Syrén tre gånger om

Det är syréntid i Getingedalen och då gäller det att hänga på låset för de blommar över fort. Jag ska skriva om vad jag gör med blommorna men jag tänkte även återkoppla till några saker som jag har skrivit om förut men inte avslutat. Dessutom blir det några riktigt bra lyssnartips!

Till er som brukar skicka trevliga kommentarer i bloggen – just nu får jag galet mycket spam i kommentarsflödet så det tar för lång tid att sortera ut de trevliga hälsningarna. De åker med i soptunnan tillsammans med skräpet. Inte ett dugg rättvist men ni förstår säkert. Facebook, Instagram och mail är bättre kommunikationskanaler om ni vill nå mig!

Jag gjorde syrénsaft för några år sedan. Mycket god och alla som får smaka blir glatt överraskade. Jag gör den på samma sätt som flädersaft och förvarar den i frysen.

Vi dricker väldigt lite saft i Getingedalen. Det finns säkert åtta liter sammanlagt i kyl och frys från tidigare år så i år blir det absolut inga saftkok.

Däremot så tänkte jag prova några andra recept med syrén så efter lite googlande kom jag fram till att det skulle bli marmelad, syrénsocker och sirap.

Det är ljuslila bondsyren som gäller. Med andra sorter blir smaken sämre och risken för beska ökar.

Eftersom blommorna inte ska silas bort i marmeladen så blev det ett par timmars rensande. Pilligt, på gränsen till vad jag pallar, men jag lyssnade på en bra pod samtidigt så det gick an. (Se mer om podden längre ner i detta inlägg.)

Receptet räcker till en burk marmelad, ca 3 dl

SYRENMARMELAD

Koka upp 2 dl vatten, häll i 60 g rensade syrénblommor, 2 dl syltsocker och en välhackad rabarberstjälk. Låt detta puttra i 15 minuter, lägg i en liten kanelstång och låt puttra i 10 minuter till. Under tiden diskar du en glasburk, sätt den i kall ugn, sätt på 100 grader och låt den stå där i minst 20 minuter.

Ta upp kanelstången, häll upp marmeladen i burken, dra åt det rengjorda locket och ställ burken uppochner medan marmeladen svalnar.

Vi tror att denna blir svingod till en stark ost.

Nästa recept är enklare. Jag gjorde likadant där, googlade flera recept och drog en egen slutsats gällande proportioner och tid.

SYRENSOCKER

Plocka bort blommorna från ca 6 klasar. Varva dessa med ca 2-3 dl socker i en burk. Ställ svalt i ca två veckor. Sila bort blommorna. Om sockret får stå för varmt kommer det att smälta.

Vad ska jag ha sockret till? Ja det här är kanske det jag kommer att minst användning av men man vet aldrig. Jag hittar väl på något.

Den sista tillagningen av syrén är sirap. Jag har haft användning av rabarbersirap och flädersirap tidigare så jag tror även att syrénsirapen kommer att gå åt. På yoghurt, glass, i drinkar, som allmän smaksättare och till sorbet.

Jag använde samma recept som till maskrossirapen men ärligt talat så kokar den fortfarande så jag har inte kunnat smaka av än. Fortsättning följer.

SYRÈNSIRAP

1 liter rensade blomklasar kokas med 1 liter vatten och 1 hackad rabarberstjälk. Låt småputtra i 20 minuter, svalna och sila av. Blanda vätskan med 1 liter socker och låt småputtra i ca 1 timma tills sirapen har reducerat till häften. Typ. Gör test med en matsked sirap på kylskåpskall tallrik för att se hur tjock sirapen har blivit. Häll på ren burk.

Eftersom jag inte har någon bild på sirapen än så blir det ett foto av förra årets saft.

Apropå sirap, jag har en granskottssirap under tillverkning. Denna görs utan kokning vilket förhoppningsvis ska bevara C-vitaminerna i sirapen. Granskott har mycket vitaminer i sig.

40% råsocker skulle blandas med 60% granskott. Otydligt tycker jag, menar de vikt eller volym? Men jag gick på volym och det verkar funka. Skaka burken dagligen står det i vissa recept men å andra sidan berättade matgeek i sitt youtubeklipp att han inte skakade en enda gång så det testar jag också.

