Vecka 38

Det blåste rejält. Och varje gång det händer så välter våra humlestörar. Konstruktionen blev helt enkelt för svag från början. En stör full av humle blir skittung och känslig för vind. Stolparna måste förankras i jorden bättre än man tror.

Plockepinn.

Annars är det en underbar odlingshöst och jag går mot ett riktigt bra resultat i år. Det är klart att vissa saker misslyckades. Sallaten har inte velat växa och den frösådda löken fick en dålig start och därmed blir skörden alldeles för liten. Första basilikan åts upp av grönsaksflylarver så det blev en liten skörd.  Vi valde lite knasiga potatissorter och det är ganska mycket knäpparlarver i knölarna vilket förkortar lagringstiden. Förr kastade vi all potatis med larvhål men det har vi slutar med. Kålroten var tydligen av en känslig sort, den har inte klarat klumprotsjukan som jag har i jorden.

Blasten var fin och rotknölen som stack upp ovan jord såg bra ut men allt under jord är sjukt. Klumprotsjuka. Jag går inte in på detaljer men det betyder varken kris eller katastrof, det innebär bara att vissa kålsorter inte går att odla hos mig. Det kan finnas en annan kålrot som är resistent. Och kålrot är inte min viktigaste gröda.
På sensommaren gav larverna upp och då kunde jag åtminstone få en liten skörd av basilika.

Nu blir det en bildkavalkad på sånt som har gått bra.

Det var en bökig sommar för kålen. Jag slet med larver, sniglar, baggar och löss men det gav resultat. I juli ville man inte äta av kålen, bladen var angripna och fula, men jag vet att den fortsätter att växa så jag tog bort det fula och fortsatte bekämpa all ohyra. Till slut står jag med praktkål.

Svartkål är nog den kålsort som vi använder mest.

Savoykålen ser också väldigt aptitlig ut. Huvudena är ganska löst knutna men det  har ingen betydelse.

Kålrabbin ser ut som på fröfirmans hemsida, det ska bli spännande att laga till denna.

Över huvud taget är det väldigt friskt och frodigt i mina kålbäddar.

Blomsterbönan Prizewinner odlar jag varje år och det brukar alltid bli bra så den är förmodligen lättodlad. Jag blir ändå väldigt lycklig av att se den och den klättrar i ett gammalt rostorn som jag ser från köksfönstret.

Förutom att den växer snabbt och får väldigt fina blommor så är bönorna goda. Jag har lärt mig att skörda dem när de är riktigt små och ludna. Då smakar de mums. Så fort de blir större och tappar luddet så är de för träiga. En bra säsong hinner man få småbönor i skidorna och de är goda som kidneybönor men det är inte alltid det hinns innan vintern.

När blomsterbönorna är så här späda är de väldigt goda.
När de har hunnit bli så här stora har det gått för långt för att äta men de är fortfarande coola eftersom de kan bli 40 cm långa.

En annan böna som har levererat friskt i år är vaxbönan Helios. Jag skördar och skördar och har nog fryst in flera kilo.

Det tog ett bra tag innan gurkplantorna i växthuset började leverera men nu kan jag hämta en om dagen.

Förutom att äta den färsk och i tzatziki så gjorde vi pressgurka med persilja. Följde detta recept och det var jag nöjd med.

Persiljan blir också fin. Har redan massor i frysen så jag fick för mig att jag skulle torka den. Det finns en beskrivning i boken Det nordiska skafferiet men när jag googlade runt lite så är den allmänna uppfattningen att persiljan tappar mycket smak när den torkas. Alla rekommenderade frysning. Ibland är den ultramoderna kokkonsten mer cool än god. Det är klart att det vore ballt att servera något med persiljepulver på toppen men om det inte smakar något så ser jag inte vitsen med det.

Persilja

Jag skrev att älgarna åt upp alla våra Aromaäpplen men det är inte riktigt sant. Vid en närmare titt så fanns det flera kilo kvar och dessa var vi snabba att plocka ner själva. Aroma kan vara trädgårdens godaste äpple.

Aroma

Squashplantorna Costata Romanesco ger gigantiska blad och blommor och lagom med frukt. Dessutom väller den inte över lådans gränser utan håller sig på sin kant. Visst, den är stor och yvig men bara på det praktfulla sättet.

Det syns inte här men blomman är 20 cm stor.

Nu kan vi skörda tomater av flera olika sorter. Årets glada överraskning är Black Cherry från Lindbloms. Den är riktigt god. Fast alla är goda. En bra och stor tomat är Sibirjak, den har jag till och med utomhus. Den blir alltid bra.

Skörden kan bli stor – bara de vill mogna! Baby Boomer har åtminstone väldigt många kart.

I lådan där jag sådde 1 augusti börjar det mesta bli klart för skörd.

De asiatiska bladen tog jag redan för två veckor sedan men nu är det dags att skörda dill och spenat. Vintersallaten får stå kvar eftersom den mår bäst då. Kan skördas under snön.

Skördeklar spenat.
Vinterförrådet av vintersallat (maché).
Mums!

Jag tror att jag redan har skrivit massor om årets piplök och med risk för att bli tjatig så gör jag det igen. Den blev nämligen helt fantastisk och kan i viss mån kompensera den lite glesare skörden av gul och röd lök.

Heja piplöken från Rikkenstorp!

Eftersom vi har allemansrätt i Sverige, eftersom jag bor i skogen och eftersom vildvuxen mat är den överlägset mest klimatsmarta så går jag så klart ut i naturen och hämtar en del av den.

Mina senaste hämtningar är lingon och svamp. Bär skulle jag egentligen plocka mer av, jag ju en grötmänniska.

