Bröderna Bus i toppform till OS

Finns inga små möss busa med går det lika bra med en snöklump eller plastburk! Kolla bara på Mini-Vinnie och Febus, som kan väcka liv i nästan vad som helst ute på gården.

 

Medan Mini-Vinnie gosar med sin snöklump i famnen, går Febus en match med plastburken mellan alla fyra. Sparkar hejvilt med bakbenen tills han är alldeles slut.

 

Då tar mini-Vinnie över ”bytet”, men går som alltid betydligt mjukare till väga. Snart sitter han med plastburken som ansiktsskydd och ser ut om en hockeymålvakt med visir.

 

Allt medan Febus trampar ner motståndaren efter den hårdföra matchen och funderar över vad som blir nästa drag. För energi finns det gott om och han har som alltid högtflygande planer.

 

Bröderna Bus i ett nötskal, med Artemis och mig på släp! För vi är fulla av liv vi med, även om jag måste smyga in ett och annat läsvärt ansvarsord i bloggen varje gång.

 

Minns ni att jag nyss klagade över våra fega politiker, som inte vågar fatta beslut om id-märkning och registrering. Plus att alla utekatter skulle till veterinären för att bli lugna, snälla och goa!

 

Nu har landet Belgien fattat beslut om att alla katter, som inte används i avel, ska till veterinären och ”fixas”, så det slipper bli kattungar som ingen vill ha. Och här skryter de styrande fortfarande om att vi har världens bästa djurskydd!!!

 

Aldrig någonsin har så många katter konstaterats smittade med salmonella som i år.  Antalet är nu uppe i 677 stycken, och då är vi bara i mitten på februari. Positivt är dock att ökningen stannat av lite den senaste veckan!

 

”Lillpippis” tros fortfarande orsaken, men självklart ska vi fortsätta mata dem och hålla rent för allas trivsel. SVA avråder dock fortfarande från BARF-foder och ska titta närmare på riskerna för både hund och katt vid nästa sammanträde.

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

En föraning om vår…

Har ni liksom vi, mellan köldknäpparna på slutet, faktiskt känt att våren är på väg! En liten stund mitt på dagen når solen äntligen över takåsarna och sänder värmande strålar ner till oss i vår stad.

 

De här allra första solstrålarna väcker känslor till liv som vi bröder nästan glömt att finns. Plötsligt får vi massor av energi, som lockar till lek och bus fast vi börjar bli till åren hela bunten.

 

Mini-Vinnie är förstås först ut att rulla runt och busa med sig själv i snön. Så fort det blir en plusgrad stiger härliga dofter upp ur marken och gör plötsligt livet spännande och värt att leva igen.

 

Artemis är inte sen att hänga på, rulla runt i tunnlarna och dra med sig snö, som han pulsat sig genom i jakt på jag vet inte vad. Han är sju år men blir som kattunge på nytt så fort det börjar våras.

 

Mitt i leken vill matte också vara med och rapportera från SVA.  Där meddelar veterinär Elina Lahti, att allt fler katter insjuknar i salmonella, och att antalet konstaterade fall nu är uppe i hela 513.

 

Det är redan nu fler än under rekordåret 2016. SVA har också fått in döda småfåglar, som konstaterats smittade, men vågar bara säga att de är en tänkbar smittväg. Det kan finnas fler!!!

 

Inte minst som även SVA:s kontroll, av rått köttfoder till katt, visat på bakterier och ska utredas visare. Klart står dock att SVA redan nu avråder från foder typ BARF på grund av smittrisken.

Kanske dags att kolla upp varifrån uppmuntran till att ge råfoder till katt kommer! Samma sak gäller råa kycklingvingar, som är populära trots att rå kyckling ofta innehåller salmonellabakterier.

Ha det så gott, och njut av minste lilla solstråle, tills vi hörs igen! Vi är redan i mitten av februari och Vasaloppet, första söndagen närmar sig med stormsteg! Och då är det vår!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

 

 

Snö, snö, snö…

 

Nog för att vi alla här hemma älskar snö, men nu räcker det snart om vi över huvud taget ska ta oss ut. Spelar ingen roll åt vilket håll vi tittar, så ser vi bara vita väggar inne på gården.

