Vecka 17

Trots att det är nästan en hel vecka kvar av april (och tur är väl det för jag behöver hinna fixa några saker innan maj börjar) så kommer här en månadssummering. Nästa gång jag skriver är det maj och då vill jag hellre berätta om odlingarna.

Fast först vill jag återkoppla till en sak som jag skrev om i mitt förra inlägg. Rapporten som The Lancet och EAT har tagit fram och som handlar om hur vi behöver äta för att det ska finnas någon framtid. Igår fick jag senaste Buffé, ICAs tidning, och då skrev de om rapporten i reportaget En kulinarisk tidsresa.

Tidigare i år presenterades den stora och omdebatterade rapporten Food, Planet, Health från EAT-Lancet-kommissionen som förordar en kraftigt reducerad konsumtion av kött- och mejeriprodukter för att skona både miljö och människor /…/.

(ICA Buffé, #04 2019, sidan 16)

Genom att gå igenom mina utgifter för april så får jag en bild av min konsumtion och huruvida jag lever som jag lär. Det blir liksom tydligare och mera svart på vitt.

Utgifter som inte redovisas här är försäkringar, huslån, återbetalning av studielån, livsmedel och bilkostnader. Jag har tidigare berättat om hur vissa av dessa går att påverka men inte andra.

Frisörbesök; orkar inte gå in på behovet av detta. (Det finns ekologiska frisörer och man kan be om miljövänliga hårvårdsprodukter.)

– Storytel, Netflix och HBO Nordic; underhållning i flera lager. Behöver vi verkligen både Netflix och HBO Nordic? (Vetenskapsradion Klotet sände ett intressant avsnitt om data och vad det har för påverkan på klimatet.)

– Nya sommardäck och byte till dessa. En nödvändighet.

– Skosnören, det fanns inget kvar att knyta med. (Det går att göra snören av nässelstjälkar men där går gränsen för mitt självförsörjande.)

– En trätång till matlagningen som jag har sneglat på länge. Vill skicka den svarta av plast som smular sig åt fanders. Trätången är dessutom lokalproducerad.

– Penséer. Kunde inte motstå en låda med violfärgade penséer på Plantagen för 49,90. Dessa är planterade i en låda utanför dasset och faktum är att de brukar blomma till oktober. (Det här är ett exempel på att jag inte alltid lever som jag lär.)

– Träning. Jag lade 60 kronor på lite roligare löpning. Värt varenda öre.

Utöver detta har jag lagt lite pengar på god mat och dryck eftersom det förhöjer min livskvalitet flera kilometer, några spännande fröer och lite välgörenhet.

Penséerna utanför dasset som jag kommer att njuta av i minst ett halvår. Ätbara dessutom men dessa industriblommor skulle jag inte stoppa i munnen. Vem vet vad de är behandlade med? Däremot så klipps dessa ner ett par gånger och nästa generation blommor – de har jag inga problem att äta.
Tången av Mats Herminge som äntligen finns i Getingedalen.

Jag konstaterar att jag handlar väldigt lite kläder, kroppsvårds-/skönhetsprodukter och allt färre pappersprenumerationer. Och jag saknar det inte.

PLANTLOPPIS

Jag vill tipsa om Clarions Plantloppis! Så vitt jag vet görs det bara reklam på Facebook (än så länge) men här är en länk till evenemanget.

Lördag 25 maj kl. 11-15 blir det alltså plantloppis på Clarions innergård Terrassen.

Vi kommer bland annat att sälja tomatplantor som vi planterat från överblivna tomater från frukosten. Från personalens favoritblommor finns sticklingar, allt från palettblad till pelargoner. Vi hoppas också på att du vill sälja dina favoriter av plantor och sticklingar.

För varje såld planta skänker Clarion Hotel Örebro 10 kr som går direkt till Kvinnohuset.  Det kommer också finnas sojakorv och gofika till försäljning.

Jag gillar allt med detta; tomatplantor från överblivna tomater, välgörenhet och sojakorv.

Nu kommer snart koskiten från Lions Kilsbergen och jag kan göra i ordning bäddarna på riktigt. Jag har satt all potatis, alla bondbönor och även några andra köldtåliga växter. Om detta ska jag berätta mera i nästa inlägg.

Och hur blev det med påskliljorna då? Slog de ut lagom till påskafton? De har aldrig haft bättre tajming.

Glad påsk sa liljorna. IBC-tanken i bakgrunden är TOM. Så himla TOM. Det är en torr vår och skogsbränderna har redan drabbat Sverige. Ska det bli som 2018? Härligt men mycket svårodlat…

Vecka 16

Skärtorsdagen: gammal snö och en ny fågelholk!

Påsk och påskväder! Nu börjar det hända saker. Fast vi har några snöfläckar kvar i den skuggiga delen.

Jag har lovat er ytterligare några vårtecken från trädgården och frågan är om påskliljorna har hunnit slå ut lagom till den stundande helgen?

Jag har också lovat er omplantering av tomater så det ska ni få några bilder från. Dessutom skulle jag bjuda på ett par lästips så det avslutar jag med.

Vårtecken

Vitsippor så klart! Och knopp på både syrén, hägg, sälg och kornell.

Det är fullt ös i och utanför bikuporna! Här hade det varit lämpligare med en film. Nästa gång.

