Äntligen regn!

Äntligen kom det! Regnet som vi behövde så mycket. Och odlingarna reagerade direkt. Och på slutet i nedanstående filmsnutt får man en kort glimt av min sambos nöjda nylle.

Men det kom även ett annat väder; storm. Saker far omkring, fladdrar, faller och rör sig nervöst mycket. Alltid är det nåt.

Vi böjer oss för vinden.
Tur att pilar är sega.

Medan vissa saker inte har grott alls (rotsaker) så börjar vissa andra att bli skördeklara. När det är extremt torrt och varmt tidigt på säsongen är det en del grönsaker som myser medan andra dukar under.

De tidigast planterade lökarna kan skördas nu. Kom ihåg att även blasten smakar gott!
Trots att rädisor brukar vilja ha mycket vatten och lite värme så kan vi hämta dessa godingar i landet nu. Dessutom sår jag nya eftersom de är snabba och kan odlas kontinuerligt hela säsongen.
Testar en ny rucola i år. Den ska vara perenn men det kan hända att det inte gäller mina breddgrader. Den fick börja sitt liv i kruka och i höst tänkte jag plantera ut den där den – förhoppningsvis – ska etablera sig och återkomma. God är den hur som helst.
Jag odlar mangold för att det är lätt, gott, blir mycket och har ett brett användningsområde. Dessutom blir den aldrig angripen hos mig. I år satte jag några frön i en plåtlåda nära uteplatsen eftersom jag tycker att de är vackra. Snabbt gick det dessutom. Min frilandsmangold är inte ens värd ett foto.
Tat soi (Pak choi) går gärna i blom när det är för torrt och varmt och det gjorde mina – men inte alla. Den här visar dock en begynnande blomknopp så nu blir det wok!
Svartkålen, ja all kål, har vuxit snabbt på slutet och är redo för första skörden när som helst. Kål skördas nerifrån/underifrån eftersom den fortsätter att växa ända till oktober. Då har man till slut små palmer med stam och plym i toppen. Mellan kålplantorna sticker det upp ringblommor eftersom jag tror att det blir väldigt vackert ihop.
Vid foten av tomaterna i växthuset finns basilika som vi redan har skördat några portioner av. Om man klipper basilika smart så kan man hämta blad från samma plantor hela sommaren.
Tomaterna börjar verkligen bli stora nu och de första karten har utvecklats.
När vi ändå är inne på växthus så visar jag gärna upp min lilla gurkplanta!
Inomhus odlar jag också. Eller groddar närmare bestämt. Här är det rättiksgroddar som smakar precis som rädisa eller rättika men är sååå mycket mer näringsrika. Det tog mindre än en vecka från första blötläggning till användning.
Prova gärna detta!
Vi har haft gäster som hade med sig fina presenter. Hur träffsäkra som helst. Det finns nog inget som jag uppskattar mer än några fröer och dessa är inte vilka fröer som helst. Det är världens godaste tomat Brandywine från Stefan Sundströms egna plantor. 2019!

Jag har rekommenderat den förut men jag gör det igen eftersom det är en av de viktigaste dokumentärerna jag har sett. Sista skörden kan ses på svtplay. Bara gör’t.

Täckodling, biokol och urin

Då har även jag besökt mässan Nordiska Trädgårdar. Är jag nöjd? Jodå, den är kul men den hade inte behövt vara så förskräckligt stor om jag hade fått bestämma. Fast det är klart, alla trädgårdsnördar har olika intressen och då blir det en stor bredd.

Här hittar du grillar, vindspel, handskar, sekatörer, lökar, böcker och sjukt mycket annat som går att koppla till trädgården men jag är nästan bara intresserad av grönsaksbiten.

Jag hade bestämt mig för att köpa lite fröer, det är lätt att bära på, och om de hade det solcellsdrivna bevattningssystem som jag hade spanat in. Visst, det skulle bli lite släpande men om priset var bra så skulle det vara värt det.

Jag hittade det, jätteskönt, då är den saken ur världen. Senare i år ska jag resa bort och då behövs ett sådant till växthuset.

Irrigatia blir ofta bäst i test så det var exakt ett sådant jag ville ha.

Eftersom jag inte ville släpa på för mycket saker så hade jag inte heller tagit med mig kameran. Alla bilder är tagna med mobilen, därav kvaliteten. Och därför blev det inte heller så många foton, det kvittar liksom när det blir halvbra.

Det var också kul att spana in olika växthus eftersom vi kanske är sugna på att skaffa ett till. Fast vi är långt ifrån färdigtänkta på den biten. Ska vi odla i det eller ska det bli ett uterum med lite plats för odling? Ska det vara praktiskt och lite billigare eller ska det vara snyggt och skitdyrt?

