Vecka 25

Midsommarvecka!

Med anledning av det så kommer det tre buketter i detta inlägg. Det kommer också att handla om senaste avsnittet av Odla med P1 och så blir det så klart några hänt-i-trädgården-bilder.

Det kan ha varit ett av deras allra bästa avsnitt fast det handlar väl mest om att innehållet matchade mina intressen perfekt. Oavsett vad de pratar om så missar jag sällan Odla med P1.

Ungefär samtidigt som jag står och vattnar mina gurkplantor i växthuset så börjar de prata gurka i mina hörlurar. I år har jag lite mer gurka än jag brukar. Två plantor med vanlig slanggurka, sådan som ska ätas färsk, men av okänd sort eftersom jag har fått plantorna. Den som har drivit upp dem åt mig rekommenderade just dessa å det varmaste.

Okända slanggurkor i växthuset…
…som redan blommar!

Dessutom odlar jag Druvgurka, eller Västeråsgurka som den också kallas. Detta är en bra sort för inläggning och om detta pratar de också om i Odla med P1.

Mina Druvgurkor har inte grott än så det är bara att hålla tummarna för mina erfarenheter av att så gurkfrö är ganska dåliga.

I år ska jag dock ta lärdom av flera års misstag i gurklandet. De ska skördas i tid, hellre för tidigt än för sent. Visst, gurkorna blir större om de får sitta kvar på plantan, men de blir också träiga och bittra. Gurkorna ska vattnas mycket, gärna med näringslösning i kannan, men inte direkt på stjälk eller blad eftersom de är lite känsliga.

De pratar om Parthenokarpa gurkor i det aktuella avsnittet. Mina Druvgurkor, om de gror, ska vara det. Alltså självfertila. Spännande.

När programmet redan är högintressant, och man tror att det inte kan bli bättre, så kommer ett reportage om Börje Remstam! Jag har skrivit om honom förut, i samband med en trädgårdsmässa då han föreläste, och det är hans iver över täckodlandet som fascinerar. Nu täckodlar även jag sedan några år tillbaka, även om det inte är i samma skala som Börje, och jag kommer aldrig att gå tillbaka till otäckt odlande. Det. Är. Så. Bra.

Börje föreläser. Få ni chansen att höra honom så ta den.

I skrivande stund regnar det rejält. Som en skänk från ovan kom skuren som vattnade mina odlingar och jag slapp göra det med kanna. Det börjar bli ett riktigt stort projekt att vattna för hand hos mig nu. Lite för många kvadratmeter odling.

Med täckodlandet så minimerar jag vattenbehovet. Täckmaterialet håller fukten i jorden riktigt länge.

Den ogräsinvasion som verkar ha drabbat många odlare i år märker jag bara av i mina otäckta bäddar. Nu har jag rensat bort allt som jag visade i förra bloggen och på dessa jordytor ska jag förstås lägga täckmaterial.

Nyrensat runt piplöken. Här ska täckas!

En av bäddarna som täcktes från start var kålbädden. Här får man dock se upp med ohyran istället för ogräset; kål är populärt. Då och då får jag plocka bort en och annan snigel men jämfört med många andra har jag väldigt lite sniglar. Det räcker med Ferramol och Nemaslug för att hålla problemet borta. Naturligtvis tar jag även bort alla sniglar jag hittar.

När jag hittar blad som ser ut som nedan är det ett tecken på att larverna har kläckts. De första larverna är små och kommer från kålmålen, en gråvit liten flygare som brukar flaxa upp när man ruskar på plantorna. Oftast jobbar de från baksidan på bladen så när man vänder på dem brukar man hitta dem.

Kålmalslarv strax innan sin död. Kan även ha samma gröna färg som bladet.

För att komma till bukt med detta bekymmer så duschar jag mina kålplantor med Turex/larvskydd. Det är biologiskt och godkänt för ekologisk odling. Jag tycker att det är riktigt effektivt.

Att täcka kålen med nät funkar också om man får till en praktisk och tät lösning.

Senare på säsongen är det kålfjärilens tur. Den, äggen och larverna är större och lättare att plocka bort men de är också hungrigare.

