Vecka 11

Alltså det är så mycket vinter.

Jag har fortfarande svårt att motivera en kallsådd av kål. Spenaten har inte grott. Det står allt som oftast snöskottning i kalendern.

Inomhusodlingen är fortfarande liten och man hinner liksom med. Sånt är trevligt.

Konstaterade att mina aubergineplantor hade vuxit sig osunt långa och sköra och ville ta reda på huruvida de kan omskolas djupt eller inte. Mitt sätt att ta reda på snabba fakta är att gå in på Runåbergs hemsida. De är otroligt generösa med information. Inte bara under fliken Info utan även om man söker på en specifik grönsak.

Deras bok är i princip lika bra. Jag rekommenderar den varmt.

Ibland hittar jag dock inte exakt det jag söker hos Runåbergs så då tar jag hjälp av Internet. Eftersom man ska vara kritisk när man söker information på Internet så brukar jag söka från flera olika källor och när det är tre som ger ungefär samma svar känner jag mig trygg.

Vilka källor jag hittar information i är väldigt olika. Det börjar med en sökning på Google och sedan brukar det lösa sig.

Just gällande aubergineplantorna så använde jag Google. Jag hittade inte bara svaret utan även några kul odlingsbloggar.

Här har till exempel Lanthushållet skrivit om omskolning och nedplantering.

I bloggen Odlingsdags beskriver Petra hur hon experimenterar med sina aubergineplantor.

Radhuset Annorlunda ger en tydlig bild av hur aubergine planteras om.

Summa summarum: Aubergine tillhör släktet solanum (potatisväxter) och mår väldigt bra av att skolas om djupt. Precis som dess släktingar tomat, potatis, paprika, chili, physalis och en herrans massa blommor så får dessa växter rötter på stjälken som hamnar under jord och kan dra i sig mer näring och vatten än de som inte planteras djupt.

Jag har just skolats om. Djupt.

Sedan har vi ett annat släkte, gurkfamiljen, som avskyr att planteras för djupt. Det sägs att gurka, melon och pumpa/squash kan dö om stjälken hamnar under jordytan. Rothalsröta uppstår. Låter ju inget vidare.

Men i flera odlarforum på Facebook är det många som vittnar om hur de skolar om gurkor riktigt djupt och att det funkar fint. Det viktiga verkar vara att det inte blir kallt och blött runt stjälken. Därför rekommenderas vattning underifrån. Det är i princip alltid bäst att vattna på det sättet. Alla växter verkar må bra då.

Så här skolar jag om: Försiktigt tar jag upp hela jordklumpen ur krukan. En sked är bra. Med fingrarna pillar jag isär plantorna. Försöker att inte röra stjälken utan mest jorden och lite i bladen.

Stjälken lär vara så skör att om man råkar klämma lite för hårt så dödar man plantan.

I en ny kruka grundar jag med vattnad jord och gör ett hål i mitten. Där stoppar jag ner den långa stjälken, trycker försiktigt till runt omkring och fyller på med jord till krukans kant.

Därefter ställer jag krukan en stund i ett tråg med vatten så får den stå och suga i sig vätska på ett skonsamt sätt.

Efter omplantering kan det börja bli aktuellt med näring och det ger jag i vätskeform.

Flytande näring är lätt att reglera och tas snabbt upp av plantan. Här är jag inte självförsörjande. De som har bokashi kan förstås använda lakvatten därifrån och guldvatten är också smart. Fast jag har fortfarande inte kommit till punkten där jag tycker att det är bekvämt att skvimpa runt med kiss inomhus. Ute går fint.

I väntan på mer vårkänsla och rätt tid för tomatsådd så klipper jag min lök för första gången. Genom att hålla lökblasten kort så lägger plantan mer energi på att bilda lök och bli kraftig än att göra långa tunna stjälkar.

Lök kan behöva klippas flera gånger under försäsongen och det mår den inte alls dåligt av. Klippet är dessutom gott.

Min purjolök mår dåligt! All annan lök har slarvsåtts i återbrukade fruktlådor och glassbunkar men purjolöksfröerna fick bo ett och ett i den tjusiga pluggboxen. Inte hjälpte det. Den vill inte gro. Kanske ska sluta dalta och även ge purjon ett halvsprucket återbrukskärl?

