Lagerstatus, recept och fröbeställning

Fröbeställning

Plötsligt händer det! Förmodligen fick jag eld i baken tack vare att jag ska träffa en odlarkompis i helgen. Det är schysst att kunna dela på fröpåsarna när man vet att bara hälften går åt.

Det är roligt att se hur mängden egenodlade fröer ökar för varje år.

Därför gjordes en inventering.

Dessutom är det faktiskt dags at börja tänka på sådd. Jag gjorde som jag beskrev för några veckor sedan; beställde så mycket som möjligt från Lindbloms Frö som behöver allt stöd de kan få just nu.

Det jag inte hittade hos Lindbloms köpte jag av Runåbergs.

Sättpotatis och sättlök beställde jag av Klostra men det levereras inte förrän om en månad vilket är jättebra.

Mitt resonemang runt fröer och Lindbloms kan du läsa här.

Det är jämna året i år. Jag satsar inte på några experiment alls. Livet brukar bli tillräckligt spännande ändå, på gott och ont.

Det mest äventyrliga fröet blev persiljerot. Vi har använt det under utbildningen i en puré och den smakade utsökt så nu vill jag göra samma sak hemma.

Det känns fel att köpa frö när jag redan har så många, därför försökte jag att handla så lite som möjligt och tänkte att årets frölager får styra nästa års kost.

Ha. Det skulle bli galet mycket rödbetor i så fall. Av någon anledning får jag ofta rödbetsfrö i present. Det verkar som om rödbetor är symbolen för hemmaodlat och vegetariskt. Apropå rödbetor så kommer det ett smaskigt recept längre ner i detta inlägg.

Lagerstatus

Hur står det till på grönsakslagret i Getingedalen? För bara ett par dagar sedan gjordes faktiskt en inventering, både i frys och skafferi, så frågan är lätt att besvara.

Vi har ganska mycket potatis kvar och den är i gott skick lagringsmässigt. Den var däremot ful redan när vi tog upp den eftersom vi provade några riktigt experimentella sorter i somras. De var nya på marknaden och saknade alla former av resistens och nu vet vi vad det betyder. Skitjobbiga att skala och massor av bruna prickar. Dessutom var de nog mjöligare än den mjöligaste knöl. I år har jag beställt några trogna och superresistenta sorter.

Äpplena börjar ta slut, det är ca 10 stycken kvar i lådan. Morötter finns det massor av och rödbetor ett par kilo. Palsternacka och lök har tagit slut och i synnerhet det senare irriterar mig. Förrförra säsongen gick vi runt på egen lök till 100% men 2019 års experiment med frösådd lök gick halvbra. Därför fegar jag och kör med sättlök i år.

Basilikan är slut! Det har nästan aldrig hänt förut men senaste skörden åts till stora delar upp av grönsaksflylarver. Så kan det gå. Persilja, dill, dragon, timjan och koriander finns det gott om i frysen. Mynta och rosmarin torkar jag och det finns det också kvar i lagret.

I frysen hittas även bondbönor, brytbönor, spenat, olika sorters bär, svamp, jättemycket salladslök, grönkål, massor av saft och lite mangoldstjälkar. Vi ska faktiskt inte odla mangold i år. Möjligtvis en liten färgglad tuva för färsk konsumtion i späd form. Vi lagar liksom ingen mat med mangold så då ska vi inte heller odla det.

Massor av gödsel gav denna härliga vitlöksskörd.

I rumstemperatur lagras vitlöken och just nu även ett lyckat försök med vintertomater, piennolo som de också kallas när de hängs upp.

En vintertomat måste inte ha en liten spets men en tomat med liten spets är alltid en vintertomat. (Hör av dig om du vet mer om det här så kan jag lära mig något nytt!) Ponderosa är en vintertomat utan spets till exempel. Och länge trodde jag att mina lyckade piennolos var just Ponderosa pga sin färg men det kan det inte vara.

En vintertomat har lite tjockare skal, det lär vara den främsta orsaken till att den kan lagras så länge. Den har kanske inte heller samma underbara smak som en solmogen sommartomat men de är betydligt godare än spanska köpetomater.

Det är så slarvigt av mig att inte ha koll på vilken sort det är. Alla vintertomater blir nämligen inte lika bra. Flera andra klasar har skrumpnat, den här har fortfarande spänstiga och saftiga frukter.