Det skapar lite inombords oro, då det är svårt att hålla koll på allt som rör sig på andra sidan grinden. Häromkvällen när matte kom ut, blev hon livrädd och trodde att jag var sjuk, då jag vrålade rakt ut!

 

Utanför grinden skymtade jag nämligen en utomjording, som försökte ta sig in. För snön till trots är vi inne i februari, och kattmånaden mars närmar sig med stormsteg.

Det är då de dyker upp, de här ”utomjordingarna”, som inte varit till veterinären och blivit lugna, snälla och goa! De är nu inte deras fel utan deras hussar och mattar som inte tagit sitt ansvar.

 

Inte nog med att de otrevliga ”utomjordingarna” är stridslystna. De ställer också till med en massa problem och bär skulden till att det fortfarande föds små oskyldiga kattungar som ingen vill ha!

Jag skulle önska att det vore förbjudet att släppa ”utomjordingar” fritt ute. Dessutom borde det vara lag på att varenda katt ska vara id-märkt och registrerad på samma sätt som alla hundar.

 

Medan jag ändå är inne på det här med god katthållning, så är det förstås också viktigt att alla katter vaccineras. Först och främst mot kattpest men helst också mot kattsnuva.

Kattpesten är viktigast, då den ofta är dödlig! Men nästan lika viktigt är att inte övervaccinera, utan bara ta spruta mot pesten vart tredje år och enbart mot snuva de två åren däremellan.

 

Den otäcka salmonellasmittan, som matte och jag varnade för förra veckan, fortsätter att drabba katter, och antalet konstaterat smittade under årets första månad uppgår till 268.

Samtidigt har SVA på slutet också fått in döda småfåglar som visat sig drabbade av salmonella. Så fortsatt renlighet under fågelbord och andra matanordningar är extra viktigt just nu.

 

 

Naturens under är välkänt , och visst är det sagolikt mycket vi får uppleva både hemmavid och ute i markerna. Här hemma är det just nu en liten ny bekantskap och väcker allas uppmärksamhet.

Det handlar om en kaja med en vit teckning på ryggen och vita ränder på vingarna. Den är jättesöt och för tankarna ett kärleksmöte mellan kaja och skata. Fast om det tvistar förstås de lärde!

 Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Smittsam sjukdom sprider sig

 

Blött och plaskigt på marken, plusgrader och takdropp i luften, och strålande sol från en klarblå himmel! Rena vårvädret, fast vi är i januari och fortfarande ligger inbäddade i snö.

Ett tidigt vårtecken, av det mer otrevliga slaget, har under årets första veckor uppmärksammats av SVA. Det gäller katter som konstaterats smittade av salmonella och hittills i januari uppgår till hela 136 stycken.

 

Det är väldigt många, då mörkertalet är stort, och det är så tidigt på året. Först i mars brukar smittan dyka upp på allvar, och den misstänkts då ofta höra samman med att katterna äter sjuka och döda småfåglar.

Men så här många konstaterat smittade katter, redan i januari, gör att SVA nu misstänker att det även finns andra smittkällor. Rått kött, smittat kattfoder och gnagare nämns som tänkbara orsaker till utbrottet.

 Inte minst som SVA inte kan bekräfta salmonella hos småfåglar på de få exemplar de fått inskickade hittills i år. Förra året var det totalt 129 bekräftade fall av salmonella på katt, och av dessa bara fem under januari.

2016 var ett rekordår med 489 bekräftade fall på katt, men även då de allra flesta under våren. Därför är så många som 136 redan nu i år är väldigt märkligt! Vi här hemma har då inte heller sett en enda sjuk eller död ”lillpippis” på hela vintern.

 SVA står för Statens Veterinärmedicinska Anstalt, och oavsett orsak till utbrottet hos katt vill veterinär Elina Lathi där uppmana till renlighet vid fågelbord och andra matställen. Salmonella är nämligen smittsam och drabbar både människor och djur.

Friska katter klarar i allmänhet smittan bra med bara svaga symtom. Andra klarar det sämre! Upplever du att din katt har besvärande diarré och är hängig kan den ha salmonella. Kontakta då veterinär för att få orsaken utredd.

Oroväckande i sammanhanget är att europeiska forskare i en ny studie varnar för att mata hund och katt med rått kött. Den nya trenden kan innebära stora risker för både djur och ägare, och forskarna vill att veterinärer framdeles informerar mer om det.