Så här såg det ut vid starten.
Så här ser det ut efter endast fyra dagar i ett soligt fönster. Nästan allt socker har smält.

Apropå burkar som står i soliga fönster så har jag avslutat den ”kallgjorda” maskrossirapen. Dels hade den gått ”över tiden”, dels hände det inte så mycket mer.

Sockret ville verkligen inte lösa sig så jag hällde hela paketet i en tratt (med inbyggd sil) och fick ut ca 1 dl sirap. Blommorna som skulle påminna om fikon ville jag inte smaka på pga oaptitlighet.
Det var allt. Hädanefter blir det kokt maskrossirap för det blev både gott och mycket.

Inledningen av juni bjöd på härlig sommarvärme så att ställa något i ett soligt fönster var enkelt. Gräsklipparsäsongen är inledd och vi betraktar fortfarande detta som vardagsmotion. Inga robotar, ingen självgång. Däremot så blir man törstig och då visade det sig att kombucha smaksatt med mynta var en riktig tiopoängare. Det kommer förmodligen att bli mycket sådant i sommar.

Avslutningsvis vill jag ge er några riktigt bra lyssningstips:

Odla med P1, Sveriges Radios trädgårdsprogram, som även finns att lyssna på i play eller pod, har ett tema just nu som handlar om att vara klimatsmart i sin trädgård. Det handlar om jord, gödsel och en hel del annat. Det började i avsnittet Rädda påskliljan och återkommer i Lite vallmo piggar upp och fortsätter i senaste avsnittet Vinruta och pimpinella. Jag hoppas att det blir mer av detta.

Du hittar alla avsnitten här.

Podden Odlarna är alltid värd att lyssna på om man är trädgårdsnörd men i senaste avsnittet intervjuas Viktor Säfve som driver Åfallet Skogsträdgård utanför Haddebo i södra Närke. Det är ett långt avsnitt, Viktor har väldigt mycket att berätta, men det är superintressant för den som vill odla klimatsmart och har ett allmänt naturintresse, i synnerhet beträffande skog.

Jag har skrivit om Åfallet Skogsträdgård förut, de har kurser och festivaler och är värda ett besök.

Här är en länk till Odlarna.

Här är en länk till Åfallet Skogsträdgård.

Först var det hägg, nu syrén och snart fläder. Det mesta är sått och planterat, bäddarna är täckta och nu är det skötsel, vattning och gödning som gäller. Nästa vecka hoppas jag kunna visa lite bilder från läget i odlingarna.

Håll fingrarna gröna.

Täckodling, ett varv till

Sedan 2016 täckodlar jag och har absolut inga planer på att sluta med det, tvärtom, jag vill ha ännu tjockare och mer näringsrika lager för varje år som går.

I söndags, den 8 mars, var jag på en föreläsning med Börje Remstam. Jag har skrivit om honom förut efter att ha hört honom föreläsa på trädgårdsmässan och när han har medverkat i både radioprogram och poddar. Det skadar dock inte att höra honom igen.

Börje är framför allt mannen som uppmuntrar till täckodling. Han är även en rutinerad användare av biokol men det tänkte jag inte skriva om idag.

Börje har inte rensat ogräs, vattnat, gödslat eller grävt i sin trädgård på 40 år och allt är tack vare täckodlingen.

Genom att alltid se till att jordytan är täckt med organiskt material så matar man maskar och mikroorganismer i jorden. Det här är mumma för dem och de rör sig i jorden för att hämta och bryta ner materialet åt dig.

På köpet får du en väldigt lucker jord och allt som maskarna bryter ner ger näring och struktur åt din jord.

En frisk jord har ca 500 maskar/kvadratmeter och när dessa har bajsat en hel säsong så har du fått 90 kg prima gödsel. För att detta ska hända krävs det dock att du matar dem. Alltså täckodlar.

Det kan vara svårt att få tag på tillräckligt med täckmaterial men jag använder allt från min trädgård som är friskt och inte innehåller stora mängder moget frö. Alla stjälkar och blad, nedklippta växter, bortrensat material, gräsklipp och löv. Ja till och med ogräs. När det får torka med roten uppåt på toppen av täckmaterialet så dör växten och blir värdefullt organiskt material.

För att få ännu mer täckning åkte jag till närmaste lantbrukare och frågade om jag kunde få köpa en halmbal. Inga problem. Dessutom är halmen så tätt packad att balen har räckt i flera år.

