Vecka 7

Nu börjar det att röra på sig.

Min frölåda är sorterad och synkad mot en frökatalog. Efter många års odlande så vet jag vad som behövs i mitt hushåll och ungefär hur mycket jag kan lagra. Fast det är lätt att missa saker, därför synkar jag mina påsar mot en katalog. På så sätt blir alla kategorier genomgångna och dessutom får jag med några nya grejer. Man ska alltid prova något nytt.

Jag delar upp mina fröer i buntar. Dels efter växtfamilj, dels enligt min egen personliga ordning.

Katalogen som jag gillar bäst är Runåbergs. Deras fröer är i princip alltid ekologiska och nästan aldrig hybrider.

Förra året, ungefär så här dags, skrev jag ett antal inlägg som handlade om mina odlingsbehov och hur jag delar upp dessa.

Läs mer här:

Bladgrönsaker

Kål

Växthusväxter

Rotsaker

Bönor och ärter

Dessa inlägg har jag använt flera gånger som odlingsdagbok eller odlingsdokumentation. Ja inte bara dessa, väldigt många av mina gamla inlägg är väldigt värdefulla note-to-self-anteckningar. Gud nåde den som rör dessa. Mittmedia har blivit uppköpt av Bonniers och vem vet vad som kan hända då…

Jag handlar i princip uteslutande hos Runåbergs. De har överlägset mest tilltalande policy.

Vi är fortfarande lika övertygade om att ekologisk odling i olika former är en förutsättning för jordens överlevnad. /…/ Utan användning av lättlösligt konstgödsel och kemiska bekämpnings- och tillväxtmedel.

Runåbergs.

När inte Runåbergs har det jag söker så letar jag hos Lindbloms eller Impecta.

Jag tänkte att jag skulle utgå från min beställning och titta på en del av årets odling:

Palsternacka: Palsternacksfrö tål inte lagring så jag måste köpa en ny fröpåse varje år. I år blev det White Gem för att Student inte fanns i lager. Jag tycker att Student har blivit aningens bättre (färre sidorötter) men White Gem funkar också bra. (Apropå lagringslängd hos fröer så har Runåbergs en jättebra tabell här.)

Morot: Rothild är en vintermorot som jag har odlat förut. Den är alltså väldigt bra att lagra och jag vill köra på något tryggt.

Purjolök: Tidigare odlade jag Hannibal för att jag fick den rekommenderad. Funkade väldigt fint men nu blev det något nytt! Lungo d’Inverno ska vara extremt köldtålig vilket attraherar mig.

2017: året då Hannibal levererade stort!

Gul och röd lök: Med mycket pepp och påtryckning från odlarvänner ska jag nu odla lök från frö! Dessa ska planteras snart så jag hoppas kunna berätta mer om det i nästa inlägg. Sturon och Red Baron motsvarar mina förväntningar beträffande lagring och utvecklingstid.

Persilja: Egentligen är frysen proppad med persilja, en ört som funkar väldigt bra även efter frysning, men inget går upp mot färsk persilja så en liten rad någonstans vill jag ha… Dessutom är den tvåårig. Valde Grüne Perle för att den är vinterhärdig och jag ville ha en krusig sort.

Dill: Önskade egentligen Mammuth för att den blir stor, går i blom sent och är torktålig men den var slut. Därför valde jag Tetra som växer snabbt och blommar relativt sent.

Basilika: Alltid basilika i växthuset! Gärna flera olika sorter! Inget går upp mot att kunna lägga basilika i salladen, på mackan, i maten, på pizzan…

Alltid basilika i växthuset. Massor! Det kan växa runt fötterna på tomatplantorna.

Blomkål: Bunten med kålfröer var ganska tjock och jag behövde inte köpa några men det var länge sedan jag odlade just blomkål så det blev jag sugen på. Senast hade jag inte alls samma kunskaper så skörden blev uppäten av larver medan jag stod handfallen bredvid och tittade på. Neckarperle är tidig vilket lockar mig med kort säsong.

Paprika: Min bunt med paprikafröer börjar sina och de jag har är troligtvis gamla. De grodde inte förra året. Jag kompletterar med Marconi Rosso eftersom jag har lyckats med den förut och Ferenc Tender var snabb så den vill jag prova. Paprika är långsam och min säsong är kort så snabba sorter är välkomna.

Tomat: Jag var på en liten träff med några grannar där vi skulle köpa tomatfröer tillsammans. Det kommer alltså att komma lite nya spännande sorter därifrån när vi ses nästa gång i slutet av februari. Jag skulle bidra med Sibirjak, en normalstor, röd tomat som tål att odlas utomhus även i Kilsbergen. Alla grönsaker med sibir i namnet tål kyla. Frågor på det? Jag har odlat den förut med framgång och mina grannar blev intresserade.