Det har även hämtats rönnbär, det skriver jag mer om vecka 40, och igår hittade jag en superfin buske med nypon. Jag kanske kommer att skriva även om det.

Nästa vecka blir det mer text än bild och mer teori än praktik. Dags att se över gamla vanor. Handlar du ekologiskt? Om nej, varför inte?

Vecka 18

Nu är den här! Koskiten från Lions. Prima gödsel. Här ska fixas!

Det är torrt hörrni. Det känns oroväckande. Men väderappen säger att det kanske ska regna lite de kommande dagarna. Hoppas.

Det blir många bilder i dagens blogg. Det händer mycket så här års och jag blir glatt överraskad för allt. Det är så kul när saker trivs hos mig trots brist på vård och vatten.

Vi börjar med fruktträden. Visserligen var det flera stycken som blev uppätna av harar i vintras men de flesta lever. Och flera av dem som hararna gnagde på lever också. Än så länge.

De äldre träden verkar inte vara intressanta för harar. Barken är väl för grov och trist. Däremot så gillas de av älgar men nu är många av träden så stora och starka att de står pall för älgarnas framfart. Dessvärre får vi inte behålla frukten men det är en annan femma. Nu ska vi njuta av blomningen och Rödluvan visar vägen.
En av förra veckans besökare.
Vårt gamla sorgliga plommonträd Opal har varit nära döden länge. Och förra sommaren, den torra och soliga, gav Opal ganska mycket god frukt. Nu ser det inte så hoppfullt ut. Förra årets skörd var kanske sista rycket.
Med anledning av Opals hälsa så önskade vi oss ett nytt plommonträd, ett Czar som ska vara tåligt i vår zon. Vi fick det och det har överlevt vintern. Verkar inte vara särskilt intressant för harar.
Körsbärsträd har vi två stycken och de levererade rejält förra året, precis som de flesta fruktträd. Fast i höstas fick vi ytterligare ett körsbärsträd som annars skulle ha dött plantskoledöden. Stella kanske inte trivs hos oss men hon har börjat året fint.

Jag gillar perenna grönsaker eftersom de kräver mindre skötsel och resurser. Mycket klimatsmart mat. Varje år försöker jag utöka beståndet av perenna och ätliga växter och här kommer ett gäng som verkar ha överlevt fint.

Hej Lungroten! Eller Gode Kung Henriks Målla som den också kallas. Titta på bladen så ser ni släktskapet med mållorna. Den här bladgrönsaken är godast på försommaren men vissa gillar den inte alls. Det beror väl på hur den tillreds. Dessutom ger den fröställningar på sensommaren som kan användas som quinoa. En riktig allroundväxt.
Min favorit piplöken. Har förodlat massor i år för jag vill ha hur mycket piplök som helst. Väldigt goda stjälkar som ersätter de flesta andra löksorter och får sedan vackra gräddvita alliumbollar, lätta att ta egna fröer från. Det finns både ettårig och perenn piplök. Jag satsar så klart på den perenna.
Rabarber, hur perenn som helst. Jag kommer så klart att fortsätta mitt experimenterande med rabarber som ersättare för citrusfrukt och redovisar så mycket jag kan här på bloggen. När sargen börjar ge vika så hittar de unga skotten så klart nya vägar ut i ljuset.
För en vecka sedan såg jag absolut ingenting av ramslöken men nu är den här och det är nu den ska ätas. Och jag gillart. Dels är den supergod, dels ersätter den köpelök. När den går i blom så försvinner bladen och när blommorna går i frö ska man vara snabb att ta dessa och plantera på önskad plats. Den förökas endast med färska fröer.
Lyckan är… att hitta rankspenat på väg upp! Som jag daltade med denna sådd 2017… och som jag sörjde att den dukade under 2018 i torkan. Men icke! Den bara vilade lite. Här kommer rankspenaten! Detta är en klättrande bladgrönsak som smakar bäst på försommaren. Därefter är den bara en skön, grön klättrare.
Spansk körvel! Akta dig den sprider sig och tar över fick jag höra men hos mig är den lagom. Smakar smarrigt av lakrits och är fin som krydda. Sägs dämpa behovet av socker i rabarberrätter och frökapslarna är som små karameller.
Vintersallat är ingen perenn men precis som gurkört och ringblomma så blir den nästan perenn… fast den kommer upp precis var som helst. Här dök det upp i kanten mellan odlingslådan och gräsmattan…
…och här hittade jag ett knippe i en odlingslåda 10 meter från den ursprungliga växtplatsen.

Växthuset har fått nytt tak! Det var verkligen dags och det tog en arbetsdag. Det förra taket har hållit i… ja det är just det som är frågan. När byggde vi växthuset? Jag gissar på mer än tio år. Nu är det inget snack om när det nya taket kom på plats; söndagen den 28 april 2019. Note to self.

Gamla taket skruvas bort. Tur att en i hushållet inte räds höga höjder.
Östra sidan redo för nytt material.
Vi valde ett opalvitt tak med tio års garanti. Allt kostade ca 2000 kronor så om det håller vad det lovar blir det inte dyrt. Plast kanske är tristare än glas men det blir betydligt bättre klimat i växthuset med plast. Det lättaste sättet att kapa korrugerad plast är med vinkelslip. Snittet blir snyggt och inga sprickor alls.
Så mycket som möjligt skruvas från stege men till slut måste man tyvärr upp på taket och balansera.
Skillnad.
Obekväm arbetsställning sades det…
…denna var tydligen skönare.