Nedklippta bönplantor, prima täckmaterial.
Halm funkar fint att täcka jorden med.

Hösilage- och ensilagebollar som spricker och ruttnar brukar också vara billigt och lätt att få tag på.

Jag har inte fått så bra snurr på detta som Börje men jag märker definitivt av de positiva effekterna. Grävning har jag helt och hållet slutat med och rensa ogräs gör jag väldigt sällan. Vattnar gör jag dock fortfarande men inte lika ofta.

Grävning är inte bara något jag ”slipper”, det är något jag undviker eftersom det orsakar stor oreda och skada i jorden. Maskar och mikroorganismer, alltså våra egentliga jordbrukare, dör eller får stora problem varje gång vi gräver. För att inte tala om vilka skador en jordfräs gör…

En annan positiv effekt av täckodlingen är att jag inte behöver flytta material till komposten. Jag lämnar växtresterna i odlingsbäddarna. I komposten förlorar jag dessutom en del näring som går rakt ner i marken.

Den 19 april kommer jag att hålla en kurs i hållbar grönsaksodling och där kommer definitivt täckodlingen att avhandlas. Anmäl dig på [email protected]

Här följer några länkar för den som vill veta mer om Börje Remstam:

Börjes egen hemsida

Intervju med Börje i podden Odlarna

Börje medverkar i Odla med P1

Och här följer tre bra lästips om täckodling:

Gröna rader

Odla.nu

Nelson Garden

Och varför inte tre filmsnuttar om täckodling:

Morag Gamble’s No-Dig Garden

Sara Bäckmo förklarar täckodling

Charles Dowding berättar om No-Dig-metoden

 

Är 2020 året du du testar täckodling?

Vintern och framtiden

I helgen tog jag hand om det sista. De där krukorna som har blivit stående, fågelbaden som behöver säsongsvila och klätterstöden som har gjort sitt. Trädgårdsmöblerna skruvades isär och packades in i förrådet och hammocken kläddes in i ett skyddande fodral.

Dagen därpå föll första snön.

Det behövs så lite för att ge en så mycket ljusare tillvaro.

Det enda odlingsrelaterade som sker just nu är ätande. Eftersom säsongen var ovanligt torr och gav snål avkastning så har vi äntligen fått lite mer space i frysen. Nu använder vi sådant som vi har fått mycket av under tidigare säsonger. Det går ingen nöd på oss.

Och även om skörden var sämre än vanligt så betyder det inte att vi står utan färska produkter. Vi har fortfarande potatis, lök och mycket annat gött från årets odling.

Kålen står medvetet kvar ute i snön. Den tål hårda tag och det finns ingen anledning att detta ska ta plats inomhus när den kan vara kvar ute.
Lökskörden blev fin och vi använder den till nästan all sorts mat. Här är det löksoppa på gång. Purjolöken blev dock betydligt klenare än förra årets sanslösa skörd.
Ju fler sorters lök i soppan desto godare. Och med ett hembakt surdegsbröd och en svensk kraftfull ost har man den ljuvligaste novembermiddagen.
Den galna purjoskörden från 2017!

I veckan var jag på föreläsning i permakultur. Joel Holmdahl, min före detta lärare i Småskalig Odling, berättade mycket som jag redan visste men det är aldrig fel med en uppdatering och självklart tog jag med mig några nya detaljer hem. Eftersom jag själv föreläser och skriver om detta så är det skönt att ha på fötterna.

Joel från Rikkenstorp in action.

För den som vill lära sig mer om permakultur kommer Studiefrämjandet att ordna en studiecirkel i vår. Det fanns en anmälningslista på föreläsningen och den blev lång så det finns stor anledning att tro att detta kommer att bli av.

För den som vill anmäla intresse görs det till Jonas Bilow på telefon 019-168312 eller [email protected]

Och ansökan är öppen till att söka utbildningen på Karlskoga folkhögskola som jag gick. Nu heter den Agroekologi – småskalig odling i praktik och perspektiv.

I veckan släpptes det senaste avsnittet av podden Odlarna. Och vilket avsnitt det var! Jag hade ingen aning om vem Christer Sanne var men nu vill jag läsa allt om och av honom. Det finns massor av artiklar och litteratur som han är författare till och på hans hemsida kan man få en bra överblick om hans forskning och värv.

