, timjan, salvia och libbsticka.

På återhörande!

 

Vecka 43

Det verkar vara ett toppenår för nypon. Jag har aldrig gjort något av nypon, det är skandal. Men när jag ser i sociala medier att det plockas nypon, och när jag får en nyponuppgift på utbildningen, så blir det av.

Till och med radioprogrammet/podden Meny i P1 ägnar ett avsnitt åt nypon (men även rosor) och det är både informativt och trevligt.

Här kommer du till programmet.

Det finns en vild nyponbuske efter en av mina hundpromenadvägar. Allemansrätten ger mig rätt att plocka frukterna på denna. Lyxigt. Fast visst vore det bekvämt med en egen nyponbuske på tomten? Å andra sidan skulle det ta några år innan den är tillräckligt stor. Så länge ingen annan plockar av den vilda busken så har jag ju den.

Jag vill göra hederlig gammal nyponsoppa men det verkar vara riktigt trist att ta ur alla kärnor så jag letar tills jag hittar ett recept där man slipper det momentet.

Först gör man en grovrensning av nyponen, sedan lägger man dem i en kastrull. Häll på vatten så att det täcker nyponen, inte mer, och låt koka i 10-20 minuter beroende på hur stora nypon du har plockat. Ju mindre vätska, desto mer av C-vitaminerna stannar i tillagningen.

Efter kokning mixar du nypon och vatten med en stavmixer. Mixa så kort tid som möjligt så att kärnorna inte går sönder, de kan vara lite bittra. Fast de är väldigt hårda så risken är liten.

I kursens recept skulle jag mixa nyponen i en kannmixer på lågt varvtal så att kärnorna inte skulle gå sönder. Istället tog det jättelång tid att mixa alla nypon och resultatet blev en aning bittert, jag tror att det krossades några kärnor i kannan.

Efter mixmomentet hälls purén i en finmaskig sil och med en slickepott eller dylikt rör du runt tills det bara är kärnor kvar i silen. Om det går trögt kan du späda med lite vatten.

Nu har du en utsökt nyponpuré som du kan använda till lite av varje. Jag smakade av med lite socker och spädde med vatten till drickbar konsistens och det blev en utmärkt nyponsoppa. Just de nypon som jag plockade var väldigt goda, det kändes nästan som om jag hade tillsatt vanilj.

Koncentrerad nyponsoppa/nyponkräm att späda till önskad konsistens. Går att frysa.
Nyponläder är också ett alternativ.

Busken som jag plockade av är en vild nyponbuske av sorten törnros/hundros/stenros och den ger inte de största nyponen men det verkar å andra sidan inte vara något att sträva efter. De största nyponen får man på vresrosbusken men de smakar mindre, sägs det.

Förutom C-vitaminerna, som man kokar bort en del av, innehåller nypon karoten och lykopen, två viktiga näringsämnen. Dessutom är det en oerhört mycket klimatsmartare produkt än köpt nyponsoppa.