I växthuset står förodlingen av kålplantor kvar. Den bör komma ut på friland, helst igår, så jag hoppas kunna visa det i nästa inlägg.

Vi är väldigt sugna på ny näring och större växtyta.
Om all denna grönkål överlever så kommer 2019 bli grönkålsåret. Fast jag vet att det är bra att ha grönkålsplantor i reserv. Några dör i utplanteringen av chock, några hamnar i vägen för en snigel.
Pelargonerna har fått flytta ut. Den här Mårbackan överlevde vintern på ett praktfullt sätt och blommar redan.
Spenaten börjar bli skördeklar!

Utomhus har jag sått köldtåliga saker som sallat, rädisa, bondböna och dill. Dessutom har vitlöken börjat titta upp och ska gödselvattnas vilken dag som helst. Det är mycket enklare att gödsla med vätska när planteringen redan är gjord och det ligger täckmaterial på ytan.

Hej vitlöken Vigor!
Hej rädisorna!

I verkstan står det diverse plantor på tillväxt, jag tycker att de växer lite sakta men de ser friska ut. Ja ja, det löser sig i slutänden.

Aubergine, paprika, rotselleri, tomater och olika sorters lök står under extrabelysning och växer till sig. Inte långt kvar till utplantering.

Nästa vecka hoppas jag kunna berätta om ett tungt jobb. Nästan för tungt men det är en förutsättning för att kålen och löken ska få komma ut. Jag ska mäta jordtemperaturen igen och jag ska dra igång förodlingen av resten. Dessutom ska jag skörda nässlor och kanske lite kirskål.

Det är en händelserik tid i trädgården just nu.

Vecka 15

Vårvinter. Aprilväder.

Det är kallt. Snösmältningen går långsamt och det är inte mycket fart på naturen.

Idag har jag lovat en rundvandring i trädgården med kamera så det ska ni få. Jag tänkte även bjuda på ett bra recept, ett intressant lyssningstips och dessutom är det dags att beställa lokalproducerad stallgödsel!

Långsamt, långsamt så smälter snön. Det är bara området närmast skogen som har snö kvar.
Marken har knappt hämtat sig efter snösmältningen men våra krokusar tittar ändå upp. De är så välkomna med sin färg. Världen är så grå så här års.
Gräsmattor och rabatter är tillplattade och nyvakna. De snabbaste växterna tittar upp så fort de får chansen. Piplöken är på gång.
Rabarbern har precis vaknat.
Snödropparna tillhör vårens vinnare. Det hörs ju på namnet. Detaljstudera en snödroppe någon gång så ska du få se på något väldigt vackert.
Det finns en del att ta hand om efter vintern. Spaljén till piprankan och porten till örtagården har gett vika för snömängderna. Dags för starkare stöd. Växthustaket har ett stort hål så vi måste byta ut det och humlens klätterlinor ska få något nytt att hålla i eftersom de gamla odlingslådorna ska bort och många ton jord ska flyttas.
Påskliljorna kanske slår ut lagom till nästa helg, det vore lite kul.
Det dök upp en hel del fin vintersallat/maché när snön smälte. I gott och prima skick. Allt hade inte klarat vintern men tillräckligt mycket. Sånt här gör mig väldigt glad!

I växthuset, trots hålet i taket, är det en helt annan sak. Här är det verkligen saker på gång. Spenaten växer, kålen gror och hortensian har vaknat till liv.

Jorå! Spenaten har växt lite sedan förra veckan.
Kålväxterna är tåliga så jag förodlar dem i växthuset. Där får de maximalt med naturligt ljus och avhärdas samtidigt. Varför jag förodlar så mycket som möjligt ska jag gå in på en annan gång.
Man får inte köpa fröer utomlands. Det gjorde jag ändå. I Japan köpte jag en påse med något som liknade asiatiska blad på bilden men det fanns inte en bokstav på påsen som jag kunde läsa så jag har ingen aning om vad detta blir. Jag vill inte uppmuntra någon att bryta mot den här regeln. Det var dumt av mig. Men skitspännande.
Nytt i min odling 2019 är majrova. Än så länge ser det lovande ut.
Här står även en låda med persilja. Jag sådde fröna i tussar vilket faktiskt syns. Visserligen har jag kvar persilja från förra året, och den är tvåårig, men jag har aldrig känt att jag har för mycket persilja. Dessutom är det trevligt att ge bort.
Hortensian bor normalt utomhus i sin stora kruka men på vintrarna får den flytta in i växthuset. Det verkar ge tillräckligt mycket skydd för att den ska överleva.

Det har varit väldigt lyckat att riva och frysa in överskottet av alla morötter. Den torra sommaren 2018 fick vi inte en enda morot men den här vintern har vi levt av tidigare skördar. Jag rev det mesta men slantade en del. Det är uppenbart att jag har mer nytta av rivet eftersom det faktiskt börjar ta slut nu. Det är snart bara slantar kvar. Note to self.

Snart är vi slut!

Det var biffdags. Visserligen har jag ett favoritrecept som jag har delat med mig av förr men det är kul att prova något nytt. Den här gången ingick det ett helt paket halloumi vilket nästan kändes som lite fusk. Det är väl ingen match att laga god mat om man får vräka i ost? Det är heller ingen match att få biffarna att hålla ihop om man får vräka i ost.

Hur som helst, jättebra konsistens och mycket smidigt tillagning i ugn, men lite tråkiga. Jag kommer garanterat att göra om dem men då blir det betydligt mer kryddor och smaker i smeten. Finhackad stekt lök, lite chili, mera sälta, örter och mer morötter i förhållande till ost. Här är originalreceptet.

Lättlagad biff med potential.