Den nya studien har nämligen visat att 23 procent av köttet i den råa djurmaten innehöll e-colibakterier, salmonella hittades i 20 procent av köttet och olika typer av listeria-bakterier i mer än hälften av köttsorterna. 

Ingen rolig läsning, men så mycket viktigare att känna till. Vi mår bra, och trivs med livet, medan vi gläds åt snön på gården som blev kvar. Fast den här veckan var jag bara tvungen att låta matte styra och ställa i bloggen.

Och ni kan ju i alla fall njuta av bilderna på oss och några av alla våra pippikompisar. Gamla trogna Kaja-Maja, unga söta Snövit och alla hundratals små sparvilar som ni här ser en rar representant för. En riktig liten sötnäbb!!! 

En fin vintervecka önskar vi er, den här sista i januari. Vi fortsätter njuta av solen och mer snö lär redan vara på väg! Ha det så gott go´vänner och fortsätt mata ”lillpippis” för vintern är säkert inte över än!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

 

Mini-Vinnie nära drunkna i snön

Drömmen gick i uppfyllelse, och vi fick en riktigt vit vinter. På bara några dagar föll så mycket snö att lillebror Mini-Vinnie höll på att drunkna! Bara hans lilla huvud stack upp när han sjönk ner.

 


Hela gården låg plötsligt inbäddad i det mjukaste täcke, och det var stört omöjligt att ta sig fram till lillstugorna. Men det fixade husse lätt och skottade upp spännande tunnelvägar åt alla håll!

 

Så nu kan vi verkligen vara ute och motionera i snön och gräva oss in i härligheten underifrån. En alldeles egen liten sagoby har vi fått nere i snön där vi knappast syns alls mellan vallarna.

 

Kan utan överdrift att påstå att vi är insnöade ute på gården. På slutet har också plogbilen lugnat ner sig, och i går och i dag har det gått att vara ute hela tiden. Men mer snö lär vara på väg, så…

 

Lyckligtvis dämpas plogens dundrande och skakande i marken av den myckna snön, och kommer det lite mer lär det bli alldeles lugnt och skönt nere på våra tunnelvägar. Till lycka för småbröderna!

 

 

Där nere i snön kan vi sedan busa och jaga småkryp de närmaste veckorna. Sedan börjar solen så sakteliga stiga över hustaken och smyga in sina första strålar på farstukvisten. Lycka!!!

 

Men just nu fortsätter vi glädjas åt att äntligen ha fått en riktig vinter med massor av snö! Känns nästan som att vara ”hemma” i Sibirien, även om det förstås är några grader kallare där.

 

En riktigt fin vintervecka önskar vi er alla, och ni har väl märkt att det redan blivit mycket ljusare både på morgonen och kvällen. Så vår bästa tid är nu, och varje dag framöver, på väg mot våren och sommaren!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Tandlöst – som vanligt

 

Det är lyckligtvis inte mitt garnityr det handlar om, för jag har fortfarande några riktigt vassa gaddar kvar! Men några sådana sticker definitivt inte ut i det just nu aktuella förslaget till ny moderniserad djurskyddslag.

Så illa ställt är det med modet hos våra politiker! Att det dessutom tagit både sittande och tidigare regering, närmare sju år att krysta fram ett förslag, är ännu värre. Inte minst som mycket av det som föreslås i praktiken redan gäller.

 

Vart tog exempelvis kravet, på att utekatter skulle till veterinären för att bli lugna, snälla och goa, vägen i förslaget till modernisering. Och varför måste obligatorisk ID-märkning och registrering utredas vidare!

Det har matte och jag undrat över i flera dagar och är så grymma på politiker att vi nästan reser ragg. En tandlös skrivbordsprodukt kallar matte det aktuella förslaget till ny moderniserad djurskyddslag.

 

 

Tråkigt att börja året så här, men vi kan inte tiga! Redan för 10 år sedan samlade Djurskyddet in 100 000 namnunderskrifter för obligatorisk id-märkning och registrering av katt.

Därefter har namninsamlingar, för att stärka lagarna för katter, gjorts både 2014 och 2016. Och det samtidigt som nästan alla remissinstanser ställde sig positiva i den stora djurskyddsutredningen 2011.