Jag har just byggt ett skydd till mina jordgubbar eftersom det ser ut att bli en fin skörd. Det ska stoppa fåglarna som annars tar bären. Det här skulle kunna vara en lösning även till kålen om man ser till att det blir tätt även i nederkant.

Konstruktionen är lätt och tillräckligt liten för att lyfta av med två armar. Vinkeljärnen i hörnen håller benen på plats. En utveckling av denna modell med ram även i nederkant, några gångjärn och en snörstopp skulle vara bra till kålodlingen. Jag vill inte ha nät eftersom fåglarna kan fastna i det men en fiberduk släpper igenom både regn och ljus. Den är återanvänd och kommer förmodligen bara hålla en säsong men då är det bara att häfta på något nytt på ramen. En spetsgardin från IKEA kanske?

Vi går tillbaka till växthuset där gurkorna bor. Nu har basilikan börjat titta upp. Jag odlar alltid massor av basilika eftersom det är lätt att frysa och vi använder det ofta i matlagningen. Genom att skörda smart så ger plantorna skörd hela sommaren. Klimatet i växthuset är perfekt för basilika. De gillar värme och avskyr vind.

Hello basil!

I växthuset har jag två druvstockar. De börjar bli grova och förmodligen har rötterna letat sig djupt för de behöver sällan näring och vatten. Jag klipper dem kontinuerligt för att de inte ska ränna iväg och för att ge all kraft åt druvorna men i år verkar det bli väldigt mycket druvor så jag har låtit en stjälk leta sig upp i taket… och där vill jag förstås att druvklasarna ska hänga i augusti…

Det verkar bli massor av druvor i år! Jag klipper bort bladmassa hela tiden eftersom jag har lärt mig att det blir för tätt annars. Druvorna möglar. Nya skott kan växa 10-25 cm/dygn. Jag skämtar inte.
Och här får jag ringla iväg – nästan fritt!

Många berättar om rekordrabarber i år. Vi har alltid rekordrabarber. Och jag har författat ett specialinlägg om rabarber som jag fyller på då och då. Där skriver jag visserligen inte om hur jag kokar saft eftersom det är så basic men jag kokar saft för det är bra att ha ibland. Jag gör den ganska syrlig och väl utspädd blir det en bra törstsläckare och god måltidsdryck. Saft-Maja är det som gäller i mitt kök och i väl rengjorda och uppvärmda flaskor behöver inte saften en enda tillsats för att klara 2-3 år i kylskåp.

Alltid väldigt mycket rabarber i Getingedalen.
Tre av sex flaskor saft till vintern.

Med anledning av midsommar så kommer här tre buketter och en potatisblomma. Det ser faktiskt bra ut, det kan bli egen färskpotatis på fredag…

Den homogena och kompakta buketten. Bara en sorts blomma och en tajt liten boll samlad i smal vas som håller ihop det. Prästkragar luktar inte hallon men ställer man dem en bit från näsan så funkar de fint för ögat.
Den gröna minibuketten. Några örter från gården samlade i liten vas står mitt i köket och sprider väldoft (= kamouflerar prästkragens odör).
Den vilda, spretiga och skräpiga buketten. Några dikesblommor, nästan meterlånga, i en glasburk på matbordet står och sänder ut midsommarkänsla och naturlighet. Skräpar friskt och obrytt.

Det finns midsomrar då blommorna har blommat över. Och så finns det midsomrar som i år, då tajmingen är fulländad.

Gå ut och grilla något grönt.

Vecka 11

Alltså det är så mycket vinter.

Jag har fortfarande svårt att motivera en kallsådd av kål. Spenaten har inte grott. Det står allt som oftast snöskottning i kalendern.

Inomhusodlingen är fortfarande liten och man hinner liksom med. Sånt är trevligt.

Konstaterade att mina aubergineplantor hade vuxit sig osunt långa och sköra och ville ta reda på huruvida de kan omskolas djupt eller inte. Mitt sätt att ta reda på snabba fakta är att gå in på Runåbergs hemsida. De är otroligt generösa med information. Inte bara under fliken Info utan även om man söker på en specifik grönsak.

Deras bok är i princip lika bra. Jag rekommenderar den varmt.