Här kommer förresten en bild på bönpastejen som vi är helfrälsta på i Getingedalen just nu. Recept här.

Och dagens tips är en mässa. Eller snarare en festival. Reko på Nääs hade varit ett självklart utflyktsmål för mig i år om det inte hade varit så mycket annat just då. Men 2020 – då ska jag till Nääs!

En festival för den som är intresserad av hållbarhet, byggnadsvård, matkultur, kreativ slöjd och hantverk. Are you talking to me?

Det märks att det börjar bli odlingssäsong. Trädgårdstider har börjat på TV och Odla med P1 har vaknat till liv på Facebook. Snart sänds vårens första avsnitt.

I nästa inlägg ska jag berätta om en ny bekantskap.

Grönsaksodling mitt i storstan

Först vill jag återkoppla till veckans avsnitt av Trädgårdstider. Jag har gjort det sedan årets säsong började men det är inget jag har för avsikt att sätta i system, det råkar bara vara grejer som jag har gillat. Den här gången är det tvärtom något som jag ifrågasätter.

John Taylor förbereder jorden i sitt grönsaksland där han ska sätta potatis. Med en spade vänder han helt sonika runt jorden i hela trädgårdslandet. Det blir luckert och jorden får en bra struktur men i dessa tider borde man veta bättre.

Jag vet, old school, new school; han är kanske den gamla sortens trädgårdsmästare. Engelsman och kanske lite konservativ av naturen, vad vet jag? Old school har funkat i många år så det är väl inget fel med den gamla tekniken men med nya kunskaper så vet man att new school innebär högre hållbarhet på lång sikt.

En av alla hållbarhetsaspekter är den fysiska. Med new school sliter man inte lika hårt på kroppen och som John också nämner när han berättar om sin grävning så bör man inte sätta spaden för lång bak för då sliter man ut handlederna. Den risken är mindre med new school.

 

Nu över till dagens trevliga tema: odling mitt i city. Jag har en kompis som jag har mycket gemensamt med, bland annat odlarintresset. Skillnaden mellan oss är att jag bor på landet med stor trädgård, hon bor i Stockholm med balkong.

Förodling av chili och bönor i köksfönstret. Väldigt kraftiga och fina plantor.

För den som inte ser problemen utan bara lösningarna är detta dock inget bekymmer, man gör det mesta och bästa av alla lägenhetens fönster och ovan nämnda balkong som dessutom råkar vara ganska stor.

Till exempel offrar man bord och stolar till förmån för växterna. En specialdesignad trappa står längs ena kortsidan för att utnyttja utrymmet och ett enkelt, men funktionellt, växthus finns också. Ett sådant som egentligen är en hylla med plastfodral.

Den smarta trappan är byggd för att passa just denna balkong. Genom att få upp växterna på höjden så frigörs det utrymme.
Inuti balkongens höga och smala växthus. Bra mått för en balkong. Här har vi spenat som det skördas av kontinuerligt. I krukorna på översta hyllan är det kålblad och i svarta krukan längst ner till vänster syns kärleksört som är väldigt god i sallad.

I varje fönster står det också plantor på tillväxt och det är tur att denna kompis faktiskt har en stuga 10 mil norr om Stockholm. Där tillbringas somrarna och dit körs många av växterna för utplantering.

Malabarspenaten står i köksfönstret och skördas då och då, året runt.

Orsaken till att jag hälsade på min kompis denna gång var en bland annat födelsedag. Gäster som har koll ger ofta presenter med odlaranknytning. Själv blir jag jätteglad varje gång jag får något sådant.

När ens kusiner känner en.

Apropå mitt förra inlägg som handlade om att odla i gelé; det gäller att skörda när skotten är färdiga för längre än så håller inte gelén. Detta kunde jag konstatera efter att ha väntat lite för länge med att skörda. Helt plötsligt låg skotten ner och av gelékakan fanns det knappt något kvar.

Nästa vecka ska jag berätta om min egen trädgård och vad som händer där just nu.

Hypermodern hydroponik

Med risk för att bli tjatig men jag måste få berätta om en sak som jag lärde mig på utbildningen förra året; hydroponik.

