Något nytt varje dag

Det har varit en kall vår. En tveksam vår. Och det får sina konsekvenser. Mest positiva tycker jag.

Påskliljorna är i färd med att blomma. Det blir nog lagom till 1 maj, långt ifrån påsken den här gången. Vitsipporna jobbar för fullt i vår gräsmatta men de brukar falla offer för för första gräsklippningen. I år är vi inte ens i närheten av någon gräsklippning. Nässlor och ramslök brukar ingå i valborgsmenyn men i år hade det blivit en torftig valborg om det hängde på dessa grönsaker.

Nässlorna är fortfarande ynkliga.
Jag satte nya ramslöksplantor i höstas. Jag ville dels utöka odlingen, dels sätta dem på en mer ”kontrollerad” plats. Alltså som jag har lyft på detta lövtäcke. Ingenting. Ingenting. Men så plötsligt idag – häpp!

Det som dock spirar och ser välmående ut är olika löksorter. Piplöken kommer kraftfullt och för den som fortfarande inte har piplök i sina odlingar – fixa det. Nu. Tänk smakrik salladslök som du kan skörda redan i april. Och tänk dekorativa alliumbollar på sensommaren. Och tänk att de kommer åter, år efter år.

Vitlöken måste jag visserligen sätta varje år på hösten men så enkel och anspråkslös den är. Vi har varit självförsörjande på vitlök i över tio år nu.

Eftersom bädden med vitlök inte kan grundgödslas på våren så gör jag det på hösten vid plantering. Och nu är det stödgödsling med vätska som gäller. Vitlök kräver mer näring än man tror. Jag stödgödslar en gång/vecka. Oftast med hönsgödselsoppa.

Rabarbern kommer pålitligt. Det är också en av de där tidiga grödorna. Det är på försommaren jag tar hand om den största skörden. Gör sylt och rabarberistärningar. Det blir ingen saft i år. Jag har massor i skafferi-kylen. Dessutom blir det paj. Vi unnar oss rabarberpaj när det är säsong för det.

En spännande sak som såddes förra året är kvanne. Den grodde i kruka och planterades ut i örtagården mitt i sommaren. I år förväntar jag mig att den ska ta fart och bli hög. Ändå upp till två meter om jag har tur. Huruvida den dör eller kommer tillbaka återstår att se. Vad jag ska ha den till? Rabarber och kvanne lär vara the perfect match men i övrigt tror jag nog att jag mest kommer att titta på hur den växer.

Rabarber har verkligen lite alien över sig när den är ung.
Kvanne – årets lärdom.

Något som inte alls går som det brukar är vintersådden av spenat. Eller är det bara den kalla våren som spökar? I februari sår jag spenat i växthuset. I mars-april brukar den gro och i maj skördas den. Årets upplaga är så ynklig att jag inte ens tog någon bild. Vad är skillnaden?

Däremot så gror kålen som vanligt. Det är så smidigt att den är så tålig. Det tog max en vecka så började fröerna att gro. Svinkalla nätter till trots. I växthuset får den maximalt med naturligt ljus och avhärdas automatiskt.

Först att gro var salladskålen. Det har vi aldrig odlat förut men 2020 var året då vi började göra och gilla kimchi på allvar så nu vill vi försöka göra det på egen salladskål. Hur svårt kan det va? Jo men kål kan vara klurigt på grund av alla konkurrenter. Det är inte bara vi som gillar kål. Å andra sidan har vi odlat kål med hyfsad framgång i många år så jag tänker att jag ska lyckas även med denna. Hej kimchi!

Frisk salladskål på G!

Till avdelningen mindre mysterier hör bladen på nedanstående bild. De liknar palsternacka och de sitter där jag odlade palsternacka 2020 men detta skulle alltså betyda att jag missade en del av skörden. Fullt möjligt! Antingen ska jag skörda och äta dem pronto eller också ska jag låta dem sitta, gå i blom och använda dem till fröodling. De flesta rotfrukter funkar så, andra året blommar de och producerar således nya fröer.

Det är bara det att dessa palsternackor sitter lite i vägen. Jag får se hur jag gör.

Till avdelningen inte-längre-ett-mysterium hör vintersallaten. Eller machésallaten om ni så vill. Efter några års odlande av detta både goda och generösa gröna blad har jag förstått att den växer hur som helst och överallt. Tidigt på säsongen dessutom. Det är också veckans dundertips. Odla vintersallat, bara gört.

Man står aldrig utan gröna blad om man odlar vintersallat.

Till avdelningen långlivade fröer hör vallmon. På en road trip till Dalarna för en herrans massa år sedan stannade vi på en garageloppis och fyndade. Förutom en lampa så köpte jag en påse frökapslar av vallmo. I deras trädgård växte gigantiska rosa vallmoblommor och det sades att fröerna kom därifrån.

Inte förrän 2020 sådde jag dessa dammiga fröer med förhoppningen inställd på nada. Men de grodde. Och i år kommer de igen. Tidigt. Så nu ska de flyttas in i den nya perennrabatten där vi hoppas att de ska trivas.