Skrynkliga tomater är fortfarande goda och användbara, det gäller bara att använda dem på rätt sätt.

Här har vi exempel på vintertomater som börjat tappa spänsten. Även i detta fall har jag slarvat bort namnet.
De här vintertomaterna är dock fortfarande mycket spänstiga, saftiga och goda. Jag vet inte om de ska ha den här färgen eller egentligen vara röda men smaken är prima hur som helst.

En lättodlad vintertomat är Principe Borghese, den rekommenderar jag. Ponderosa är en annan som många tomatodlande vänner menar är bra att lagra.

Den lyckade vintertomat som det skulle kunna vara i mitt fall har ett skitlångt spanskt namn. Jag köpte ett paket med fröer hos Ekoplantan i Torsås och det är stor chans att det är just någon av dessa tomater som hänger i mitt kök och är aptitlig fortfarande.

Ekoplantan i Torsås skriver på sin hemsida att benägenheten att skrumpna inte beror på sort utan på hur fullvuxen tomaten är. Aha!

Recept

Sist vill jag ge er ett bra recept som går att variera ganska friskt.

Skala en hemodlad rödbeta och hyvla den lövtunt i mandolin.

Blanda en marinad på 1/2 dl olivolja, 1/2 dl balsamicovinäger, 1 msk syra (citron, rabarber el. dyl.), en finhackad vitlöksklyfta, salt och nymald peppar. Blanda försiktigt rödbetor med marinad och låt stå minst en timma.

Grunda tallrikar med nyskördad vintersallat (eller något annat gott, färskt grönt). Plocka upp rödbetsskivorna ur marinaden och låt dem rinna av en stund. Arrangera rödbetsskivorna på salladen. Toppa med en misomajo och persilja, färsk eller fryst. Misomajo görs enklast på en blandning av 1/3 misopasta och 2/3 majonnäs. Men för självhushållaren görs den med hemmixad majonnäs på grannens ägg och lokal rapsolja och en hemgjord misopasta som jag ska berätta mer om i ett kommande inlägg.

I och med att rödbetorna är färska så behåller de lite knaprighet men om de skulle vara för tjocka så blir det alldeles för knaprigt. Mandolin är Da Shit. Färgen beror på att det vara vita polkabetor. Ser nästan ut som lax eller någon slags kött.

Nästa inlägg kommer kanske att handla om miso, tofu och tempeh. Eller kanske om certifieringar. Eller hur jag gör bondbönsgucka. Och kanske berättar jag var man kan höra mig föreläsa i mars. Fast det problematiska med mjölk är jag också sugen på att skriva om… Vi får se.

Utplantering, gräsklippning och ett besök i Östansjö

Det blev ju ett rasande fint reportage i lördags! Och nästan allt blev rätt, jag är imponerad av Marita som lyckades få till det med anledning av hur mycket jag pladdrade på.

Här finns en länk till den digitala versionen.

Jag tror att jag skrev om värmen för en vecka sedan men det är värt att upprepa eftersom det tydligen slår något slags rekord för maj i Sverige. Vilken högsommar!

Häggen blommar som bäst exakt just nu och jag är glad att jag befinner mig på hemmaplan så att jag kan njuta av framför allt doften. Ett tag tänkte jag prova att göra saft på blommorna men sen öppnade jag frysen och såg hur mycket saft som fanns kvar från syrén, fläder, svarta vinbärsblad och rallarros…

Vi har en magnifik Hägg i kanten av tomten. Till vänster syns bikuporna och till höger sticker det fram en Silverpil. Min ersättare till Silverpäron som inte skulle må bra i zon 5.

Det går mindre än en vecka mellan gräsklippningarna så här års, det växer galet fort. Vi har inga självgående maskiner, motor har vi dock unnat oss, ett pass med gräsklipparen är ett stycke nyttig och svettig vardagsmotion.

Eftersom vi har ganska stora ytor att klippa så har vi satsat på rätt så bra grejer men vi valde galet ur odlarhänsyn. Gräsklipp är den mest överlägsna näringskällan för grönsakerna och med vår multiklippare blir gräset så finfördelat att det är svårt att räfsa upp.

Hade jag kunnat backa bandet så hade jag köpt en vanlig gräsklippare med uppsamlare. Tänk vad mycket gödning och täckmaterial det hade genererat. Nåväl, multiklippfunktionen medför att gräsmattan gödslas automatiskt så något gott innebär det.