Det var kanske ovanligt lite odlingssnack för att vara en odlingspodd men innehållet var ändå hyperintressant. Mitt parallellintresse hållbarhet/klimatsmart leverne (= permakultur) fick sig en rejäl boost genom att ta del av Sannes forskningsresultat. Han menar att det framför allt är konsumtionen som är den stora klimatboven och genom att arbeta mindre konsumerar vi dessutom mindre.

Mer fritid åt folket helt enkelt.

Hur mycket jag arbetar är svårt att räkna ut. Jag vet att jag förvärvsarbetar 50% på en kommunal skola men hur mycket tid jag lägger i firman är svårt att säga. Däremot vet jag att ju mer tid jag jobbar hemma, desto mer kan jag ägna mig åt klimatsmarta aktiviteter såsom odling, bakning och bärplockning. Dessutom kör jag mindre bil och får en varierad och tillfredsställande tillvaro.

Ibland kallas sådant downshifting. Det får kallas vad det vill, jag vet åtminstone att heltidsjobb och heltidslön aldrig kan värderas högre än det mitt nuvarande liv ger mig.

Naturligtvis finns det även en pod om att downshifta. Den heter Andra sätt och du hittar de inspirerande avsnitten här.

Varför jag kallade detta inlägg för Vintern och framtiden är kanske självklart. Iallafall beträffande vintern. Men för alla framtida generationers skull krävs det en förändring NU. Permakultur, downshifting och lägre konsumtion kan vara en del av lösningen.

Begreppet hållbar utveckling skapades av FN:s världskommission för miljö och utveckling år 1987 och gavs följande definition:

Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Black Friday är raka motsatsen till hållbar utveckling. Årets julklapp är däremot ett steg i rätt riktning.

Naturskyddsföreningens kampanj.

Tips, löss och blommor

Det kom några droppar. Natten till söndag och måndag skvätte det lite som betydde ganska mycket. Det var inte många millimeter, i tunnorna blev det lite fuktigt på botten, men av någon anledning så är regn överlägset slang och vattenkanna. Odlingarna ler.

Vi blev jätteglada över regnet. Purpurkrage, brandlilja och rodgersia.

I det här inlägget lovade jag att berätta om de tips som jag lyhört tog till mig under studiebesöken i Getingedalen. Det blir även två bra recept och en himla massa bilder. Bilder regerar.

TIPSLISTAN

Avdelningen gödsel:

Större hästgårdar skänker väldigt gärna bort sin stallgödsel. Det finns till och med de som kör hem skiten till dig. Så angelägna är de att bli av med spillet.

Sparris bör gödslas mer än jag har gjort hittills. En omgång i april och en till efter sista skörd i juni behövs.

Avdelningen förodling:

Om perlit/vermiculit i såjorden: använd krossad biokol istället. Borde ha samma effekt och går att köpa lokalt. Heja klimatsmarta råd!

Fröinköp: Gör det på trädgårdsdagar, typ i Karlslund, så får man lokalproducerade fröer och hittar spännande sorter.

Att odla gul lök från frö är inte alls så skrymmande som jag har befarat. De kan bredsås tätt i februari och är lagom att plantera ut i maj-juni.

Jag har alltid satt lök med sättlök men det kanske bli annorlunda i framtiden? Här är mina tidigast satta lökar i år. Jag chansade och hade tur med vädret kan man säga… Jag kommer att kunna skörda mina första lökar redan vid midsommar.

Avdelningen rekommendationer:

Gör ett studiebesök på Borrabo. (Här finns en länk till en pod cast med Ylva på Borrabo.)

Humle: odla på fällbara störar för smidigare skörd av kottarna.

Odla Nyzeeländsk spenat. Bara gör’t. (Och det har jag gjort men blev inte jätteimponerad. Nu blir det ett nytt försök 2019.)

Quinoa: det går att poppa som pop corn!

Aronia: torka bären. De är bra i müsli.

Hittills har jag frusit in mina aroniabär och sedan använt i smoothies. Nu kanske det blir torkning istället?

Avdelningen saker vi var rörande överens om:

Portlak är överskattat.

Byt genast gräsklippare till en med uppsamlare!


