Mera grönt på menyn

Det börjar bli dags att fundera på julmaten. För mig är det egentligen inte så viktigt att den är julig, bara den är god.

Att tänka utanför boxen är den stora utmaningen, iallafall för köttätare. Det måste inte vara vegetariska motsvarigheter till sill, skinka och köttbullar. Fast även jag fastnar gärna i traditionens träsk och längre ner i det här inlägget kommer det ett recept på julskinka utan kött.

Min ambition är att jobba med smaker som vi förknippar med jul fast i andra former. Senap, saffran, kål, nötter, rödbetor, kanel och en massa andra goda grejer kan göra den tristaste rova till gourmetkäk.

I Finland är det vanligt med kålrotslåda till jul och det har jag haft förmånen att få smaka. Ni förstår säkert att jag gillade det eftersom jag absolut ska göra en sådan i år. Särskilt som jag har finfina kålrötter kvar i landet!

Till julens låda!

Förra året gjorde jag gravad morot som sedan skivades och åts med hovmästarsås. Det var väldigt gott men i år har jag inga egna morötter så jag får väl köpa ett knippe. Det tar emot… Fast jag har en himla massa morotsslantar i frysen från tidigare skördar, det kanske går att använda dem?

Det här receptet är vanligast men i senaste – och sista – numret av Vegourmet fanns en annan variant där man hyvlar morot och häller över en lag med ättika, råsocker, vatten, rökarom, paprikapulver, vitpepparkorn, dill, senapsfrö och lagerblad. Kanske ska prova något nytt?

För övrigt tycker jag att det är skittråkigt att Vegourmet lägger ner nu.

Sista numret. Urtrist.

Årets nobelmiddag var lite spännande. Varmrätten innehöll mest vegetabilier och köttet räknades som ett tillbehör. Fast egentligen är det bara en fråga om hur man formulerar sig. Det var kött och rotsaker på tallriken. Som alltid. Fast genom att inte presentera köttet som huvudingrediens kanske man kan styra hjärnan och låta grönsakerna få spela lead guitar. Alltid något.

Här är ett klipp där man ser hur varmrätten tillagas. Det vore kul att göra den här kålrotsrullen någon gång!

Nu till julskinkan. Ett vanligt substitut på julbordet är helstekt rotselleri och det är himla gott men en produkt som ger lite köttigare konsistens är seitan. Seitan är en glutenprodukt och blir proteinrik tack vare spannmålet.

Förr var det lite knepigt att hitta vetegluten men nu finns det på ICA.

Receptet är långt och kan se lite avskräckande ut men det beror på den stora mängden kryddor och örter.

Degen:

4 dl veteglutenmjöl

3/4 dl dinkelsikt

1 msk bjäst

1 tsk rosmarin

1 tsk timjan

1 tsk salt

2 msk rapsolja

1 stor gul lök

1 vitlöksklyfta

1 dl rött vin

1,5 dl vatten

1 msk ajvar

1 msk soja

1 kapsyl rökarom (Liquid Smoke)

svartpeppar

Buljongen:

1 dl rött vin

1 dl vatten

1/2 grönsaksbuljongtärning

1 tsk olivolja

1 krm rosmarin

1 lagerblad

Instruktioner:

Blanda vetegluten, dinkelmjöl, bjäst, rosmarin, timjan och salt i en stor bunke. Hacka lök och fräs i olja i en kastrull. Pressa i vitlöken. Tillsätt rödvin, vatten, rökarom, soja och ajvar. Peppra och låt puttra några minuter. Mixa blandningen och låt den svalna något.

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda ner vätskan i de torra ingredienserna och låt en hushållsmaskin med degkrok knåda degen. Ju längre den får jobba, desto finare och segare deg.

Forma degen till en stek och lägg den i en liten oljad ugnsfast form. Sväng ihop buljongen i en kastrull och låt koka ett par minuter. Ös buljongen över steken och baka den i mitten av ugnen. Ös den med jämna mellanrum. Efter 60 minuter sänker du värmen till 150 grader och bakar i 30 minuter till. Klart!

Jag brukar senapsgriljera steken på klassiskt vis för att få julskinkskänsla.

Överbliven seitanstek hackar jag ner till grytbitar och använder i pastasås.

Istället för fisk i sillinläggningar kan man använda aubergine eller stora bitar av konserverad champinjon. Båda dessa ger ett silliknande tuggmotstånd.