Ibland är dock gräset så pass tjockt att det blir lite strängar av klipp som jag kan räfsa ihop. Men tänk om jag hade haft en uppsamlare…

En sträng av gräsklipp! Hurra!
Färskt klipp är alltid bäst men även det som har legat två dagar i en hink funkar fint. Näringsproportionerna i gräsklipp är tydligen ultimat och komplett så om man hade mängder av detta så skulle man slippa mycket annan gödsel. Dessutom funkar det fint som täckmaterial och ger mullig och porös jord.

Nu planterar jag ut den förodlade kålen. De flesta plantorna är tillräckligt stora för att stå pall för storm eller skadedjur. Dessutom är ju vädret så gynnsamt att det inte finns någon anledning att vänta.

En rosenkålsplanta på tillväxt.

Jag bäddar alltid runt plantor och sådder med organiskt material för att hålla fukten i jorden, slippa mycket ogräs och ge mat åt maskarna. Jag har aldrig haft så lucker jord som när jag började täckodla.

I lådan med rotsaker (palsternacka, rättika och morot) har ännu inget tittat upp.
I löklådan gror det dock för fullt.
Vitlöken ser kraftig ut redan nu så jag hoppas på stora lökar vid skörd. VITlöken är samplanterad med VITA jordgubbar. Genomtänkt va?
Till och med blomsterbönorna börjar gro. Dessa har jag direktsått.
I växthuset har jag skördat all spenat och istället grävt ner tomatplantorna. Det här är Ponderosa, en vintertomat vars namn har lokal anknytning.
Även frilandstomaterna har planterats ut. Det är ju så varmt och de står på en skyddad plats så jag är inte orolig. Det här är Sibirjak. Alla grönsaker med Sibirien i namnet är väldigt tåliga.
Kvar i växthuset står det plantor som fortfarande är lite för små för att planteras ut. Här ser ni Wasabino, en av årets nyheter för mig. Jag brukar alltid odla någon slags asiatiska blad och det här råkade bli 2018 års bidrag. Asiatiska blad är väldigt tåliga så de skulle förmodligen överleva en utplantering men de är ju så små och pilliga att hantera.

I helgen var jag på vårmarknad på Östansjö Trädgård. Marknaden som var insprängd bland plantor och buskar var inte så mycket att orda om men själva plantskolan är värd ett besök. Framför allt finns det kunskap vilket jag saknar på många andra ställen. Östansjö Trädgård ordnar en hel del kurser och events och dessutom gillar jag deras sortiment.

Vi köpte inte med oss något träd men det var nära…
Jag kan ju förstås inte låta bli att plåta grönsakerna. Vi köpte med oss ett tråg med majsplantor hem. Det hade jag inte planerat att odla i år men plötsligt händer det.
Förutom allt det gröna så spanade vi in deras tunnelväxthus eftersom vi går i tunneväxthustankar. Kände in formen, storleken och konstruktionen.
I ett tunnelväxthus skulle man kunna börja odlandet mycket tidigare på året och hinna få flera skördar på en säsong.
Dessutom passade jag på att dokumentera odlingsanvisningarna till tomaten Ponderosa (som jag visade ovan) eftersom jag faktiskt inte hade koll på allt.

Fortsättning följer!

Gröna inspirationskällor

Det vimlar av inspiratörer där ute. Och inspirationskällor. Jag kan nästan bli lite yr av alla spännande idéer och ibland gör folk lite olika och då vet jag varken ut eller in.

För det mesta gör dock folk ganska lika och vad som avgör vilka jag väljer att lita på kan vara helt ogrundat, magkänslan styr mig. Eller också har jag hittat inspirationskällan via någon som jag känner förtroende för och då brukar det innebära en viss kvalitetssäkring.

Den nya sortens odlare, som struntar i vad det står på fröpåsarna, som har ett långsiktigt och hållbart perspektiv och som väljer bort vissa leverantörer av ideologiska skäl, dem lyssnar jag förstås extra mycket på.

Nu tänkte jag bjussa på några värdefulla inspirationskällor, både text, ljud och fysiska möten. Vi kör enligt alla-goda-ting-är-tre-principen så blir det varken för mycket eller för lite.