 

Jag tror att ni känner igen er när jag säger att jag fastnar för recept där det ingår flera ingredienser från den egna odlingen. Jag läser Karoline Jönssons blogg Självhushållningsprojektet och i en av hennes böcker (Det gröna skafferiet) finns det ett recept med både kål, ärtskott och rabarber. Could it be better?

Visserligen var det vitkål men jag har frysen full av grönkål från förra året så jag tog det istället. Dessutom tyckte jag att det var för dålig sötma för att vara en sötsur rätt så jag adderade lite sweet chilisås. Och sojan står inte med i ingredienslistan men den är nödvändig! Ja ni vet, man mixtrar tills det smakar bra helt enkelt.

Det mest spännande var ju att ha rabarber i maten och det blev jättebra!


Det är mycket som blommar nu. Både önskat och oönskat. Let’s have a look.

Tomatblommor i all ära men bifftomatblommor har något extra. Här Brandywine.
All potatis blommar inte så det stämmer inte alltid att potatisen är färdig efter blomning. Den här sorten (Maria) verkar dock blomma och hoppet om midsommarpotatis kvarstår.
Efter att ha presenterats för myskmalva i maten så har jag plantor lite här och där i trädgården, både från frö och köpt planta. Den första slår snart ut.
Längs granhäcken växer det knappt någonting. Gran utsöndrar något som gör att inget annat vill växa i dess närhet men det blir också väldigt mörkt. (Läs mer om Allelopati längst ner i detta inlägg.) När det då kommer upp några prästkragar så syns de väldigt bra.
I den misskötta perennrabatten fortsätter det att komma upp små bortglömda raringar. Här några näpna nävor.
På en vild del av tomten råkar det växa en äng av stjärnflocka. Den biten är jag väldigt rädd om.
I en skarv i potatislådan har en viol lyckats slå rot.
Avdelningen oönskade blommor får tat soien stå för. Tat soi är typ samma sak som pak choi och den gillar varken ljusa nätter, torka eller överdriven värme. Tack och lov är blommorna smakrika och man äter upp hela plantan. Kålväxter är nära släkt med raps och i ett avsnitt av Odlarna med kocken Tareq Taylor berättar han att raps kan vara nästa stora mattrend.
Flädern blommar och det uppskattas inte bara av mig utan även av glänsande skalbaggar och…
…bladlöss. Fläder får väldigt lätt angrepp av löss men tack o lov brukar varken busken ta skada eller blommorna fara illa. Lössen håller sig till stjälkarna. Fast lite läbbigt är det.

Med anledning av flädern så påminner jag gärna om denna klimatsmarta variant av flädersaft!

Ärterna verkar som sagt vara de som är minst känsliga för torka så de har växt så pass mycket att det är dags för klätterstöd. Det blir dagens projekt. Morötterna vinner kampen om störst torkkänslighet. Inte ett enda frö har grott. Det är kanske läge att så nya frön? Sommaren är ung. Fast det kan hända att de som redan ligger i jorden kommer att gro när det behagar dem? Morötter kan ju sås redan på hösten så de verkar inte känsliga på det sättet. Måste nog läsa på lite.

Välmående ärter.

Håll den gröna fanan högt och spara på vattnet!

Text hämtad ut Permakultur! Framtiden i din trädgård, sidan 37. Här kan du köpa boken.

Gröna inspirationskällor

Det vimlar av inspiratörer där ute. Och inspirationskällor. Jag kan nästan bli lite yr av alla spännande idéer och ibland gör folk lite olika och då vet jag varken ut eller in.

För det mesta gör dock folk ganska lika och vad som avgör vilka jag väljer att lita på kan vara helt ogrundat, magkänslan styr mig. Eller också har jag hittat inspirationskällan via någon som jag känner förtroende för och då brukar det innebära en viss kvalitetssäkring.

Den nya sortens odlare, som struntar i vad det står på fröpåsarna, som har ett långsiktigt och hållbart perspektiv och som väljer bort vissa leverantörer av ideologiska skäl, dem lyssnar jag förstås extra mycket på.

Nu tänkte jag bjussa på några värdefulla inspirationskällor, både text, ljud och fysiska möten. Vi kör enligt alla-goda-ting-är-tre-principen så blir det varken för mycket eller för lite.