Snart ska jag skörda min rosenkål och dessa kan tillagas på väldigt många olika goda sätt men en favorit är ugnsbakad med olja, rökt paprikapulver, salt och –  på slutet – lite parmesan.

Grönkål och svartkål hamnar nog i en sallad tillsammans med apelsin och nötter och rödbetorna blir en klassisk rödbetssallad eftersom det är för gott för att ändra på.

Det blir nog jul vad jag än äter.

Frökatalogerna börjar trilla ner i brevlådan! Det är dags att börja inventera och fundera på nästa års odling. De första fröerna ska ju sås snart så det är bäst att starta planeringen.

Må lucia vara god mot dig.

Plötsligt åkte den fram!

Fröfirmorna börjar vakna och i odlargrupperna på Facebook planeras det för sådd. Jag fick ett ryck och plockade fram min frölåda för att sätta igång tankeverksamheten. Det blir en bra julaktivitet att inventera innehållet.

Den här lådan står i skafferiet eftersom det sägs att fröer mår bra av kyla. Detta skafferi. Så bra det blev.

Tänk er detta och lika mycket till bakom dörren till vänster. Det finns tre trälådor som den man ser på golvet. Där lagrar vi rotsaker.

Det var flera som undrade över amaryllisen som jag visade i förra inlägget. Blomman som hängde upp och ner. Amaryllis mår precis lika bra som snittblomma som i kruka och till och med hängande neråt.

Här kommer en liten demonstration så att ni ser hur jag gjorde.

Klipp av stjälken och gör ett hål i den.
Trä i ett snöre i hålet.
Fyll stjälken med vatten.
Häng upp blomman och när man ändå står där uppe kan man passa på att damma av stången… helst innan man tar en närbild…
Sedan är det bara att vänta på att blomman slår ut!

Det är kul att leta efter nya recept till julbordet. Som vegetarian måste jag ändå hitta alternativ eftersom julen känns som en riktigt köttig högtid.

Det går väldigt bra att laga julig mat utan kött. De traditionella julsmakerna finns ju i kryddorna, till exempel saffran, senap, kryddpeppar och apelsin. Och det som vanligtvis betraktas som julbordets tillbehör kan istället få spela huvudrollen.

En Janssons frestelse utan ansjovis men med kapris eller soltorkad tomat blir minst lika god. Rödbetor och olika kålsorter går att tillreda så gott att det smälter i munnen. Istället för att låta ostarna komma som en avslutning på måltiden kan man låta dem ingå i sallader och varmrätter.

Att använda tångkaviar istället för rom på ägghalvorna smakar precis lika bra och morot kan marineras till falsk gravlax.

Morotslax. Jättebra för mig som har ett överflöd av morötter och tio burkar dill i frysen. Foto från DN.

Jag tycket att ICA Buffé har blivit riktigt bra på att presentera helgrön mat men nuförtiden hittar jag vegetariska recept lite här och var.

I näst senaste numret av Lantliv, my guilty pleasure, fanns det ett reportage med kocken Paul Svensson, killen som gärna låter grönsakerna dominera. Där fanns det flera spännande rätter att inspireras av.

Om man dock vill slippa allt vad kött heter och få 100% vegetariska recept så köper man någon av de två helveganska tidningarna VEGO eller Vegourmet. Den förstnämnda har störst upplaga och är äldst i Sverige men jag tycker nog att Vegourmet är lite mer inspirerande och attraktiv.

Den bästa vegetariska mattidningen enligt mig.
Här är alla recept veganska och jag behöver inte ändra något eller sortera bort vissa.

Hyacintdoft tillhör julen så den vill jag gärna få in i huset. De vita lär inte dofta lika starkt som rosa eller blå men jag tycker å andra sidan att de är vackrast. Tyvärr är jag usel på att ta hand om lökarna när de har blommat över men de hamnar åtminstone i komposten och blir ny jord till mina trädgårdsland.

Inför kommande säsong har Firma Getingedalen gått igenom en uppgradering så 2018 blir spännande. För att markera detta för oss själva så fick hemsidan en ansiktslyftning med nytt upplägg och ny form.

På hemsidan kan man bland annat hitta mina kurser och boka guidade turer i min trädgård. Jag skriver även att jag kan komma och föreläsa vilket jag ska göra i oktober! Läs mer om det här.

Nu ska jag slå in julklappar. Fridens.