Ibland hittar jag dock inte exakt det jag söker hos Runåbergs så då tar jag hjälp av Internet. Eftersom man ska vara kritisk när man söker information på Internet så brukar jag söka från flera olika källor och när det är tre som ger ungefär samma svar känner jag mig trygg.

Vilka källor jag hittar information i är väldigt olika. Det börjar med en sökning på Google och sedan brukar det lösa sig.

Just gällande aubergineplantorna så använde jag Google. Jag hittade inte bara svaret utan även några kul odlingsbloggar.

Här har till exempel Lanthushållet skrivit om omskolning och nedplantering.

I bloggen Odlingsdags beskriver Petra hur hon experimenterar med sina aubergineplantor.

Radhuset Annorlunda ger en tydlig bild av hur aubergine planteras om.

Summa summarum: Aubergine tillhör släktet solanum (potatisväxter) och mår väldigt bra av att skolas om djupt. Precis som dess släktingar tomat, potatis, paprika, chili, physalis och en herrans massa blommor så får dessa växter rötter på stjälken som hamnar under jord och kan dra i sig mer näring och vatten än de som inte planteras djupt.

Jag har just skolats om. Djupt.

Sedan har vi ett annat släkte, gurkfamiljen, som avskyr att planteras för djupt. Det sägs att gurka, melon och pumpa/squash kan dö om stjälken hamnar under jordytan. Rothalsröta uppstår. Låter ju inget vidare.

Men i flera odlarforum på Facebook är det många som vittnar om hur de skolar om gurkor riktigt djupt och att det funkar fint. Det viktiga verkar vara att det inte blir kallt och blött runt stjälken. Därför rekommenderas vattning underifrån. Det är i princip alltid bäst att vattna på det sättet. Alla växter verkar må bra då.

Så här skolar jag om: Försiktigt tar jag upp hela jordklumpen ur krukan. En sked är bra. Med fingrarna pillar jag isär plantorna. Försöker att inte röra stjälken utan mest jorden och lite i bladen.

Stjälken lär vara så skör att om man råkar klämma lite för hårt så dödar man plantan.

I en ny kruka grundar jag med vattnad jord och gör ett hål i mitten. Där stoppar jag ner den långa stjälken, trycker försiktigt till runt omkring och fyller på med jord till krukans kant.

Därefter ställer jag krukan en stund i ett tråg med vatten så får den stå och suga i sig vätska på ett skonsamt sätt.

Efter omplantering kan det börja bli aktuellt med näring och det ger jag i vätskeform.

Flytande näring är lätt att reglera och tas snabbt upp av plantan. Här är jag inte självförsörjande. De som har bokashi kan förstås använda lakvatten därifrån och guldvatten är också smart. Fast jag har fortfarande inte kommit till punkten där jag tycker att det är bekvämt att skvimpa runt med kiss inomhus. Ute går fint.

I väntan på mer vårkänsla och rätt tid för tomatsådd så klipper jag min lök för första gången. Genom att hålla lökblasten kort så lägger plantan mer energi på att bilda lök och bli kraftig än att göra långa tunna stjälkar.

Lök kan behöva klippas flera gånger under försäsongen och det mår den inte alls dåligt av. Klippet är dessutom gott.

Min purjolök mår dåligt! All annan lök har slarvsåtts i återbrukade fruktlådor och glassbunkar men purjolöksfröerna fick bo ett och ett i den tjusiga pluggboxen. Inte hjälpte det. Den vill inte gro. Kanske ska sluta dalta och även ge purjon ett halvsprucket återbrukskärl?

Här kommer förresten en bild på bönpastejen som vi är helfrälsta på i Getingedalen just nu. Recept här.

Och dagens tips är en mässa. Eller snarare en festival. Reko på Nääs hade varit ett självklart utflyktsmål för mig i år om det inte hade varit så mycket annat just då. Men 2020 – då ska jag till Nääs!

En festival för den som är intresserad av hållbarhet, byggnadsvård, matkultur, kreativ slöjd och hantverk. Are you talking to me?

Det märks att det börjar bli odlingssäsong. Trädgårdstider har börjat på TV och Odla med P1 har vaknat till liv på Facebook. Snart sänds vårens första avsnitt.

I nästa inlägg ska jag berätta om en ny bekantskap.