 

Sedan dess har det gått snart sju år utan att något hänt! Ändå törs inte politikerna fatta det så viktiga beslutet, men framhåller att samhället ska ta ansvar för herrelösa katter. 

De tror problemet ska kunna stävjas genom att göra det straffbart att överge djur. Men hur många av landets 150 000 hemlösa katter är det någon som vet vem som har ägt från början.

 

 Och hur ska polis och länsstyrelse, som är samhället, klara av att omhänderta alla herrelösa katter, som behöver inkvarteras, och få veterinärvård innan de seriöst placeras ut dem i nya trygga hem.

Det låter bra men är i verkligheten en skrivbordsprodukt som saknar verklighetsförankring. Och att fortsätta utreda på minkarna, i stället för att, som många andra länder, förbjuda pälsfarmning, är en skam.

 

 

Samma sak med förbudet mot elefanter och sjölejon på cirkus. Visst är det bra men borde ha kommit för länge sedan! Det är dags för våra politiker att vakna och sluta slå sig för bröstet med att vi har världens bästa djurskydd. I verkligheten är vi förbisprungna av flera andra länder för länge sedan!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Återblick på ögonblick

Nytt år med nya önskningar, föresatser, överraskningar och löften. De sistnämnda svåra att hålla men hör ändå liksom firandet till! Och visst behöver vi en återblick för att se framåt.

 

Därför bjuder jag i dag på en liten årskrönika, med några minnesvärda ”klick”,  och börjar med Mini-Vinnie som tog skydd i Bamses trygga famn när plogbilen dundrade fram som värst i januari.

 

Full fart var det däremot på broder Atemis, som i februari roade sig med att rusa omkring i nysnön. Och inte nog med det! Han blev så uppspelt att han i bästa sibbestil råmade som en riktig ko!

 

Husses och mattes mest minnesvärda ögonblick var mötet med den vackre lodjurshanen i mitten på mars. Vi fick bara se den stora katten på bild men blev ständigt jämförda med den i flera veckor framöver.

 

Strax innan hade den stackars ”Trashanken” dykt upp, så vi hade fullt upp med att hjälpa och skydda det lilla livet från skatorna. Det lyckades mot alla odds, trots att han skadade höger öga och var enögd i flera veckor.

 

 

I mitten på april slog vår högsta önskan in, då vår första ”Kotte” återvände efter vintervilan och flyttade in i sin gröna stuga! Då kände vi att sommaren var räddad och var lika lyckliga allesammans här hemma.

 

Maj månad kom med bråda tider för talgoxen, och alla andra pippis”, som plockade i sig allt pälshår vi hade fällt under vinter och vår. Här är det Artemis gyllene strån som är på väg att bli mysigt i bomaterial.

 

Midsommarfirande med kransar är en tradition vi alla ser fram emot. Vädrets makter var med oss, då solen sken och vi hann ha det jättemysigt på gården, innan regnet stod som spön i backen och allt blev sjöblött.

 

Självklart fick ”Kotte” också sin krans, men den fick pryda stugan i stället. För han är ett vilt djur, och ska respekteras som ett sådant, hur mycket kompis han är med oss och matte.

 

Inte att förglömma är heller ”Måsen” och hans fru, som underhöll oss hela sommaren med sina högljudda skrikanden så fort de fick matte inom synhåll.  Ledsamt nog försvann ”Måsen” alldeles för tidigt…

 

Sommaren blev kort, om den över huvudtaget kom, och hösten tog snabbt över allt mer. Men vi hade lyckan att få ha flera stora och små ”kottar” boende hos oss ända till långt in i september.

 

Vid den tiden stod paradisträden i sin fulla prakt och var så jätteskojiga att palla mini-äpplen från. De är inget vidare goda att äta, men efter första frostknäppen uppskattas de av vissa ”pippisar”!

 

I månadsskiftet september/oktober var det så dags för Dalälvskattens årliga utställning, som numera bara lockar Mini-Vinnie och matte. Minstingen fick sin rosett och kom hem stolt som en tupp.

 

Den stora lyckan frampå höstkanten var att ”Trashanken” blev finare och finare och till sist kunde  visa upp sig i helt ny ”kostym”. Borta var de gamla oljiga sotiga fjädrarna och i våra ögon var han finaste kajan i hela vår stad!