Bönor: Blomsterbönan Prizewinner är vad den heter och har funnits i mina odlingar i många år. Vill inte vara utan den.

Nu snackar vi vinnarböna!

Sockerärt: Det var en himla massa fröer i min bunt med ärtfröer, det har experimenterats vilt de senaste åren. Fast nu ville jag ha en vanlig, hederlig, grön och söt sockerärta så Norli fick det bli.

Koriander: Samma som med persiljan – det finns massor i frysen – men färskt är svårt att slå så en liten kruka får det bli. Filtro var Runåbergs enda bladkoriander och det var precis vad jag ville ha.

Rosenskära: Så vitt jag vet är den inte ätbar men den är fin och lockar till sig insekter. Fast den egentliga orsaken till att vi vill ha den i år är svärmor. Det var hennes favoritblomma och hon gick bort i somras.

Det som inte Runåbergs kunde leverera fick jag köpa hos Impecta:

 

Gurka: Min sambo vill ha en klassisk inläggningsgurka, typ Västeråsgurka, och Diamant ska tydligen vara en sådan. Att denna är självpollinerande/partenokarp är ovanligt bland gurkor men väldigt värdefullt. Vi får inte in tillräckligt med insekter i växthuset för att pollineringen ska bli tillfredsställande.

Vinterbroccoli: Summer Purple är lila som namnet antyder. Dessutom väldigt köldtålig. Den får långa stjälkar och små huvuden vilket kocken i huset var sugen på. Nu är det upp till mig att kunna leverera Summer Purple till grytan.

Aubergine: För många år sedan försökte jag med aubergine men misslyckades på grund av okunskap. Nu gör jag ett nytt försök och kocken ville ha små frukter så valet föll på Blanche Ronde Á Oeuf, vita och äggformade. Ska sättas omedelbart så jag hoppas kunna berätta mer om det snart!

Sparris: Vi vill utöka vår sparrisodling och dessutom måste den föryngras efter 10-15 år. Sparris tar 3-4 år att växa till sig så det är dags att så en ny omgång av detta nu. Mary Washington var det enda alternativet hos Impecta men motsvarade mina önskemål.

Viktiga kriterier för mig när jag köper frö:

Att fröfirman är seriös och tar ett hållbarhetsansvar

Att det är goda grönsaker

Att fröerna är ekologiska

Att det inte är hybrider

Att fröerna inte är betade eller behandlade på något sätt

Att det är odlingsbart i zon 5 och ganska snabbväxande

Att det är goda lagringsegenskaper när det är grönsaker som måste lagras

Att grönsaken är tålig mot kyla

Att grödan är resistent mot diverse smittor

I något framtida inlägg tänker jag gå in djupare på varje kriterium.

Nu när podden Två odlare emellan har pausat så kan jag rekommendera Sara Bäckmos egen pod Skillnadens. Den är fin att ha i öronen nu när allt börjar sätta igång.

Apropå ovan nämnda ord om hur denna blogg funkar som en odlingsdagbok; jag ser att det är dags att så i växthuset. Jag fick så himla fin skörd av spenat i växthuset på vårvintern förra året och jag hoppas få det även i år. Fast fyra gånger så mycket.

Spenat från växthuset våren 2018.

Tre rötter, två recept och en bra tidning

I skrivande stund regnar det i Getingedalen. Det var länge sedan, kände nästan inte igen ljudet. Visserligen trist men då kanske lite av det tjocka snötäcket smälter snabbare.

Det var kanske under den strålande påsken man skulle ha tagit fram kameran. Jag gjorde det idag istället.

Förodlingen går långsamt framåt men jag tänkte berätta om en annan sak idag; den rekordgoda vinterlagringen och några recept kopplade till detta.

Det nybyggda skafferiet har testkörts i vinter. Skulle det bli minusgrader? Skulle rotsakerna må bra? Skulle det bli för torrt?

När det var som kallast ute blev det nästan noll grader i skafferiet och vi var beredda med en kupévärmare. Då insåg vi att det bara var nere vid golvet som det var så kallt. Ju högre upp i skafferiet desto varmare. Väldigt funktionellt.

De flesta rotsaker vill ha plusgrader men ändå så få som möjligt. Om det är 1-2 grader så stannar nästan åldrandet helt och hållet och grödorna faller i dvala. Optimalt.