Trots att skärtorsdagen bjuder på 16 graders värme så är det fruset i odlingsbäddarna. Det beror bland annat på täckmaterialet. Så här års kan det vara lönt att raka undan det och låta solen tina upp bädden.

I en annan bädd mätte jag upp 5 grader i jorden och det räcker för ganska många grödor så nu ska jag så det första vilken dag som helst!

Jag lägger täckmaterialet utanför bädden så att jorden får tina. Ett tydligt vårtecken i Getingedalen.
Jordtermometern – också ett tydligt vårtecken i min trädgård.
Enligt den här utomordentliga tabellen som är hämtad från Runåbergs hemsida kan man se vilka grönsaker som kan sås i kall jord: bondböna, dill, kål, lök, majrova, morot, palsternacka, persilja, purjolök, rädisa, rödbeta, sallat och ärter. Det är verkligen dags nu!
Jag måste ju visa veckans bild på spenaten så klart. I växthuset blev det plötsligt över 30 grader nu. Tror egentligen inte att varken spenat eller kål gillar det. Risken för blomning är överhängande.

Omplantering av tomater

Jag är inte först på bollen. Mina tomatfröer sätts ganska sent men det beror på två saker: Dels har jag inte utrymme att härbärgera en massa halvmeterhöga tomatplantor inomhus, dels vet jag att jag hinner få mogna tomater till slut iallafall. Lugn bara lugn.

Som sagt, det brukar bli tomater hur som helst.

Kort bakgrund: Jag sår tomatfrö i mager ogödslad jord som jag hämtar i mina egna trädgårdsland innan vintern. Den siktas och får sedan stå och vänta tills det är dags. Jag vattnar jorden innan jag sår. Jag vill ha mina fröer strax under jordytan och med vattning ovanifrån så kan de hamna alldeles för djupt.

Nuförtiden vattnar jag nästan allt underifrån, bland annat av ovanstående skäl men också för att våt jordyta gynnar sorgmygg, kan ge rötskador på stjälkarna och kan dräpa de svagaste plantorna. Det är ju rötterna som vill ha vatten.

Min frösådd står på värmematta och under lock tills det börjar gro men det är nästan onödigt när det gäller tomater. De gror ändå fast lite senare. När de har grott flyttas de till växtlampa och en temperatur på 16-17 grader. När de första karaktärsbladen visar sig (eller när jag har tid) så planteras skotten om.

I en vanlig kruka grundar jag med lite jord.
Med en sked gröper jag ur den lilla sköra plantan. Då brukar varken rötter eller stjälk skadas.
Plantan placeras i krukan med lite jord i botten. Jag placerar skotten på sniskan så att så mycket som möjligt av stjälken hamnar under jord.
Därefter fyller jag krukan med jord och trycker till lite runt plantan. Vattning görs underifrån och med tillskott av näringslösning. Kom ihåg att märka plantorna!

Antingen ställer jag plantorna under extrabelysningen eller också i ett ljust fönster. Så här års räcker dagsljuset för växterna. Jag planterar inte om mer än en gång. Nästa gång åker de ut på sin slutliga växtplats.

Mitt verkstadsfönster. Perfekt för småplantor. Och enormt skitigt. Man kan knappt se vårtecknet – tvätt på torkvindan – utanför.

Lästips

I januari berättade Sveriges Radio om en ny rapport framtagen av The Lancet och Stiftelsen EAT.

The Lancet är världens äldsta medicinska tidskrift och även ansedd som den mest prestigefyllda. Den grundades 1823 i England och publicerar forskningsresultat, bokrecensioner, sammanfattningar av seminarier, konferenser och fallstudier.

Stiftelsen EAT kan du läsa om här.

I rapporten står det helt enkelt att vi måste äta betydligt mindre kött och mer grönt för att rädda klimatet. Max 100 g rött kött/vecka är vad som gäller om det ska finnas någon framtid för kommande generationer.

Här finns en länk till rapporten. 

För den som inte vill ta sig igenom en lång rapport på engelska så rekommenderar jag Sveriges Radio-länken ovan för en bra sammanfattning.

Johan Rockström, professor i miljövetenskap, sommarpratare, debattör och flitig gäst i diverse morgonsoffor, är ett av namnen bakom rapporten.

Johan Rockström (En pressbild som jag har lånat helt lagligt om jag dessutom skriver att den är tagen av M. Axelsson/Azote.)

Mitt andra lästips idag är tidskriften Åter. Den ges ut av alternativ.nu som helt enkelt är ett forum med praktisk kunskap om självhushållning. Redan utan tidningen så är alternativ.nu en rik källa på kunskap för självhushållaren men med Åter blir läsningen och kunskaperna djupare. Här finns allt om gråärt, biodling, kompostering, fröodling, lagring och slakt (för den som hålls med sådant). Självklart hittar man även annonser och kurserbjudanden, mer eller mindre oemotståndliga.

Nästa vecka är det dags för en ny månadssummering. Hur har downshiftandet sett ut under april? Vad har konsumerats och hur kan det motiveras? Vilka åtgärder har vidtagits för att bli en ännu mindre belastning för klimatet?

Och påskliljorna då, hur gick det med dem, hann de slå ut till påsk? Njae… fast det är ju bara skärtorsdagen än.