I övrigt följde jag inte receptet utan valde att koka potatis. Egen potatis. Den sista. Det är coolt. Den var hur fin som helst. Samtidigt som årets sättpotatis ligger på posten och väntar på att bli hämtad. Inte 100% självförsörjande men vi har klarat oss i nio av tolv månader.

Jag kan inte nog poängtera hur bra det är med sena och lagringsdugliga sorter!

De sista egna knölarna från 2018!

Dagens lyssningstips kommer från Sveriges Radio och deras program Klotet. Det är så tätt mellan deras måste-lyssna-avsnitt att jag prenumererar på deras program som pod. Då kommer alla avsnitten upp i min lyssningslista – ja, mina vänner i podvärlden förstår.

Ett av de avsnitt som jag vill slå ett extra slag för är Mindre kött för klimatet. Den som vill ha lite torra fakta gällande vegetarisk kost kontra animalisk får det här.

Ett annat superintressant avsnitt var Molnet slukar el som handlar om IT och klimat. Facebook, Instagram, Snapchat och alla andra sociala medier slukar el och påverkar klimatet i större utsträckning än vi förstår. Lyssna!

Bild från Vetenskapsradion Klotet.

Mitt absolut bästa köptips när det gäller stallgödsel är Lions Kilsbergen. På deras hemsida beställer man ko- eller hönsgödsel, producerad i Närke, för ett bra pris och de kör hem det åt dig. Jag handlar alltid därifrån och har inga planer på att ändra den rutinen. I år har jag beställt nio säckar kogödsel eftersom jag har hönsgödsel kvar från förra året. Här beställer du!

Så här ser det ut!

Nästa vecka hoppas jag kunna visa några fler vårtecken från trädgården och så har jag nog planterat om tomaterna. Dessutom ska jag bidra med några bra lästips.

Ut och njut!

Mera skörd och höststök

En salig blandning av gamla och nya lådor.

Några av våra odlingslådor måste bytas ut. De håller på att falla isär och det är jag glad för. Varken form eller placering blev särskilt lyckad. Man lär sig.

Att odla humle i närheten av grönsaksbäddar är inget jag rekommenderar. Humle har en förmåga att ta över totalt. Att göra alldeles för breda odlingslådor eller bäddar är inte heller något jag vill uppmuntra er till. Dels ska du aldrig behöva kliva i bädden, dels måste det vara ergonomiskt och bekvämt att jobba med bäddarna, annars suger det med energi än det ger.

Humlen ska få stå kvar men de nya bäddarna hamnar på en bättre plats. Nu när jag har mer kunskap och erfarenhet så vet jag hur de ska placeras för att göra jobbet så smidigt som möjligt och skörden så stor som det bara går.

Vi bygger lådorna själva. Vanlig obehandlad furu. Anledningen till att jag över huvud taget har sarg på mina odlingar är arbetshöjden, värmen och avgränsning mot både ogräs och skadedjur.

Insidan behandlar jag med rå linolja eftersom den är naturlig och ger ett långvarigt skydd. Utsidan målar jag med svart slamfärg, både för att skydda men också av estetiska skäl.

I botten lägger jag kartong för att skydda mot det starkaste rotogräset och därpå slänger jag allsköns trädgårdskompost.

Därefter kommer det tunga jobbet med att flytta jord men det får betraktas som ett träningspass.

Nu är i princip allt skördat. Jag har ätit galet stora mängder physalis de senaste veckorna. Ett himla gott filmgodis. All lök är upptagen och denna förvaras på alla möjliga ställen. Rumstemperatur är det optimala.

Persilja verkar inte vara torkkänsligt. Den har vuxit fantastiskt i år och jag tror att jag har en hel hylla i frysen med persilja. Gremolatavintern 2019.

En gång vintersallat – alltid vintersallat. Nu förstår jag vad folk menar. Låt några plantor gå i blom och fröa av sig – där har du mer eller mindre en perenn sallat.

Dessutom är det en av de godaste sallatssorterna jag vet. Och den klarar sig fint under snötäcket så vi har sallat i flera månader till.

Kålen stod och stampade under de torra månaderna men nu har den börjat växa igen. För en del sorter funkar det fint men för rosenkålen innebär det att det blir små huvuden på julbordet i år.

Tomater och chili som inte hann mogna på plantan har fått komma in i stugvärmen. Jag har god erfarenhet av att eftermogna dessa två grönsaker. Minst 75% brukar bli användbart. Varje dag kan jag plocka bort några frukter och lägga på tallriken istället.

Solcellsbevattningen är nedmonterad och inplockad. Och det verkar som om jag måste tömma mina kubiktankar och tunnor på vatten… nu när de äntligen är fulla. Ca 3000 liter finfint vatten…

I nästa inlägg ska jag presentera en vegetarisk festmåltid där alla rätter innehåller minst en egenodlad ingrediens.

Tjing!

Sommarvärme, avhärdning och plantering

Det var värst vad varmt det blev. I växthuset blir det 30 grader eller varmare under dagarna och det är inte vad min spenat vill ha. Tack o lov är den i princip skördeklar och tajmingen är riktigt god eftersom tomater och annat ska planteras ut nu.

Note to self: att vinterodla spenat i växthuset funkar jättebra.

Växthuset är en bra plats för viss förodling och nu, sedan det blev så varmt, även avhärdning. De plantor som har vuxit upp inomhus på värmematta och under extraljus måste stegvis vänja sig vid tuffare förutsättningar. Mitt växthus har gardiner av fiberduk så det skarpaste solljuset når inte in. Det är bra.