Vi byggde några ljustäta trälådor, ungefär som gamla hederliga potatislådor, där vi har förvarat potatis, palsternacka, rödbetor och morötter. Det har funkat över förväntan. Jag är van vid att några rötter ruttnar och att jag måste rensa i påsar och lådor med jämna mellanrum. Denna vinter har allt hållit sig fräscht, spänstigt och aptitligt.

Potatisen Foxton är fortfarande lika fin som när den skördades.

Visserligen satsade jag på rotsaker med goda lagringsegenskaper och hur mycket detta har varit avgörande vet jag inte. Det var svårt att hitta ekologisk och fast vinterpotatis men man kan inte få allt. Foxton är mjölig och man får helt enkelt anpassa matlagningen.


Ett recept som jag gärna vill dela med mig av är nedanstående potatismuffins.

600 g potatis

50 g smör + smör till formar

3 dl riven ost

3 ägg

örter, till exempel persilja, timjan och dill

ströbröd

salt och peppar

Skala och koka potatisen. Smält smör och låt det brynas till gyllene utan att brännas. Sätt ugnen på 150 grader. Pressa potatisen med en potatispress, häll i  smör,  hackade örter och riven ost. Rör om och knäck i ett ägg i taget under omrörning. Salta och peppra.

Smörj och bröa portionsformar. Fördela smeten i formarna, en sprits är ett bra hjälpmedel, till 2/3. Ställ formarna i en långpanna med några cm vatten. Låt grädda i ca 45 minuter eller till muffinsen har fått fin färg.


Några andra rötter som också har klarat vintern galant är palsternacka och morot. Jag har aldrig hört talas om vinterpalsternacka så där tar jag helt enkelt en sort som jag gillar men när det gäller morötter så valde jag sort med omsorg.

För första gången odlade jag en vintermorot med goda lagringsegenskaper och precis som med potatisen så har den mått förträffligt i vinter. Rothild från Runåbergs är sorten.

Rothild och Student, side by side.

Precis som med potatis så är detta två mycket användbara grönsaker i vårt hushåll men vi provade en ny rätt till påskbordet som var vansinnigt god. Receptet kommer här:


1-1,5 kg morötter och palsternackor (även andra rötter funkar)

en god olja

flingsalt

Sätt ugnen på 225 grader. Tvätta, skrubba och skala (om det behövs) rotsakerna. Dela dem på längden och fördela dem på en bakplåtsklädd långpanna. Häll över olja och blanda runt. Rosta i ca 25-30 minuter, rör om någon gång. Ta ut och salta.

Gör en egen pesto (eftersom det är överlägset mycket godare än köpepesto):

0,5-1 dl valfria naturella nötter eller solrosfrön

1 kruka basilika

2 vitlöksklyftor

2 dl riven ost med lite drag

1,5-2 dl olivolja

salt

mandelspån

Det bästa verktyget för att göra en pesto är en matberedare med knivar eller liknande. Jag har en stavmixer med några olika tillbehör som är perfekta till detta. Som en minimatberedare.

Mixa vitlök, basilika och ost till en crème. Häll i oljan, lite i taget tills allt har blandat sig. Sist häller jag i nötterna och mixar väldigt kort stund eftersom jag vill behålla lite knaprighet. Smaka av med salt.

Låt de rostade rotsakerna svalna lite, ringla peston över och toppa med mandelspån.


Avslutningsvis vill jag ge er två tips. Det första är nya versionen av tidningen Vegourmet. Den har bytt skepnad och i Getingedalen är vi mycket nöjda med uppdateringen. Ett riktigt tjockt nummer späckat med väldigt bra recept. Mycket snyggt fotograferat och hållbarheten går som en röd tråd genom innehållet. Dessutom är jag faktiskt stolt delägare i Vegourmet även om min del är väldigt, väldigt liten…

Tips nummer två är Karoline Jönssons senaste projekt. Karoline är bekant från flera olika sammanhang, dels har hon skrivit inspirerande böcker, bland annat Det Goda Gröna och Det Gröna Skafferiet men även från (det lätt utskällda) TV-programmet Vegorätt.

Självklart tycker jag att detta är spännande att läsa eftersom jag pysslar med ungefär samma sak. Strävar efter självhushållning, äter vegetariskt och bloggar en gång i veckan.

Nu har hon gett sig själv en utmaning genom ett självhushållningsprojekt som varar under 2018. Varje vecka bloggar hon om sin utveckling och sina tankar. Här finns bloggen och det finns även en pod kopplad till projektet. Avsnitten hittas i bloggen.

Nästa vecka blir det en rapport från läget i förodlingen.