TREVLIGT ATT LYSSNA PÅ

Odla med P1: På måndag den 3 april är det säsongsstart för denna långkörare i radion. Klockan 10.35 på måndagar sänds programmet men det är lätt att lyssna när man vill via play. Här får man inte bara reportage och råd om grönsaksodling utan programmet speglar hela trädgården men det är ändå något behagligt och knasigt med radioodling. De har förstås en egen sida på Facebook också.

Gustav och Maj-Lis. (Maj-Lis intervjuas i Odlarna, avsnitt 18.)

Podcasten Odlarna: Podcasts är ett riktigt bra forum. Här kan vem som helst göra ”radioprogram” om vad som helst för lyssnare med smala specialintressen. Jag har hittat Odlarna som har hunnit göra 44 avsnitt med lika många djupintervjuer med riktigt nördiga odlare. En del program är hyperintressanta och en del har jag blivit glatt överraskad av. Den senaste som fick mig att höja på ögonbrynen var Niklas Karlsson i avsnitt 43. Det började som en gäspning men avslutades med ståpäls. När någon nämner Fortier, markpackning och No Dig inom loppet av fem minuter så är jag såld.

Podcasten Två Odlare Emellan: Det här är odlarnas lilla svarta just nu. De två hetaste grönsaksodlarna i Sverige går ihop och gör en podcast tillsammans. Kan det bli högre intresseflagga än så? Nej jag tror inte det. Jag missar inte ett enda avsnitt och det har hänt att jag har lyssnat två gånger på vissa. (Johannes hörs i Odlarna avsnitt 8 och Sara i avsnitt 29.)

 

BÖCKER VÄRDA ATT LÄSA

Handbok för köksträdgården av Lena Israelsson. Det går inte att komma ifrån denna bibel för grönsaksodlare. Den återkommer som förstahandsvalet på många odlares topplistor och jag instämmer. Detta var en av de obligatoriska böckerna i kursen jag gick förra året. Lena har även skrivit andra värdefulla böcker och en som ligger högt på min önskelista är Odla året om. (Lena intervjuas i Odlarna, avsnitt 2.)

 

Gödsel av Tina Råman. Om man har något som helst intresse för hållbarhet, miljö och självförsörjning så är man nog också intresserad av att göra eller samla sin egen gödning. Den här boken är komplett. Den ger en lättsam och tydlig redogörelse för vilka alternativ som finns och hur de ska användas. Grym bok. (Tina intervjuas i Odlarna, avsnitt 32.)

Bild lånad från Sveriges Radio.

 

Permakulturboken av Ylva och Johan Arvidsson. Det här är en chansning för boken finns inte än. Däremot så saknas det litteratur om Permakultur på svenska och detta kommer att bli den första. Om allt går vägen så finns boken i handeln i maj. De permakulturella principerna borde vara grunden i alla odlares tillvägagångssätt. De går ut på att man följer naturens växtmodell och väljer så enkla metoder och så miljövänliga val som möjligt. Jag har redan bokat mitt exemplar.

HEMSIDOR & BLOGGAR SOM BERIKAR

Om podcasten är amatörens chans till att sända radio så är bloggen den glada skribentens möjlighet att få bli publicerad. Därmed inte sagt att poddar eller bloggar håller sämre kvalitet än radio, tidskrifter och böcker, nej tvärtom kan det vara mycket bättre många gånger.

Här skulle jag kunna välja tre självklara storbloggare (Skillnadens Trädgård, Farbror Grön och Bondjäntan) men istället tänker jag presentera några alternativ som borde få mer uppmärksamhet.

Gröna Rader: Här samsas artiklar och rapporter med tabeller och bloggtips. En bra samlingsblogg som växer för varje gång jag besöker den. Här hittar man till exempel hela Nils Åkerstedts Boken om Marktäckning. Det är generöst!

GjordNära Tunnelväxthus: Att odla i tunnelväxthus verkar vara Da Shit just nu men jag ser inte varför detta skulle vara en övergående trend, det finns inga anledningar att odla mindre, bara att odla mer, och då behövs vissa hjälpmedel. Det går att beställa rätt så billiga tunnelväxthus på till exempel eBay men de brukar vara av sämre kvalitet så därför vill jag varmt rekommendera våra lokala återförsäljare i Blixterboda. De har tagit tunnelväxthuset till en ny nivå och nu snackar vi dessutom kvalitet. Gänget kommer att finnas på mässan Nordiska Trädgårdar 6-9 april för den som åker dit.

