sniglar-arkiv - Trädgårdsbloggen

Alla fröer och plantor är i jorden. Juni är väntans tider. Typ. Men vad gör jag medan jag väntar?

Vattnar

Det blev ju väldigt fint och ganska torrt väder. I växthuset har vi ett solcellsdrivet bevattningssystem men i övrigt är det kanna som gäller. Inte optimalt med tanke på hur mycket jag odlar men här finns utvecklingsmöjligheter. Vi har dessutom skaffat ytterligare tunnor så vi ägnar tid till att fixa grejer så att dessa kan seriekopplas. Allt regn ska sparas!

Gödslar

I synnerhet vitlöken som sattes redan i höstas. Övriga grödor borde fortfarande kunna livnära sig på all kogödsel som jag tillsatte när jag preppade bäddarna under våren. Men snart måste jag stödgödsla och då blir det med hönsgödselsoppa eller urin. Vätska är Da Shit!

Jag odlar två olika sorters vitlök i år och jag hade inte behövt sätta upp några skyltar för att markera var gränsen går…

Täcker

Alla bäddar blev inte täckta när det såddes. Det fixar jag nu. Halm, växtrester eller ull. Tack vare täckningen behöver jag inte vattna lika ofta och definitivt inte rensa ogräs.

Jordytan runt mina buskbönor har täckts med fårull i år.

Dödar

Jo men faktiskt. Sniglar skulle kunna överleva genom att äta av all vild vegetation men de verkar hellre vilja tugga på mina grönsaker. Nu har jag inget jätteproblem med sniglar, det finns de som har det mycket värre, men om jag inte gjorde någonting så skulle jag förlora en del av skörden. I senaste avsnittet av Odla med P1 handlar det om mördarsniglar.

Jag är också beredd på en lusinvasion eftersom många andra odlare skriver att de har drabbats av det i år. Limringar till träden och vattenslang till övriga växter.

Snigeln var snabbare än jag på den här rosenbönan. Men nu har jag sax och ferramol med mig på mina nattvandringar och angreppen har minskat.

Förbereder

En del grönsaker sår jag inte förrän på sensommaren. Nu ser jag till att det finns någonstans att så dessa. Det kommer också att frigöras ytor när jag har skördat tidiga grönsaker. Det känns effektivt att kunna utnyttja jorden flera gånger på en säsong. Sånt som mår bra att odlas på sensommaren i Getingedalen: spenat, dill, rädisa, rättika, portlak, ruccola, koriander, sallat, sockerärt och majrova.

Skördar

De perenna växterna är tidiga så av dessa kan jag skörda och äta redan under tidig sommar.

Piplök och svartrot är perenna hos mig. Jag tar inte upp något med rötterna och då kommer de varje år. Svartrotens blad och blommor och goda!

Jag har även lyckats med min perenna ruccola! Den överlevde vintern!

Klipper

Både gräsmatta, buskar och klätterväxter behöver kortas, beskäras och föryngras.

Binder

Många växter blir höga och rangliga, de behöver stöd. Nät, pinnar och snören är mina bästa hjälpmedel till detta.

Tjuvar

Tomaterna så klart. Men även sidoskott på gurkplantor och physalis. Det har jag aldrig gjort förut men det testar jag i år.

Flyttar

I år flyttar jag hela rabatten med prydnadsväxter från skamvrån till en mera central plats. Varefter de blommar kan jag plocka ut de mest intressanta plantorna och sätta dem i ny jord.

Pionen ska definitivt få flytta till nytt boende.

Renoverar

Växthuset har fått en ansiktslyftning och det har skett pö om pö under förra och denna sommar. Nu tror jag faktiskt att vi är färdiga!

Plockar

Vackra buketter av vilda dikesblommor och egna perenner.

Jag har inga sysselsättningsproblem men å andra sidan är det här min mest meningsfulla sysselsättning alla kategorier. Och igår låg jag faktiskt i hängmattan en stund.

Nu kan jag se vad som är ogräs och vad som är sått. I vissa rader var det lite klurigt ett tag eftersom jag inte visste vad jag skulle förvänta mig. Hur ser egentligen palsternackans grodd ut?

Till slut lyckades jag urskilja ett mönster; vissa groddar kom med jämna mellanrum och var förhållandevis lika varandra. Först då vågade jag rycka upp allt annat.

Knölfänkål. Jag visste hur dessa groddar såg ut så här kunde jag rycka bort allt annat från början. Lärdom: Alla fänkålsfröer gror inte vilket lämnar onödiga luckor i raden –> förodla nästa år.

Nu får jag väldigt lite ogräs tack vare täckodlingen – det är en helt fantastisk metod – men jag måste lämna lite öppet där jag har sått eftersom jag inte vet exakt var grodden ska titta upp.

I vissa rader är plantorna nu så tydliga och stora att det är dags att täcka mer. Nu finns det ingen anledning att exponera någon som helst jordyta. Dessutom märker jag en markant skillnad i fukthållning med täckning. Jag har aldrig vattnat så sällan och det är jag ytterst tacksam för eftersom det är ett av trädgårdsarbetets tyngre uppgifter. Dessutom kan man resa bort ett par dagar utan bekymmer.