Sommarvärme, avhärdning och plantering

Det var värst vad varmt det blev. I växthuset blir det 30 grader eller varmare under dagarna och det är inte vad min spenat vill ha. Tack o lov är den i princip skördeklar och tajmingen är riktigt god eftersom tomater och annat ska planteras ut nu.

Note to self: att vinterodla spenat i växthuset funkar jättebra.

Växthuset är en bra plats för viss förodling och nu, sedan det blev så varmt, även avhärdning. De plantor som har vuxit upp inomhus på värmematta och under extraljus måste stegvis vänja sig vid tuffare förutsättningar. Mitt växthus har gardiner av fiberduk så det skarpaste solljuset når inte in. Det är bra.

Diverse plantor ur kålsläktet har bott här ute sedan begynnelsen medan andra har flyttat ut nyligen. De kålplantor som är glest planterade kan bo kvar i lådan ända till utplantering medan de som sitter tätt behöver planteras om och få lite mer utrymme runt rötterna. Jag vill ha ganska stora kålplantor innan de hamnar på sin slutliga plats eftersom de är populära bland skadedjur.

Några av mina kraftigaste kålplantor har fått avhärdas utomhus på sin slutliga plats. Kommer att planteras inom ett dygn. På bilden syns kålrot/rutabaga.

Vi är lätt chockade men överlevde natten. Tillståndet är varken livshotande eller allvarligt men vi måste få komma ner i jorden väldigt snart.

Temperaturen är intressant just nu. Växthuset får inte bli för varmt men jorden får gärna bli varmare. Den är 13-14 grader nu vilket innebär att nästan allt kan sås och planteras. Det är bara bönorna som är kinkiga och kräsna, de vill ha 15 grader eller mer för att överleva.

Till slut unnade jag mig en jordtermometer.

Även bönor är populära bland skadedjur så jag förodlar dem helst så att det är lite mer motståndskraftiga när de planteras ut. Dessutom får jag ett bra avstånd mellan plantorna eftersom jag slipper sätta fröer som inte gror.

Än så länge bor min bönplantor inomhus på värmematta men ska få komma ut så fort jordtemperaturen tillåter det.

Vissa bönor har jag dock redan sått eftersom de inte är lika känsliga. Bondbönor är tvärtom väldigt tåliga. I år sådde jag Express och det var första gången jag hade tagit eget utsäde, alltså lite extra spännande att se hur det gror. Jag är bortskämd med att bondbönor alltid gror till 100% hos mig.

Rosenbönor har också åkt i jorden. Mest för att de blir så otroligt vackra men även ätbara och goda med rätt tillagning.

Rosenbönor från ett tidigare år.

Sommarvärmen har så klart även medfört att naturen har exploderat och mina perenna grönsaker poppar upp överallt.

Sparrisen till exempel.

Den som inte har sparris kan lika gärna skörda och njuta av sina funkiaskott (hosta). Jo faktiskt! När dessa har nått en längd av 15-20 cm och bladen fortfarande inte har utvecklats är de perfekta att klippa av och tillaga som sparris. Stekta i vitlökssmör framkallar de gåshud.

Mina funkiaskott är fortfarande för små men om en vecka ska jag skörda några och äta upp. Men jag vill inte ta alla eftersom jag gillar mina funkior och dess underbara blad.

Diverse perenna löksorter kommer också tidigt och minskar behovet av köpelök. Ramslök, piplök, egyptisk luftlök och några olika sorters gräslök finns att skörda nu.

Ramslöken växer i skogskanten för att efterlikna dess ursprungsmiljö så mycket som möjligt. Den ska skördas NU sedan går den i blom och vissnar ner. It´s now or never. Ramslök bjuder på en unik löksmak med dragning åt vitlök.
Piplök har förmodligen fått sitt namn från dess form, stjälkarna är ihåliga. Används som gräslök eller purjolök. Piplök kan skördas i ett par veckor, det kommer nya stjälkar, men sedan går den i blom med alliumliknande bollar. I år har jag sått mer piplök för denna grönsak vill jag ha mer av.
Egyptisk luftlök används ungefär på samma sätt som piplök men den får inte alliumbollar i toppen, den får små lökknippen. Jättecool faktiskt. Dessa små lökar kan förstås skördas, skalas och tillredas men det är ganska pilligt. Skitpilligt faktiskt. Jag låter dem hellre falla till jorden och göra ny luftlök åt mig. I bakgrunden växer citronmeliss. (Fotot är taget förra sommaren.)