Anledningarna till att jag vill berätta om hydroponik just nu är två. Dels bodde jag på ett nytt hotell i Stockholm i helgen där de hade hydroponikodling i lobbyn; dels var det något som presenterades i första avsnittet i nya säsongen av Trädgårdstider.

Hotellet heter Hobo och ligger på Brunkebergstorg och det är verkligen nytt. För drygt ett år sedan var jag i samma lokaler men då var det definitivt inget hotell, då var det Liljevalchs vårsalong där.

I lobbyn har de alltså satsat på ett hydroponiksystem. Förmodligen för att få in grönska på ett modernt sätt som matchar hotellets övriga profil. I hydroponiken behövs ingen jord utan bara vatten med lite näringslösning. Det krävs dock en pump av något slag eftersom vattnet måste cirkulera men en sådan kan ju drivas av solceller. Det krävs också ljus men det fixar man med några energisnåla lysrör.

En sektion av hydroponiksystemet på hotell Hobo. Vattnet cirkulerar i de röda slangarna.

Växterna, som alla är ätliga, används i hotellets restaurang vilket känns effektivt och miljösmart. Mitt öga registrerade väldigt lättodlade växter såsom mynta, pak choi och mizuna men de är ju inte sämre för det, tvärt om, det är goda grejer.

Hydroponikodlad pak choi.
Här ser man myntan och hur plantan sitter i en bit stenull.
För att frön och rötter ska få fäste i något så kan man använda till exempel stenull. Det absorberar vatten, är helt naturligt men samtidigt inte organiskt.
En supermodern odlingsmetod som är väldigt snäll mot miljön.

I senaste avsnittet av Trädgårdstider anläggs det en hemmagjord hydroponikodling med lite andra medel än Hobos.

Tareq skapar ett hydroponiksystem.

Till och med IKEA har satsat på en hydroponikanläggning i sitt sortiment. Det heter växer och du kan läsa mer om hydroponik här.

När vi ändå var i Stockholm ville vi lyxa till det med en middag på den nya vegetariska restaurangen Rutabaga. Vi har saknat vegetarisk fine dining i Stockholm men nu blir det allt fler ställen att välja mellan.

Det var en av de bästa restaurangupplevelserna i mitt liv. Här finns inga förrätter eller varmrätter utan ett tjugotal mellanrätter där det rekommenderades att man delade fem eller sex rätter på två personer.

Ceviche på avokado och jalapeno.

Det var utsökta kompositioner med nya kombinationer och riktigt raffinerade smakupplevelser. Kan så klart rekommendera Rutabaga till den som vill få en fantastisk matupplevelse utan kött. För oss gav det dessutom en massa nya uppslag till intressant matlagning på hemmaplan.

Kålsallad med kokos och yuzu.

Innan jag åkte på den välbehövliga minisemestern i Stockholm upptäckte jag att det flög små insekter runt mina malabarspenatplantor. Insåg att det var sorgmyggor eller blomflugor som det också kallas. Dessa är inte så harmlösa som de kan verka, de äter upp rotsystemet på växten och kan döda den i värsta fall.

För att slippa använda gift så beställde jag NemablomWexthuset vilket alltså är en liten rovorganism som äter upp de elaka sorgmyggornas ägg och larver. Fiffigt va?

Jag hyser stor tilltro till dig, bara så att du vet!

I påsen låg en liten plastpåse med… slem. Detta skulle blandas ut i vatten och sedan hällas över de angripna växterna men även andra växter i rummet. På två veckor ska jag se skillnad. Återkoppling utlovas.

 

Dagens rekommendationer är:

Pecha Kucha den 11 maj. Ett underbart sätt att få saker berättade för sig. Kort, rappt och med många bilder. Att boka bord är smart.

* Nu blir det sista gången jag berättar att det är Shopping på Landet på lördag 6 maj! Besök Marita Asklöv’s Trädgårdsdesign och låt dig inspireras!

*Gör en utflykt till Nora och Kvarteret Bryggeriet under maj månad för där kan du se utställningen Älskade Lera. Mitt bidrag har tydlig trädgårdskoppling.

*Örebro Trädgårdsfest den 20-21 maj. Programmet växer så det det ser ut att bli en spännande tillställning!

Jag missar aldrig en Pecha Kucha!

Med maj kom värmen så nu flyttar vi ut livet till trädgården!