Diverse plantor ur kålsläktet har bott här ute sedan begynnelsen medan andra har flyttat ut nyligen. De kålplantor som är glest planterade kan bo kvar i lådan ända till utplantering medan de som sitter tätt behöver planteras om och få lite mer utrymme runt rötterna. Jag vill ha ganska stora kålplantor innan de hamnar på sin slutliga plats eftersom de är populära bland skadedjur.

Några av mina kraftigaste kålplantor har fått avhärdas utomhus på sin slutliga plats. Kommer att planteras inom ett dygn. På bilden syns kålrot/rutabaga.

Vi är lätt chockade men överlevde natten. Tillståndet är varken livshotande eller allvarligt men vi måste få komma ner i jorden väldigt snart.

Temperaturen är intressant just nu. Växthuset får inte bli för varmt men jorden får gärna bli varmare. Den är 13-14 grader nu vilket innebär att nästan allt kan sås och planteras. Det är bara bönorna som är kinkiga och kräsna, de vill ha 15 grader eller mer för att överleva.

Till slut unnade jag mig en jordtermometer.

Även bönor är populära bland skadedjur så jag förodlar dem helst så att det är lite mer motståndskraftiga när de planteras ut. Dessutom får jag ett bra avstånd mellan plantorna eftersom jag slipper sätta fröer som inte gror.

Än så länge bor min bönplantor inomhus på värmematta men ska få komma ut så fort jordtemperaturen tillåter det.

Vissa bönor har jag dock redan sått eftersom de inte är lika känsliga. Bondbönor är tvärtom väldigt tåliga. I år sådde jag Express och det var första gången jag hade tagit eget utsäde, alltså lite extra spännande att se hur det gror. Jag är bortskämd med att bondbönor alltid gror till 100% hos mig.

Rosenbönor har också åkt i jorden. Mest för att de blir så otroligt vackra men även ätbara och goda med rätt tillagning.

Rosenbönor från ett tidigare år.

Sommarvärmen har så klart även medfört att naturen har exploderat och mina perenna grönsaker poppar upp överallt.

Sparrisen till exempel.

Den som inte har sparris kan lika gärna skörda och njuta av sina funkiaskott (hosta). Jo faktiskt! När dessa har nått en längd av 15-20 cm och bladen fortfarande inte har utvecklats är de perfekta att klippa av och tillaga som sparris. Stekta i vitlökssmör framkallar de gåshud.

Mina funkiaskott är fortfarande för små men om en vecka ska jag skörda några och äta upp. Men jag vill inte ta alla eftersom jag gillar mina funkior och dess underbara blad.

Diverse perenna löksorter kommer också tidigt och minskar behovet av köpelök. Ramslök, piplök, egyptisk luftlök och några olika sorters gräslök finns att skörda nu.

Ramslöken växer i skogskanten för att efterlikna dess ursprungsmiljö så mycket som möjligt. Den ska skördas NU sedan går den i blom och vissnar ner. It´s now or never. Ramslök bjuder på en unik löksmak med dragning åt vitlök.
Piplök har förmodligen fått sitt namn från dess form, stjälkarna är ihåliga. Används som gräslök eller purjolök. Piplök kan skördas i ett par veckor, det kommer nya stjälkar, men sedan går den i blom med alliumliknande bollar. I år har jag sått mer piplök för denna grönsak vill jag ha mer av.
Egyptisk luftlök används ungefär på samma sätt som piplök men den får inte alliumbollar i toppen, den får små lökknippen. Jättecool faktiskt. Dessa små lökar kan förstås skördas, skalas och tillredas men det är ganska pilligt. Skitpilligt faktiskt. Jag låter dem hellre falla till jorden och göra ny luftlök åt mig. I bakgrunden växer citronmeliss. (Fotot är taget förra sommaren.)

Visserligen är inte vintersallat (maché) perenn men den frösår sig lätt och man har den forever om man spelar sina kort väl. Förra årets vintersallat fick gå i blom och resultatet är skördeklart nu!

 

TIPSLISTAN

I veckans avsnitt av Odla med P1 pratar man om täckodling, det som jag skriver mycket om och rekommenderar alla att prova. Lyssna på programmet här.

Och notera gärna min föreläsning i oktober! Det kostar 40 kr i entréavgift.

Torsdag 10 maj tycker jag definitivt att ni ska göra en utflykt till Tysslingedagen. 39 välfyllda stationer där nummer 37 håller extra högt värde. Flera olika sorters hantverk, vacker natur och våfflor på en och samma plats. Dessutom kan man få en pratstund med mig! Läs mer här.

På lördag 12 maj tycker jag att ni ska hålla extra mycket koll i NAs bilaga Bostadspuls eftersom man kan läsa ett trevligt reportage om en grönsaksodlare i Getingedalen!

Skön långhelg i trädgården önskar jag alla!

 

Det gror!

Visserligen har vi mycket snö kvar men det smälter allt mer och jag kan börja se vad som har hänt i bäddarna under vinterdvalan.

Det sticker upp både den ena och andra överraskningen, både malva och vintersallat har överlevt och verkar redan vara på gång.

Myskmalva är en tidig perenn och bladen är goda i sallad. Hela plantan kan ätas.
Vintersallat säljs som Machésallat i butik men den är enormt lätt att odla själv. Dessutom fröar den av sig så nya plantor dyker upp där men minst anar det.

De vita jordgubbsplantorna som sitter i samma bädd som vitlöken verkar må fint och ser friska ut.

Jordgubbar och vitlök lär funka bra att odla tillsammans så det bäddade jag för i höstas. Dessutom behövde jag förnya mitt jordgubbsland och när jag kom över en hink plantor med vita jordgubbar så tog jag chansen. Mellan dessa är det meningen att vitlöken snart ska titta upp.