Visserligen är inte vintersallat (maché) perenn men den frösår sig lätt och man har den forever om man spelar sina kort väl. Förra årets vintersallat fick gå i blom och resultatet är skördeklart nu!

 

TIPSLISTAN

I veckans avsnitt av Odla med P1 pratar man om täckodling, det som jag skriver mycket om och rekommenderar alla att prova. Lyssna på programmet här.

Och notera gärna min föreläsning i oktober! Det kostar 40 kr i entréavgift.

Torsdag 10 maj tycker jag definitivt att ni ska göra en utflykt till Tysslingedagen. 39 välfyllda stationer där nummer 37 håller extra högt värde. Flera olika sorters hantverk, vacker natur och våfflor på en och samma plats. Dessutom kan man få en pratstund med mig! Läs mer här.

På lördag 12 maj tycker jag att ni ska hålla extra mycket koll i NAs bilaga Bostadspuls eftersom man kan läsa ett trevligt reportage om en grönsaksodlare i Getingedalen!

Skön långhelg i trädgården önskar jag alla!

 

Ljuv är mödans lön

I stort sett allt är i jorden, frön och gödsel samarbetar nu med jord, regn och maskar. Just nu är det bara tillsyn och underhåll som gäller. En och annan stödgödsling krävs och lite ogräs ska förstås rensas.

Sallaten Jericho försåddes och klarade utplanteringen galant. Två bra saker med förodling: 1. Plantorna hamnar med perfekt avstånd och det blir inga luckor pga frön som inte vill gro. 2. Plantorna är tillräckligt starka för att klara av eventuella angrepp och extremt väder.
Några sparrisar om dagen blir väldigt gott i magen.

När de snabbaste och tidigaste grödorna är färdiga sår jag nya grönsaker. Vissa mår bättre av att växa när det är svalare och längre nätter. Rädisa, spenat, asiatiska blad, vintersallad och ruccola till exempel. Om man sår dessa i maj eller juni så går de nästan alltid i blom, det blir varken blad eller rötter.

Jag gissar att de tidiga potatisarna kommer att skördas först och därefter vitlöken.

Potatisen kommer så fint så.

Jag har problem med min squash som ruttnar och dör. Jag gissar att de vill ha ett betydligt varmare liv än vad som har erbjudits hittills. Om de dessutom är lika känsliga för omplantering som sina släktingar gurkan så kan även detta vara orsaken.

En av överlevarna.
En annan kämpe. Här tillsammans med bondbönan Express. Jag tänker att de blir perfekta tillsammans. Bönorna sticker iväg uppåt och squashen slingrar omkring på bädden. Bönorna binder kväve (=näring) och squashen tackar och tar emot.

Därför har jag sått lite extraplantor av squash som står på tillväxt i växthuset. Där finns också störbönor av samma orsak. Visserligen förstod jag av beskrivningen att det var på håret att störbönor skulle kunna växa här i zon 5 men jag chansade. Och har kanske lärt mig något.

Reservodling av sqaush. Det skulle inte förvåna mig om jag har för många plantor i slutänden. I augusti är det kanske jag som försöker skänka squash till höger och vänster.

Istället för att sörja över saker som inte funkar så har jag blivit betydligt bättre på att glädjas över det som gror och växer. Om nu störbönorna inte gillar förutsättningarna här så är det bättre att satsa på något annat i framtiden.

Mina stackars prydnadsväxter lever en alltmer försummad tillvaro. Grönsakerna är sååå mycket mer spännande och när pionens knoppar kommer så skäms jag nästan.
Rodgersian med sitt ljuvliga bladverk skänker ögonfröjd.

Nu ägnar jag mig mycket åt gräsklippning eftersom det växer hejdlöst så här års. Kanske inte den roligaste aktiviteten på jorden men jag får ordentligt med motion och jag använder gräsklippet som gödning. Det är en komplett näringskälla tydligen.