Ett annat vårtecken är att Herr Hyrkupa har varit här och tagit bort vinterskydden och sett om kuporna. Bina är laddade, det hör jag på dem.

Förra veckan lovade jag att mäta jordtemperaturen för att se om jag kunde sätta min potatis. 6 grader. 1-2 grader för lite. Så till nästa vecka borde det vara gjort. Hoppas att jag kan berätta om det då!

Vecka 17

Trots att det är nästan en hel vecka kvar av april (och tur är väl det för jag behöver hinna fixa några saker innan maj börjar) så kommer här en månadssummering. Nästa gång jag skriver är det maj och då vill jag hellre berätta om odlingarna.

Fast först vill jag återkoppla till en sak som jag skrev om i mitt förra inlägg. Rapporten som The Lancet och EAT har tagit fram och som handlar om hur vi behöver äta för att det ska finnas någon framtid. Igår fick jag senaste Buffé, ICAs tidning, och då skrev de om rapporten i reportaget En kulinarisk tidsresa.

Tidigare i år presenterades den stora och omdebatterade rapporten Food, Planet, Health från EAT-Lancet-kommissionen som förordar en kraftigt reducerad konsumtion av kött- och mejeriprodukter för att skona både miljö och människor /…/.

(ICA Buffé, #04 2019, sidan 16)

Genom att gå igenom mina utgifter för april så får jag en bild av min konsumtion och huruvida jag lever som jag lär. Det blir liksom tydligare och mera svart på vitt.

Utgifter som inte redovisas här är försäkringar, huslån, återbetalning av studielån, livsmedel och bilkostnader. Jag har tidigare berättat om hur vissa av dessa går att påverka men inte andra.

Frisörbesök; orkar inte gå in på behovet av detta. (Det finns ekologiska frisörer och man kan be om miljövänliga hårvårdsprodukter.)

– Storytel, Netflix och HBO Nordic; underhållning i flera lager. Behöver vi verkligen både Netflix och HBO Nordic? (Vetenskapsradion Klotet sände ett intressant avsnitt om data och vad det har för påverkan på klimatet.)

– Nya sommardäck och byte till dessa. En nödvändighet.

– Skosnören, det fanns inget kvar att knyta med. (Det går att göra snören av nässelstjälkar men där går gränsen för mitt självförsörjande.)

– En trätång till matlagningen som jag har sneglat på länge. Vill skicka den svarta av plast som smular sig åt fanders. Trätången är dessutom lokalproducerad.

– Penséer. Kunde inte motstå en låda med violfärgade penséer på Plantagen för 49,90. Dessa är planterade i en låda utanför dasset och faktum är att de brukar blomma till oktober. (Det här är ett exempel på att jag inte alltid lever som jag lär.)

– Träning. Jag lade 60 kronor på lite roligare löpning. Värt varenda öre.

Utöver detta har jag lagt lite pengar på god mat och dryck eftersom det förhöjer min livskvalitet flera kilometer, några spännande fröer och lite välgörenhet.

Penséerna utanför dasset som jag kommer att njuta av i minst ett halvår. Ätbara dessutom men dessa industriblommor skulle jag inte stoppa i munnen. Vem vet vad de är behandlade med? Däremot så klipps dessa ner ett par gånger och nästa generation blommor – de har jag inga problem att äta.
Tången av Mats Herminge som äntligen finns i Getingedalen.

Jag konstaterar att jag handlar väldigt lite kläder, kroppsvårds-/skönhetsprodukter och allt färre pappersprenumerationer. Och jag saknar det inte.

PLANTLOPPIS

Jag vill tipsa om Clarions Plantloppis! Så vitt jag vet görs det bara reklam på Facebook (än så länge) men här är en länk till evenemanget.

Lördag 25 maj kl. 11-15 blir det alltså plantloppis på Clarions innergård Terrassen.

Vi kommer bland annat att sälja tomatplantor som vi planterat från överblivna tomater från frukosten. Från personalens favoritblommor finns sticklingar, allt från palettblad till pelargoner. Vi hoppas också på att du vill sälja dina favoriter av plantor och sticklingar.

För varje såld planta skänker Clarion Hotel Örebro 10 kr som går direkt till Kvinnohuset.  Det kommer också finnas sojakorv och gofika till försäljning.

Jag gillar allt med detta; tomatplantor från överblivna tomater, välgörenhet och sojakorv.

Nu kommer snart koskiten från Lions Kilsbergen och jag kan göra i ordning bäddarna på riktigt. Jag har satt all potatis, alla bondbönor och även några andra köldtåliga växter. Om detta ska jag berätta mera i nästa inlägg.

Och hur blev det med påskliljorna då? Slog de ut lagom till påskafton? De har aldrig haft bättre tajming.

Glad påsk sa liljorna. IBC-tanken i bakgrunden är TOM. Så himla TOM. Det är en torr vår och skogsbränderna har redan drabbat Sverige. Ska det bli som 2018? Härligt men mycket svårodlat…