I växthuset har äntligen vintersådden av spenat börjat gro och inom 3-4 veckor hoppas jag kunna skörda denna. I växthuset är temperaturen kraftigt varierande under dygnet. Från 25 grader varmt dagtid till ett par minusgrader på nätterna.

Heja spenaten!
Väx upp!

Därför har jag tagit in den sista purjolöken. Den har förvarats i växthuset i vinter men värmen under dagarna blir för kraftig. Nu bor lökarna i kylskåpet istället.

Tvärtom så har en del nysådd fått flytta ut i växthuset. I synnerhet kålsläktet är så pass köldtåligt att de inte behöver konkurrera om utrymmet inomhus. I växthuset får de bra ljus och blir automatiskt avhärdade. Här väntas nu grönkål, olika asiatiska blad, rosenkål och lite annat.

Jag gillar verkligen hur växthuset fyller en funktion hela året. Temperaturväxlingarna är den enes död men den andres bröd.

Återbrukade glasslådor, juicepaket och ugnsformar. Man behöver faktiskt inte köpa någonting som odlare.

Jag vet att snödroppar och krokus blommar i stan och i södra Sverige men här ligger vi så klart efter men våra snödroppar vittnar om att det kommer att bli vår även här så småningom.

Inomhus fortsätter chili, paprika, piplök, purjolök, kålrot och även några tomater att gro och växa. Tomaterna är relativt nysådda och fortfarande små eller på uppväxt men det är ganska lagom för att slippa långa gängliga plantor för tidigt. De ska planteras ut i växthuset efter att spenaten skördats.

Allt är stort när det kommer till bifftomater. Både frön och skott visar vägen.
Tiny Tim gör skäl för namnet men smaken lär vara stor.
Chilin växter sakta men ser välmående ut. Det känns som om jag har skrivit det förut. Vilken dag som helst ska de få flytta till ett söderfönster för nu behövs det inget lysrör längre. I fönstret tror jag att de kommer att sätta fart.
Den lilla djungeln av Carolina Reaper ska planteras om vilken dag som helst. Världens starkaste djungel.
Candlelight Mutant är en ny chili för i år. Den ska tydligen ha ett annorlunda utseende med ett avvikande bladverk och det syns redan här. Hur frukterna smakar har jag ingen aning om.
Kålroten sträcker sig mot lysrören.

I bostaden bor det en långlivad Basket of Fire, en perfekt brukschili enligt kocken i huset. Den är inne på sin tredje säsong och ger enormt mycket frukt. Vi har dessutom sluppit ohyra såsom löss och spinn vilket annars är vanligt på inomhuschili så plantan har fått vara frisk. Innan vårsolen får plantan att vakna så klipper jag ner den och vips så börjar den blomma och ge nya frukter.

Basket of Fire är en generös chili med behändig storlek.

Inomhus bor även Malabarspenaten som också har börjar reagera på ljuset och värmen. Malabarspenat är gott i pajer, pastasåser och soppor. Färsk är den inte lika kul. Den ger generöst med sidoskott och frö som man kan använda till förökning. I sommar ska Malabarspenaten få bo i växthuset eftersom det är en tropisk växt.

Sticklingar av Malabarspenat med sina svarta fröer.

Inomhus har även odlingen av mikroblad och skott påbörjats. Visserligen är detta något som kan ske hela vintern men jag har låtit odlaren i mig få lite välbehövlig vila så detta har inte gjorts i Getingedalen förrän nu.

Odlingsbäddarna nedanför växthuset vaknar till liv. Jag gissar att snön har smält snabbare i bäddarna än runt omkring tack vare upphöjningen. Jag vill att det ska vara så iallafall.

Det är dags för den årliga beställningen av lokalproducerad stallgödsel! Lions Kilsbergen säljer prisvärd skit och levererar till dörren. Hönsgödslet är till och med godkänt för KRAV-odling. Här beställer du och den 21 april kommer säckarna!

I nästa inlägg kommer jag att bli lite politisk och skriva om odlingen kopplad till klimatet och varför det är viktigt med självförsörjning.

Årets bladgrönsaker

Medan bilar kör fast på vägarna eller slirar ner i diket så sitter jag och gräver i min frölåda. Det är dags att presentera den fjärde kategorin i min odlingsplan för 2018. Här kommer bladgrönsakerna.

I den här avdelningen är det spretigare än i många andra. Grödorna som jag kategoriserar som blad kan tillhöra alla möjliga växtfamiljer. Några har ett närmare släktskap med kål men det är hur jag använder dem som avgör hur jag delar in dem.

Sallat

Nya favoriten Jericho.

Att kunna hämta sina egna blad till salladen i trädgården är en väldigt skön känsla. Och det är inte bara plocksallat eller huvudsallat som är intressant här, det finns väldigt många bladsorter som passar utmärkt i en blandad sallad.

Eftersom sallat mår bra av att sås tidigt, den gillar inte för mycket värme, så brukar jag välja en sort som jag kan plocka av hela säsongen. Sex månader kräver jag att min sallat ska ge skörd. Genom att välja en sort som a) inte stocklöper så lätt och b) inte blir besk när den blir grov så har jag garanterat ett eget sallatsskafferi.