TREVLIGT ATT LYSSNA PÅ

Odla med P1: På måndag den 3 april är det säsongsstart för denna långkörare i radion. Klockan 10.35 på måndagar sänds programmet men det är lätt att lyssna när man vill via play. Här får man inte bara reportage och råd om grönsaksodling utan programmet speglar hela trädgården men det är ändå något behagligt och knasigt med radioodling. De har förstås en egen sida på Facebook också.

Gustav och Maj-Lis. (Maj-Lis intervjuas i Odlarna, avsnitt 18.)

Podcasten Odlarna: Podcasts är ett riktigt bra forum. Här kan vem som helst göra ”radioprogram” om vad som helst för lyssnare med smala specialintressen. Jag har hittat Odlarna som har hunnit göra 44 avsnitt med lika många djupintervjuer med riktigt nördiga odlare. En del program är hyperintressanta och en del har jag blivit glatt överraskad av. Den senaste som fick mig att höja på ögonbrynen var Niklas Karlsson i avsnitt 43. Det började som en gäspning men avslutades med ståpäls. När någon nämner Fortier, markpackning och No Dig inom loppet av fem minuter så är jag såld.

Podcasten Två Odlare Emellan: Det här är odlarnas lilla svarta just nu. De två hetaste grönsaksodlarna i Sverige går ihop och gör en podcast tillsammans. Kan det bli högre intresseflagga än så? Nej jag tror inte det. Jag missar inte ett enda avsnitt och det har hänt att jag har lyssnat två gånger på vissa. (Johannes hörs i Odlarna avsnitt 8 och Sara i avsnitt 29.)

 

BÖCKER VÄRDA ATT LÄSA

Handbok för köksträdgården av Lena Israelsson. Det går inte att komma ifrån denna bibel för grönsaksodlare. Den återkommer som förstahandsvalet på många odlares topplistor och jag instämmer. Detta var en av de obligatoriska böckerna i kursen jag gick förra året. Lena har även skrivit andra värdefulla böcker och en som ligger högt på min önskelista är Odla året om. (Lena intervjuas i Odlarna, avsnitt 2.)

 

Gödsel av Tina Råman. Om man har något som helst intresse för hållbarhet, miljö och självförsörjning så är man nog också intresserad av att göra eller samla sin egen gödning. Den här boken är komplett. Den ger en lättsam och tydlig redogörelse för vilka alternativ som finns och hur de ska användas. Grym bok. (Tina intervjuas i Odlarna, avsnitt 32.)

Bild lånad från Sveriges Radio.

 

Permakulturboken av Ylva och Johan Arvidsson. Det här är en chansning för boken finns inte än. Däremot så saknas det litteratur om Permakultur på svenska och detta kommer att bli den första. Om allt går vägen så finns boken i handeln i maj. De permakulturella principerna borde vara grunden i alla odlares tillvägagångssätt. De går ut på att man följer naturens växtmodell och väljer så enkla metoder och så miljövänliga val som möjligt. Jag har redan bokat mitt exemplar.

HEMSIDOR & BLOGGAR SOM BERIKAR

Om podcasten är amatörens chans till att sända radio så är bloggen den glada skribentens möjlighet att få bli publicerad. Därmed inte sagt att poddar eller bloggar håller sämre kvalitet än radio, tidskrifter och böcker, nej tvärtom kan det vara mycket bättre många gånger.

Här skulle jag kunna välja tre självklara storbloggare (Skillnadens Trädgård, Farbror Grön och Bondjäntan) men istället tänker jag presentera några alternativ som borde få mer uppmärksamhet.

Gröna Rader: Här samsas artiklar och rapporter med tabeller och bloggtips. En bra samlingsblogg som växer för varje gång jag besöker den. Här hittar man till exempel hela Nils Åkerstedts Boken om Marktäckning. Det är generöst!

GjordNära Tunnelväxthus: Att odla i tunnelväxthus verkar vara Da Shit just nu men jag ser inte varför detta skulle vara en övergående trend, det finns inga anledningar att odla mindre, bara att odla mer, och då behövs vissa hjälpmedel. Det går att beställa rätt så billiga tunnelväxthus på till exempel eBay men de brukar vara av sämre kvalitet så därför vill jag varmt rekommendera våra lokala återförsäljare i Blixterboda. De har tagit tunnelväxthuset till en ny nivå och nu snackar vi dessutom kvalitet. Gänget kommer att finnas på mässan Nordiska Trädgårdar 6-9 april för den som åker dit.