Trots att vi har en gräsklippare med mulcherfunktion så kan jag ändå räfsa ihop några hinkar klipp då och då. Perfekt gödning och funkar även som täckmaterial.

Det har sänts en hel del intressanta saker på radio under senaste veckan. Bland annat Vetandets värld i P1 där de berättade om hur alltfler lantbrukare har förstått att plogen gör mer skada än nytta i jorden och att daggmasken och andra mikroorganismer är goda ersättare.

Du hittar programmet här. Dessa rön är direkt överförbara till den lilla odlingen där jag uppmanar alla till att gräva mindre och grepa mer. Det finns till och med en rörelse som kallas No Dig vars främsta syfte är att sprida kunskapen om sundare odlingsmetoder. Här läser du mer om vinsterna med att skippa grävningen. Visserligen på engelska men den är lättbegriplig.

Charles Dowding är No Dig-rörelsens grundare och bilden kommer från hans hemsida.
Min vän grepen.

Vetenskapsradion i P1 har också uppmärksammat nackdelarna med plöjning och avsnittet hittar du här.

På lång sikt gör plogen mer skada än nytta, och för att skydda och återställa kolförrådet måste vi sluta att plöja och i stället bearbeta jorden så lite som möjligt, säger professor Rattan Lal vid The Ohio State University i Columbus.

Mitt tredje radiotips är Odla med P1. Deras program går alltid att höra i efterhand på srplay eller som podcast. I senaste avsnittet förklaras det tydligt hur man ser skillnad på färsk och brunnen stallgödsel och hur man använder dessa.

Själv har jag investerat i två praktiska medelstora tunnor med lock. Den ena står på en undangömd plats och den andra strategiskt placerad mitt bland bäddarna.

Den gömda tunnan med skön höjd och sittkant.

Den undangömda kissar jag i och tack vare placeringen, höjden, den breda kanten och locket så är den riktigt bekväm att uträtta behoven i. Urin är en väldigt bra näringskälla och jag har kommit över den äckliga känslan som förr hindrade mig att vattna med guldvatten.

I tunnan finns även brännässlor och några liter vatten och tillsammans bildar detta en riktigt stinkande men näringsspäckad sörja. Lite guldvatten i vattenkannan gör alla tomater på gott humör och jag har inte behövt lägga ut en enda krona.

Så fort jag hittar en tuva med brännässlor så rycker jag av dessa (med handskar) och lägger i tunnan samtidigt som jag håller andan.

I tunnan som står mellan trädgårdslanden gör jag en annan sorts näringslösning. Där ligger hönsgödsel blandat med vatten och detta blandar jag också i vattenkannan. En snabbverkande boost åt de flesta grönsaker. Hönsskiten har jag betalat några kronor för men den är lokalproducerad och KRAV-märkt så det kan det vara värt.

Basilikan gror!
Grönkålen mår förträffligt och det har inte dykt upp några skadedjur än men jag är redo med Bacillus Thuringiensis.

Apropå squash; vet ni skillnaden mellan squash, pumpa, zucchini och courgette? Det reder jag ut i nästa inlägg.

Gröna inspirationskällor

Det vimlar av inspiratörer där ute. Och inspirationskällor. Jag kan nästan bli lite yr av alla spännande idéer och ibland gör folk lite olika och då vet jag varken ut eller in.

För det mesta gör dock folk ganska lika och vad som avgör vilka jag väljer att lita på kan vara helt ogrundat, magkänslan styr mig. Eller också har jag hittat inspirationskällan via någon som jag känner förtroende för och då brukar det innebära en viss kvalitetssäkring.

Den nya sortens odlare, som struntar i vad det står på fröpåsarna, som har ett långsiktigt och hållbart perspektiv och som väljer bort vissa leverantörer av ideologiska skäl, dem lyssnar jag förstås extra mycket på.

Nu tänkte jag bjussa på några värdefulla inspirationskällor, både text, ljud och fysiska möten. Vi kör enligt alla-goda-ting-är-tre-principen så blir det varken för mycket eller för lite.

TREVLIGT ATT LYSSNA PÅ

Odla med P1: På måndag den 3 april är det säsongsstart för denna långkörare i radion. Klockan 10.35 på måndagar sänds programmet men det är lätt att lyssna när man vill via play. Här får man inte bara reportage och råd om grönsaksodling utan programmet speglar hela trädgården men det är ändå något behagligt och knasigt med radioodling. De har förstås en egen sida på Facebook också.