Jericho är en sallat av typen Cossallat som jag provade första gången 2017 tack vare att Farbror Grön rekommenderade den. Jag förodlade inomhus och satte ut plantorna i maj. Genom att förodla så är plantorna lite mer motståndskraftiga mot skadedjur och andra angrepp. Trots att jag försökte tänka på att de skulle växa och bli grymt mycket större så satte jag dem ändå för tätt. När man petar ner ynkliga sallatsplantor i jorden känns det slösigt att sätta dem med 40 cm avstånd men det är vad jag borde ha gjort. Plantorna blev enorma och gav en fantastisk skörd av god, krispig och inte ett dugg besk sallat.

Jericho en liten tid efter utplantering.

Jericho finns att köpa hos Runåbergs.

Rucola

Ibland är rucola alldeles för pepprig och fel men ibland är det precis det som toppar en rätt. Rucola är en kålsläkting och gillar absolut inte högsommarvärme och ljusa nätter så den odlar jag tidig vår eller på sensommaren.

Rucola kom inte in i mitt liv förrän vid vuxen ålder och då i tron att det var en spännande nyhet från Italien men faktum är att den har funnits i Sverige sedan urminnes tider under namnet senapskål. Förmodligen tappade den sin popularitet och den behövdes ett exotiskt namn för att bli trendig igen. Min bästa rucola odlar jag från ett amerikanskt frö men jag ska försöka fixa fröer till perenn rucola och se hur det funkar. Allt som går att odla som perenn är The Shit.

Hacka massor av rucola och blanda med färskost, flingsalt och nymald peppar. Det är livets bread spread.

Vintersallat

Det här är en spännande sak. Den kan odlas året runt, även under snön. I mataffären går den under namnet Maché av någon anledning. Vintersallat är något som jag kommer att så snart i växthuset. I mitten av februari när solen värmer lite mer och dagarna är något längre så kommer förhållandena i växthuset att vara perfekt för bland annat Vintersallat.

Det finns så klart många olika fröer att välja mellan men jag har fått fin skörd med Elan från Lindbloms så därför fortsätter jag med den.

Våren 2017 fick jag ner dessa fröer för sent i jorden vilket medförde stocklöpning och väldigt mycket vita blommor. Dessa fröade av sig och i slutet av sommaren var hela jordytan täckt av små vintersallatsrosetter. Jag hoppas att dessa överlever vintern och fortsätter att växa när snön smälter.

Vintersallat, sådd i augusti 2016.

Och här är en filmsnutt när jag skördar från dessa plantor mitt i vintern:

Många säger en gång vintersallat – alltid vintersallat och det är dit även jag vill komma. Jag ska odla den på en smart plats där den kan få gå i blom, fröa av sig och återkomma, år efter år.

Mangold

Trots massor av mangold i frysen så blir det nog att jag odlar lite i sommar iallafall. Dels är det svårt att slå färska blad, dels är det så in i bänken lättodlat och vackert. Särskilt när man väljer mangold av rainbow-typen, alltså olikfärgade stjälkar.

Jag har kvar fröer från både Lindbloms och Hudson Valley Seed Library så jag behöver inte köpa några. Mangold använder jag ungefär som spenat. I soppa, pajer, lasagne och smoothies.

Det är så lätt att hamna här när man odlar mangold. Det blir väldigt mycket att ta hand om…

Spenat

Det otroligt näringsrika lilla bladet är en självklarhet i min odling. Även spenat är en sådan grönsak som det inte är någon idé att odla mitt i sommaren. Den kommer att planteras i växthuset om ett par veckor och sedan i slutet av juli nästa gång. För mycket ljus och värme får spenaten att gå i blom och sluta producera blad.

Jag har tre olika fröer inför årets odling, samtliga kommer från Lindbloms; Butterflay, Shelby och Matador. Shelby råkar vara en F1-hybrid, och dessa brukar jag undvika, men om man är ett Peaky Blinders-fan så måste man odla Shelby-spenat. Dessutom tänker jag inte ta några egna fröer så då spelar det ingen roll om det är en F1.

Höstodlad Shelby!

Här är ett äldre inlägg om hur jag tar hand om spenaten.

Asiatiska blad

I den här avdelningen har jag nästan aldrig misslyckats och det beror så klart på att det är lättodlade saker, inget annat. Visserligen tillhör nästan alla bladgrönsaker i det här facket kålsläktet och dessa får ju lätt angrepp, men bortsett från det brukar det bli väldigt mycket.

Något år odlade vi mizuna och fick otroliga mängder. Ett annat år var det komatsuna och det levde vi på i två år. Ett annat år var det pak choi och den blev inte lika galen, utan bara fin och god. I år blir det Tatsoi och Wasabino. Vackra bladverk och spännande smaker.

Pak choi då det begav sig.

Amaranth och målla

För några år sedan odlade jag Red Garnet, en bladamaranth som blev så vacker att jag inte åt av den. I Amaranthfamiljen ingår bland annat quinoa men även nedan nämnda Lungrot, den förbenade Rankspenaten och alla mållor.

Förra året blev jag bättre på att plocka vild svinmålla och äta men det finns även fröblandningar med mållor i olika färg, form och höjd och det ska jag unna mig i år. Både vackert och användbart.

Rankspenaten som jag slet med förra sommaren gick både bra och dåligt. Att driva upp plantor inomhus funkade över förväntan men när de planterades ut så dog de. Tur att jag hade drivit upp över 30 plantor så att jag kunde sätta ut nya, byta jord, växtplats, vattning och allt man kan tänka sig. De överlevde inte iallafall. Jo några och dessa är jag mycket spänd på att undersöka i vår. Det ska tydligen vara så att de kommer igång år två.

Rankspenat är alltså en klättrande perenn vars blad är goda på våren och försommaren.