Potatisen klarar sig väldigt bra med små mängder vatten. Dessa har fått rabarberblad runt fötterna för att behålla vatten och näring i jorden. Dessutom blir daggmaskarna överlyckliga.

I växthuset är det dock annorlunda så klart. Visserligen täckodlar jag även där men i mindre skala. Allt odlas i kruka och torkar ut betydligt snabbare. Dessutom är det helt andra temperaturer där inne.

Inte en sommar utan två ordentliga krukor med basilika. Det är växthus som gäller för dessa. Ingen idé att försöka något annat.

De första paprikorna har börjat växa i växthuset. Här syns King of the North.

Det jag således ägnar tid åt just nu är följande:

Binda upp. I takt med att saker sticker i höjden så måste de också få stöd. Tomater, klätterbönor, humle och lite chili.

Stödgödsling. För att få snabb effekt så görs detta med flytande näring. Stinkande häxbrygder på urin, nässlor och hönsgödsel blandas med vatten och sprids medelst vattenkanna.

Täckning. Nu har det mesta grott så nu kan jag täcka all kvarvarande bar jord och spara resurser.

Inspekterande. Måste hålla koll på grejerna så att de inte utsätts för angrepp. Löss, larver och sniglar är mina största hot. Löss och larver är jag van vid men sniglar är årets nykomling. Det har bara varit en tidsfråga innan de skulle hitta hit. Tack och lov är de ganska få så jag hinner med att plocka dem.

Tjuvning. Tomaterna ger bäst skörd om man tar bort tjuvarna och låter energin gå till fruktsättning.

Vattning. Det som växer i kruka och växthus måste få lite vatten emellanåt.

Gräsklippning. No further comment.

Skördar. Jodå! Sallat, grönkål, örter och lite annat är skördeklart här!

Tomaterna bör tjuvas, vattnas och bindas upp. Jag har både tomater ute och i växthuset.

Sparrisen skördades fram till midsommar och nu kommer det fina aptitliga stänglar som läskar oss men aja baja. Nu ska sparrisen gödslas rejält och få växa upp och vila till nästa år.

Grönkålen mår förträffligt och det är mycket tack vare förodlingen. Den direktsådda kålen mår inte närmelsevis så här fint. Här har jag hittat de flesta sniglarna och ihärdig jakt och lite biologiska bekämpningsmedel har gjort nytta. Nu har jag dock börjat se de första kålfjärilarna så snart kommer angrepp nummer två. Då är jag glad att kålen redan är så pass stor och stark.

Lök på väg upp. Jag ser att löken som har fått kompost växer bättre än den som har fått stallgödsel.

Sockerärterna har redan nått till andra snöret.

Eftersom detta är zon 5 och mer än 250 meter över havet så blommar inte min fläder förrän nu. Det blir saft så klart.

Ytterligare ett mycket lyckat fall av förodling; sallaten Jericho. Jag fick frön av Farbror Grön och den här är helt ljuvlig. Finns på Runåbergs.

Jag vet att morötterna i många trädgårdar har kommit betydligt längre än så här men this is zon 5. Morötter går inte att förodla så det är bara vänta in rätt tidpunkt.

Jag har en liten avdelning i skogskanten där myntan växer. Den är duktig på att sprida sig så jag lät den växa på en plats där det är okej. Till vänster syns en äppelmynta med lite gråare, ludna och runda blad. Till höger en klassisk pepparmynta med spetsiga blad.

Glädjen över dessa är oproportionerligt stor. Buskbönor brukar vara lite kinkiga men dessa tog sig på första försöket. Däremot så har vi inte sett om de ger någon skörd. Jag har haft fina buskar utan bönor tidigare.

Av piplöken skördar jag inte längre något, det är en försommargröda. Nu får de gå i blom och vara till nytta för humlor och bin.

Lupinerna invaderar landet och i vissa kommuner ombeds medborgarna att slå dem innan de fröar av sig och förökar sig ännu mer. Men lupiner är ju fina kanske du tycker då. Förvisso, det tycker jag också, men de har en tendens att kväva andra vilda örter och växter och minskar därmed mångfalden.

Läs mer om lupinens historia och hur den bekämpas här.

Nu är det några fiffiga forskare som har kommit på att lupinbönor är en källa till vegetabiliskt protein och betydligt mera klimatsmart än kött. Och jag som förespråkar mindre kött och mer grönsaker tycker så klart att detta låter spännande.

Det betyder dock inte att du kan äta lupinerna i vägkanten. De kan till och med vara giftiga. Detta handlar om en släkting.

Läs mer om forskningen här!

Vackert i vägkanten i Getingedalen. Men på bekostnad av utarmning och en alltmer homogen flora.

Nästa inlägg skrivs i juli. Men redan? Hallå?

Etikett: sniglar

Junipyssel