Gustav och Maj-Lis. (Maj-Lis intervjuas i Odlarna, avsnitt 18.)

Podcasten Odlarna: Podcasts är ett riktigt bra forum. Här kan vem som helst göra ”radioprogram” om vad som helst för lyssnare med smala specialintressen. Jag har hittat Odlarna som har hunnit göra 44 avsnitt med lika många djupintervjuer med riktigt nördiga odlare. En del program är hyperintressanta och en del har jag blivit glatt överraskad av. Den senaste som fick mig att höja på ögonbrynen var Niklas Karlsson i avsnitt 43. Det började som en gäspning men avslutades med ståpäls. När någon nämner Fortier, markpackning och No Dig inom loppet av fem minuter så är jag såld.

Podcasten Två Odlare Emellan: Det här är odlarnas lilla svarta just nu. De två hetaste grönsaksodlarna i Sverige går ihop och gör en podcast tillsammans. Kan det bli högre intresseflagga än så? Nej jag tror inte det. Jag missar inte ett enda avsnitt och det har hänt att jag har lyssnat två gånger på vissa. (Johannes hörs i Odlarna avsnitt 8 och Sara i avsnitt 29.)

 

BÖCKER VÄRDA ATT LÄSA

Handbok för köksträdgården av Lena Israelsson. Det går inte att komma ifrån denna bibel för grönsaksodlare. Den återkommer som förstahandsvalet på många odlares topplistor och jag instämmer. Detta var en av de obligatoriska böckerna i kursen jag gick förra året. Lena har även skrivit andra värdefulla böcker och en som ligger högt på min önskelista är Odla året om. (Lena intervjuas i Odlarna, avsnitt 2.)

 

Gödsel av Tina Råman. Om man har något som helst intresse för hållbarhet, miljö och självförsörjning så är man nog också intresserad av att göra eller samla sin egen gödning. Den här boken är komplett. Den ger en lättsam och tydlig redogörelse för vilka alternativ som finns och hur de ska användas. Grym bok. (Tina intervjuas i Odlarna, avsnitt 32.)

Bild lånad från Sveriges Radio.

 

Permakulturboken av Ylva och Johan Arvidsson. Det här är en chansning för boken finns inte än. Däremot så saknas det litteratur om Permakultur på svenska och detta kommer att bli den första. Om allt går vägen så finns boken i handeln i maj. De permakulturella principerna borde vara grunden i alla odlares tillvägagångssätt. De går ut på att man följer naturens växtmodell och väljer så enkla metoder och så miljövänliga val som möjligt. Jag har redan bokat mitt exemplar.

HEMSIDOR & BLOGGAR SOM BERIKAR

Om podcasten är amatörens chans till att sända radio så är bloggen den glada skribentens möjlighet att få bli publicerad. Därmed inte sagt att poddar eller bloggar håller sämre kvalitet än radio, tidskrifter och böcker, nej tvärtom kan det vara mycket bättre många gånger.

Här skulle jag kunna välja tre självklara storbloggare (Skillnadens Trädgård, Farbror Grön och Bondjäntan) men istället tänker jag presentera några alternativ som borde få mer uppmärksamhet.

Gröna Rader: Här samsas artiklar och rapporter med tabeller och bloggtips. En bra samlingsblogg som växer för varje gång jag besöker den. Här hittar man till exempel hela Nils Åkerstedts Boken om Marktäckning. Det är generöst!

GjordNära Tunnelväxthus: Att odla i tunnelväxthus verkar vara Da Shit just nu men jag ser inte varför detta skulle vara en övergående trend, det finns inga anledningar att odla mindre, bara att odla mer, och då behövs vissa hjälpmedel. Det går att beställa rätt så billiga tunnelväxthus på till exempel eBay men de brukar vara av sämre kvalitet så därför vill jag varmt rekommendera våra lokala återförsäljare i Blixterboda. De har tagit tunnelväxthuset till en ny nivå och nu snackar vi dessutom kvalitet. Gänget kommer att finnas på mässan Nordiska Trädgårdar 6-9 april för den som åker dit.