Red Garnet var för fin för att äta.
Svinmålla. Ät den!
Som sagt, den gick bra att driva upp men sen…

Dill

Jo men faktiskt, dill betraktas som en bladgrönsak även om den ofta hamnar i örtfacket. Jag pendlar lite mellan dessa. Dill är, liksom mangolden, verkligen inget jag behöver odla 2018 eftersom jag har sjukt mycket dill i frysen. Meeeeen… inget går upp mot lite färsk dill så en rad, bara en liten kort rad, med dill får det allt bli i sommar.

Jag tycker att dill ska användas oftare. Det är jättegott med dill i salladen, på mackan och självklart tillsammans med potatis i de flesta rätter.

Ung dill.

Malabarspenat

…lovade jag att berätta mer om i detta inlägg men inser att jag har för dåliga foton. Jag skriver mer om detta nästa gång.

Experiment

I experimentfacket finns just nu Vinterportulak, Spansk Körvel, och Lungrot. Jag skriver inget mer om dessa idag men jag hoppas att jag får anledning att återkomma till dem. Det beror på resultatet…

Jaha, det verkar som om det ånyo står snöskottning på programmet. Ingen vår i sikte i Getingedalen.

Vitsen med att så nu

Visst är det högsäsong i grönsaksodlingarna under sommaren men det blir allt populärare att odla året om. Förutom att vitlöken ska sättas på hösten så kan man även så morot, palsternacka och vissa blommor. Dessa fröer mår inte alls dåligt av att ligga i jorden under vintern. Tänk vilka grödor som självsår sig och där har du svaret på vad du kan höstså. Men varför? Jo för att få en tidigare skörd under nästkommande vår.

Vem har inte varit med om ringblommor som kommer år efter år trots att de inte är perenna?

Detta bör man dock vänta med ännu lite längre eftersom man aldrig vet hur vädret blir i september och oktober. Dessa fröer bör inte gro förrän efter vintern. Om det blir en fin höst så kanske fröerna gror redan nu och då kan du räkna med att de stryker med under vintern.

Det finns dock en hel del saker som lämpar sig att så nu för att också skörda i höst eller vinter. Sånt som växer snabbt och som gillar kyla.

Ruccola växer fint och snabbt så här års. Inte en tillstymmelse till blomning.

Säkert har du varit med om träiga rädisor, ruccola som går i blom utan att ha levererat ett enda ordentligt blad och spenat som stocklöper istället för att bilda sköna gröna blad. Svaret på varför detta sker är värme. Ingen av dessa grödor vill ha för varmt. Att odla dem på sommaren är bortkastat, under den tiden är det bättre att ägna sig åt värmeälskare som tomater, squash och bönor. Spenat och rädisor sår du förslagsvis under tidig vår eller nu. Hösten är en perfekt tid för flera grönsaker.

Tomaterna skördas dagligen och snart lämnar de tomma ytor efter sig i växthuset.

Tillsammans med dessa är det även klokt att så vintersallat, eller maché som den också kallas, eftersom den tål flera minusgrader och håller sig grön och spänstig långt in på vintern. Ja den kan även skördas under snön och har du sått tillräckligt mycket är du självförsörjande ända till våren. De flesta asiatiska bladgrönsaker som pak choi eller mizuna är inte heller särskilt förtjusta i värme eller ljusa nätter. Så dem nu och skörda om ett par veckor. En av fördelarna med de asiatiska bladgrönsakerna är att de är snabba.

Machésallat/Vintersallat. Den här rackaren tål flera minusgrader. Ja jag har till och med skördat under en halvmeter snö. I år sår jag massor av vintersallat så att jag kan äta långt in i vinter.

Hastigheten är avgörande för sådd i september. I mitten av oktober kryper dagsljuset ner till under tio timmar och då sker ingen tillväxt. Däremot så kan alla köldtåliga grönsaker som är färdigväxta vid den tiden stå kvar i landet.

En riktigt snabb sak är ärtskott och varför odla dem inne när de kan odlas ute? Här har jag skördat rättika och sommarmorot och fick därmed en perfekt yta för något snabbväxande och köldtåligt. Till vänster syns en hög med växtdelar som jag kommer att använda som täckmaterial/gödning och till höger syns morötter.

Att höstså är också ett effektivt sätt att utnyttja sina odlingsbäddar. Kanske har du skördat potatis, dill eller lök och har fått en stor jordyta som gapar tom. Genom att mylla ner stallgödsel, gräsklipp eller kompost så har den fått en ny skjuts med näring för att kunna leverera ytterligare en skörd av snabba och köldälskande grönsaker.

I det tömda potatislandet har jag sått vinterportulak, lite tatsoi och kålblad. Kål måste inte bli en halvmeter hög, den är mycket god att skörda som mikrogrönt till sallader, smörgåsar och smoothies.

Dessa grönsaker kan med fördel sås nu: Spenat, ruccola, sallat, vintersallat, asiatiska bladgrönsaker, rädisa och ärtskott.

Om du har tillgång till ett kallväxthus eller varmbänkar (odlingslådor som täcks med fönster) så är det smart att utnyttja dessa. Där får du varmare under en längre tid och dina grönsaker mår jättebra.

Även om jag har upplevt många fina höstar så kan man aldrig vara säker på att det blir så i år. Just nu känns det som om allt ruttnar i jorden pga regnmängderna men då var det kanske inte meningen?

En fin utflykt i september är Den Blå Tråden. Besök Marita Asklövs fantastiska trädgård och kom på någon av mina guidade turer! Det finns även en aktiv kolmila, biodlare, kläddesigners, foton, konst, mat och dryck. Välkommen!

Läs mer på Den Blå Trådens hemsida.