Av alla tunnelväxthus som finns på marknaden, alltså lite mindre vackra men väldigt praktiska, så tillhör Gjordnära Tunnelväxthus från Blixterboda de allra bästa. De får ofta bra betyg av erfarna odlare. Dessutom skulle jag handla lokalt eftersom de finns i länet.

Nu kunde vi känna ordentligt på deras produkter och bilda oss en tydligare uppfattning.

Det som jag nog uppskattar mest med mässan är alla föredrag. För mig är det överlägset den största behållningen. Jag lyssnade på tre stycken med olika karaktär men samtliga på temat ätbart.

Börje Remstams föredrag var nog viktigast. Han pratade varmt om vikten av täckodling vilket jag visserligen har rätt bra koll på men det skadar inte att få bekräftat att jag gör rätt, att jag förmedlar idéerna på ett korrekt sätt här i bloggen och när jag pratar med folk.

Skippa grävning och gödsling genom att täcka dina jordar. Du slipper dessutom vattna och rensa ogräs. Det är den korta versionen av hans tes och jag har provat och förstår hela grejen.

Det är maskarna som fixar din jord, bara du ger dem rätt mat och material.

Börje in action.

Att täckodla innebär så oändligt mycket mindre jobb och ofta ett bättre resultat. Jag begriper inte att det inte har slagit igenom på bredare front. Dessutom är det perfekt när man ska resa bort en längre tid.

Därefter hörde jag Sara Bäckmo, Skillnadens Trädgård, berätta om sin grönsaksodling men framför allt tre grödor som hon tyckte att alla skulle satsa mer på.

Hon kom inte med så mycket nytt men hon är en god talare med skön framtoning så det var trevligt att höra henne. De tre grönsakerna som hon rekommenderade var purjolök, bönor och kål. Jag instämmer i samtliga. Dessutom uppmuntrar hon alla att använda kiss som gödsel! Kan man hitta något billigare eller närmare?

Det sista föredraget kunde ha varit riktigt bra men Stefan Sundström kom ganska oförberedd. Det är tur att han är smårolig och charmig annars hade det nog fallit pladask.

Han läste ur sin senaste bok Stefans stora feta röda där han beskriver hur han blev en sådan passionerad tomatodlare. Han hade valt ut två viktiga kapitel som handlade om biokol och fröpolitik vilket är saker som jag tycker att folk ska veta mer om.

Biokol är en väldigt gammal odlingsmetod, eller snarare gödslingsmetod, som har fått nytt ljus på sig. Dels tror jag att det handlar om att alltfler vill komma ifrån konstgödseln, dels försöker vi att tänka långsiktigt och hållbart.

Tänk träkol, egentligen vanlig grillkol utan tillsatser, som du dränker i näringslösning. Det kan vara urin, hönsgödselsoppa eller nässelvatten. Kolen myllar du sedan ner i dina bäddar och där gör den nytta på flera plan. Dels gör den din jord lucker och kolen har en väldigt lång nedbrytningstid så det gör den i många år, dels ligger den och avsöndrar näring och vatten.

Jag köpte kol från en lokal kolmila men den som är hard core gör sin egen genom pyrolysmetoden. Låter knepigare än det är och här finns en bra beskrivning och film!

För den som vill köpa en färdig produkt så finns det så klart, här bland annat.

Det finns alltid en baksida och i biokolfallet är det tungmetallerna. All ved innehåller tyvärr kadmium, hur fin skog träden än har vuxit i så finns det kadmium i våra marker. Det ligger ingen miljöförstöring bakom, det bara är så. Lite mindre i vissa skogar, lite mer i andra.

Träden suger förstås upp kadmium och i kol och aska blir halterna koncentrerade och rätt så höga. När vi använder kol och aska i våra odlingar så tillför vi även tungmetaller. Jag tycker att detta är svårt att förhålla sig till men jag är definitivt medveten om att så är fallet. Genom att inte använda massor av biokol eller aska, utan lite lagom, så inbillar jag mig att jag ska hålla mig på säkra sidan. Kadmium finns ju naturligt i marken, oavsett om jag tillför biokol eller inte.

Läs mer om kadmium i svenska marker här.

Här har jag grundat min komposttunna med kol från kolmilan. Tanken är att det ska ligga i botten och suga i sig näringsrikt lakvatten. Fast efter detta har jag i princip slutat att lägga något i komposttunnan eftersom jag använder allt bös i täckodlingen istället. Då lade jag kolen i kisstunnan istället…
Kisstunnan… grundad med kol!

Det var lite skönt att slippa skriva om mina egna odlingar för en gångs skull. Det händer liksom så lite mellan varven. Dessutom är det så otroligt svårt att tänka sig att jag ska börja plantera ut om en dryg månad. Vi har massor av snö och minusgrader fortfarande. Det lockar liksom inte till att så fler fröer.

I mitten av nästa vecka ser det dock ut att bli lite plusgrader, förhoppningsvis lagom till nästa inlägg!