 

Odlings-TV: Här samlas både kortare och längre videoklipp med odlingstema. Det är bara att välja och vraka och låta intresset styra. Arkivet börjar bli riktigt stort och ibland är det bara en film som kan ge den perfekta instruktionen. Vad menas egentligen med att grepa och hur viker man sina egna fröpåsar? Just nu följer jag en serie som heter Chiliskolan och hittills har det gjorts 21 avsnitt av denna. Mina kunskaper om chiliodling har ökat med flera kilo i år och det ser man faktiskt på mina plantor också. Har aldrig haft så ståtlig chili!

 

MÖTEN IRL FÖR DEN MODIGE

Örebro Trädgårdsfest går av stapeln den 20 maj och årets upplaga ser ut att hålla högre kvalitet än förra årets. Betydligt fler utställare och föreläsare av värde. Bland annat kommer ovan nämnda Sara Bäckmo dit och för att få höra henne live så bör man köpa en biljett för 100 kr. Den inhandlas på Rosengren Skafferi på Länsmuseet. Dagen därpå, den 21 maj, är det Karlslunds Trädgårdsdag vilket brukar vara ett riktigt fint arrangemang i vacker miljö.

Mångfaldsträdgården i Stjärnsund: I södra Dalarna i närheten av Hofors ligger Stjärnsund och där finns ett centrum för permakultur, skogsträdgårdsodling och mångfaldsträdgårdar. Det är samma personer som ligger bakom Fleråriga Grönsaker, en bok som hade kunnat ingå under rubriken BÖCKER VÄRDA ATT LÄSA. I sommar erbjuder de guidade turer med lunch och jag har bokat in mig den 16 juli. Jag tror att en vandring genom deras projekt kan vara mycket lärorikt. På gränsen till yrselframkallande.

Boken från Stjärnsund.

Odlarföreläsning i Getingedalen: Japp! Här gör jag ödmjukt reklam för mig själv. Jag tror nämligen att det blir årets bästa föreläsning för den som vill utveckla sitt grönsaksodlande, lära sig mer om jord, gödsel och vitsen med att täcka sina bäddar. Och en himla massa annat. Fika ingår så klart och vi kommer att hållas utomhus i möjligaste mån. Datum: 23 april kl. 10-13. Pris: 300 kr. Anmäl dig till [email protected]

Från min hemsida.

Idag hade jag lovat att berätta mer om Gourmetgarage, en nätbutik med fröer som jag har handlat från för första gången.

Det är stört omöjligt att låta bli att handla ytterligare en fröpåse när man från flera håll hör om en specifik gröda, hur lättodlad den är, hur gott den smakar och hur enkel den är att lagra.

Därför blev det ett litet kompletterande inköp från Gourmetgarage och det var inte sista gången! Snabb leverans, tilltalande fröpåsar och vackert paket. Inte för att det har någon som helst betydelse i slutänden men är man lättlurad och estet så är man. Att Gourmetgarage får väldigt positiva omdömen i media gör inte saken sämre. Hög grobarhet på fröerna, kvalitetsplantor och goda smaker.

Alltså fröpåsar som kommer i rött silke med vita prickar… det kan bara bli goda grönsaker!

Vad köpte jag då?

Jo, en tomatsort som både Stefan Sundström och Gustav Mandelmann håller som sin favorit; Brandywine. Då handlar det bara om smak, inga andra egenskaper. Därför köpte jag frön till denna. När jag botaniserade på deras hemsida så hittade jag en annan tomatsort som hette Ponderosa och det finns en lokal koppling till det namnet så jag kände att jag ville odla Ponderosatomater. Smaken vet jag inget om men den ska ha fina lagringsegenskaper. Till sist slog jag till på Farbror Gröns favorcitzucchini Romanesco. Av alla zucchinis han har provat så var denna den allra godaste. Den måste jag bara prova.

Får man göra en tavla av en fröpåse? Ja det får man!

I nästa inlägg blir det helt enkelt en lägesrapport från Getingedalens Gröna. Jorden är mjuk, temperaturen är skön och förkultiveringen har gått in i sin tredje fas.

Att odla sina egna grönsaker är som att trycka sina egna pengar.