 

Odlings-TV: Här samlas både kortare och längre videoklipp med odlingstema. Det är bara att välja och vraka och låta intresset styra. Arkivet börjar bli riktigt stort och ibland är det bara en film som kan ge den perfekta instruktionen. Vad menas egentligen med att grepa och hur viker man sina egna fröpåsar? Just nu följer jag en serie som heter Chiliskolan och hittills har det gjorts 21 avsnitt av denna. Mina kunskaper om chiliodling har ökat med flera kilo i år och det ser man faktiskt på mina plantor också. Har aldrig haft så ståtlig chili!

 

MÖTEN IRL FÖR DEN MODIGE

Örebro Trädgårdsfest går av stapeln den 20 maj och årets upplaga ser ut att hålla högre kvalitet än förra årets. Betydligt fler utställare och föreläsare av värde. Bland annat kommer ovan nämnda Sara Bäckmo dit och för att få höra henne live så bör man köpa en biljett för 100 kr. Den inhandlas på Rosengren Skafferi på Länsmuseet. Dagen därpå, den 21 maj, är det Karlslunds Trädgårdsdag vilket brukar vara ett riktigt fint arrangemang i vacker miljö.

Mångfaldsträdgården i Stjärnsund: I södra Dalarna i närheten av Hofors ligger Stjärnsund och där finns ett centrum för permakultur, skogsträdgårdsodling och mångfaldsträdgårdar. Det är samma personer som ligger bakom Fleråriga Grönsaker, en bok som hade kunnat ingå under rubriken BÖCKER VÄRDA ATT LÄSA. I sommar erbjuder de guidade turer med lunch och jag har bokat in mig den 16 juli. Jag tror att en vandring genom deras projekt kan vara mycket lärorikt. På gränsen till yrselframkallande.

Boken från Stjärnsund.

Odlarföreläsning i Getingedalen: Japp! Här gör jag ödmjukt reklam för mig själv. Jag tror nämligen att det blir årets bästa föreläsning för den som vill utveckla sitt grönsaksodlande, lära sig mer om jord, gödsel och vitsen med att täcka sina bäddar. Och en himla massa annat. Fika ingår så klart och vi kommer att hållas utomhus i möjligaste mån. Datum: 23 april kl. 10-13. Pris: 300 kr. Anmäl dig till [email protected]

Från min hemsida.

Idag hade jag lovat att berätta mer om Gourmetgarage, en nätbutik med fröer som jag har handlat från för första gången.

Det är stört omöjligt att låta bli att handla ytterligare en fröpåse när man från flera håll hör om en specifik gröda, hur lättodlad den är, hur gott den smakar och hur enkel den är att lagra.

Därför blev det ett litet kompletterande inköp från Gourmetgarage och det var inte sista gången! Snabb leverans, tilltalande fröpåsar och vackert paket. Inte för att det har någon som helst betydelse i slutänden men är man lättlurad och estet så är man. Att Gourmetgarage får väldigt positiva omdömen i media gör inte saken sämre. Hög grobarhet på fröerna, kvalitetsplantor och goda smaker.

Alltså fröpåsar som kommer i rött silke med vita prickar… det kan bara bli goda grönsaker!

Vad köpte jag då?

Jo, en tomatsort som både Stefan Sundström och Gustav Mandelmann håller som sin favorit; Brandywine. Då handlar det bara om smak, inga andra egenskaper. Därför köpte jag frön till denna. När jag botaniserade på deras hemsida så hittade jag en annan tomatsort som hette Ponderosa och det finns en lokal koppling till det namnet så jag kände att jag ville odla Ponderosatomater. Smaken vet jag inget om men den ska ha fina lagringsegenskaper. Till sist slog jag till på Farbror Gröns favorcitzucchini Romanesco. Av alla zucchinis han har provat så var denna den allra godaste. Den måste jag bara prova.

Får man göra en tavla av en fröpåse? Ja det får man!

I nästa inlägg blir det helt enkelt en lägesrapport från Getingedalens Gröna. Jorden är mjuk, temperaturen är skön och förkultiveringen har gått in i sin tredje fas.

Att odla sina egna grönsaker är som att trycka sina egna pengar.