 

Odlings-TV: Här samlas både kortare och längre videoklipp med odlingstema. Det är bara att välja och vraka och låta intresset styra. Arkivet börjar bli riktigt stort och ibland är det bara en film som kan ge den perfekta instruktionen. Vad menas egentligen med att grepa och hur viker man sina egna fröpåsar? Just nu följer jag en serie som heter Chiliskolan och hittills har det gjorts 21 avsnitt av denna. Mina kunskaper om chiliodling har ökat med flera kilo i år och det ser man faktiskt på mina plantor också. Har aldrig haft så ståtlig chili!

 

MÖTEN IRL FÖR DEN MODIGE

Örebro Trädgårdsfest går av stapeln den 20 maj och årets upplaga ser ut att hålla högre kvalitet än förra årets. Betydligt fler utställare och föreläsare av värde. Bland annat kommer ovan nämnda Sara Bäckmo dit och för att få höra henne live så bör man köpa en biljett för 100 kr. Den inhandlas på Rosengren Skafferi på Länsmuseet. Dagen därpå, den 21 maj, är det Karlslunds Trädgårdsdag vilket brukar vara ett riktigt fint arrangemang i vacker miljö.

Mångfaldsträdgården i Stjärnsund: I södra Dalarna i närheten av Hofors ligger Stjärnsund och där finns ett centrum för permakultur, skogsträdgårdsodling och mångfaldsträdgårdar. Det är samma personer som ligger bakom Fleråriga Grönsaker, en bok som hade kunnat ingå under rubriken BÖCKER VÄRDA ATT LÄSA. I sommar erbjuder de guidade turer med lunch och jag har bokat in mig den 16 juli. Jag tror att en vandring genom deras projekt kan vara mycket lärorikt. På gränsen till yrselframkallande.

Boken från Stjärnsund.

Odlarföreläsning i Getingedalen: Japp! Här gör jag ödmjukt reklam för mig själv. Jag tror nämligen att det blir årets bästa föreläsning för den som vill utveckla sitt grönsaksodlande, lära sig mer om jord, gödsel och vitsen med att täcka sina bäddar. Och en himla massa annat. Fika ingår så klart och vi kommer att hållas utomhus i möjligaste mån. Datum: 23 april kl. 10-13. Pris: 300 kr. Anmäl dig till [email protected]

Från min hemsida.

Idag hade jag lovat att berätta mer om Gourmetgarage, en nätbutik med fröer som jag har handlat från för första gången.

Det är stört omöjligt att låta bli att handla ytterligare en fröpåse när man från flera håll hör om en specifik gröda, hur lättodlad den är, hur gott den smakar och hur enkel den är att lagra.

Därför blev det ett litet kompletterande inköp från Gourmetgarage och det var inte sista gången! Snabb leverans, tilltalande fröpåsar och vackert paket. Inte för att det har någon som helst betydelse i slutänden men är man lättlurad och estet så är man. Att Gourmetgarage får väldigt positiva omdömen i media gör inte saken sämre. Hög grobarhet på fröerna, kvalitetsplantor och goda smaker.

Alltså fröpåsar som kommer i rött silke med vita prickar… det kan bara bli goda grönsaker!

Vad köpte jag då?

Jo, en tomatsort som både Stefan Sundström och Gustav Mandelmann håller som sin favorit; Brandywine. Då handlar det bara om smak, inga andra egenskaper. Därför köpte jag frön till denna. När jag botaniserade på deras hemsida så hittade jag en annan tomatsort som hette Ponderosa och det finns en lokal koppling till det namnet så jag kände att jag ville odla Ponderosatomater. Smaken vet jag inget om men den ska ha fina lagringsegenskaper. Till sist slog jag till på Farbror Gröns favorcitzucchini Romanesco. Av alla zucchinis han har provat så var denna den allra godaste. Den måste jag bara prova.

Får man göra en tavla av en fröpåse? Ja det får man!

I nästa inlägg blir det helt enkelt en lägesrapport från Getingedalens Gröna. Jorden är mjuk, temperaturen är skön och förkultiveringen har gått in i sin tredje fas.

Att odla sina egna grönsaker är som att trycka sina egna pengar.