 

Hösten kom och det blev bara mörkare och mörkare. I slutet på oktober fyllde jag åtta år och matte glömde som vanligt mig födelsedag! Men jag fick rosor av goda vänner, och blev firad av alla här hemma hela veckan efteråt.

 

Mörkare och mörkare fortsatte det att bli, även om snön lyste upp lite. Men så kom äntligen det efterlängtade vintersolståndet, som gav hopp och gjorde Mini-Vinnie så glad att han lyste upp hela allmänningen.

 

Sist men inte minst kom så julen och det efterlängtade nyåret, som vi firade lugnt och stilla hemmavid, utan allt för mycket smällande utanför! Nu har tiden hunnit ikapp mig, och jag slutar jag min återblick, med att säga god fortfortsättning på er allesammans!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

 

 

 

 

 

 

 

Linslusar är vi allihopa…

 

God fortsättning på julen go´vänner. Hoppas den varit både fröjdefull och fridsam, och att tomten varit snäll mot er alla! Här vaktar våra rara småtomtar lillstugorna på gården i stället för att dela ut klappar till stora och små!

 

Det är guld värt att ha småtomtarna som trygghet där ute i mörkret den här tiden på året. Vi varken får eller vill sitta ute hela nätterna, då vi hellre myser av feststämningen inne i stugvärmen med familj och vänner.

 

 

Rosinetter och tomteluvor är egentligen ingenting för oss. Men självklart ställer vi upp när matte kallar för att sprida julstämning både här hemma och i bloggen! Och visst känns det extra festligt med glänsande sidenband runt halsen

 

 

Så när vi väl får på oss rosinetterna vill vi aldrig sluta sprida julglädje här hemma. Vi älskar att få rå om matte och kunna stjäla hennes hela uppmärksamhet mitt i julfirandet!  Och det finns ingenstans vi trivs så bra som framför kameran.

 

 

 

Nu stundar några mellandagar innan det är dags att sammanfatta det gångna året och fira nyår. Vi hoppas kunna tillbringa dem ute i snön, som fallit ymnigt hela annandagen. Bara nu inte regnet tar över och smälter bort hela härligheten!

 

 Det ser misstänkt ut, och låter oroväckande på långtidsprognoserna, men vi tar det med ro. Vi firar fortfarande jul, och medan plusgraderna stiger utanför fönstret myser vi vidare med husse och matte inne i stugvärmen.

 

 Lite tidigt kanske, men ett riktigt Gott Nytt År önskar vi alla här hemma redan nu er alla som följer oss bröder i bloggen. Och vi hoppas förstås ni fortsätter vara med oss, när vi tassar mot ljusare tider in på det nya året!

 Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

 PS. Jag vet förstås att det heter rosetter, men när de sätts på oss sibirier kallar jag dem rosinetter, för det är egentligen hur stolligt som helst! DS.

 

Grattis och God Jul go´vänner!

 

Grattis i julstöket, säger jag i dag till Ann Bergqvist i Ålberga, Susanne Gustafsson i Helsingborg och Bettan Persson i Falun! Ni är vinnare av årets sista pälssvansar, som i kväll läggs på lådan för att hinna fram till jul.

 

Hade så gärna velat dela ut svansar till alla, men det går ju nu inte. Så låt oss glädjas med dem som vann, och hoppas på god ut nästa gång! Broder Artemis älskar dem, fast nu tassar han mest omkring med egna svansen i vädret i snön.

 

Så länge den nu ligger kvar, då det är jättekallt ena dagen och ”plussisar” på termometern nästa. Är så fint med alla små växter som bäddas in i mjuka snön. Så vi hoppas förstås på en gammaldags vit jul  för både stora och små.

 

Några små varningens ord i all vänlighet vill jag också smyga in medan småbröderna håller koll på läget utomhus. Levande ljus och de allra flesta julblommor är farliga för både hund och katt och måste stå utom räckhåll.

 

Samma sak med godis som choklad och russin. För att inte tala om prasselsnören, ljusslingor och annat småpynt, som är jätteskoj att busa med men väldigt illa om de hamnar i magen. Faktum är att julen är fylld av faror för oss husdjur hur trivsam den än må vara!

 

Med det önskar vi er alla en fortsatt fin vintervecka och riktigt GOD JUL! Och tänk på att lysa upp och göra det mysigt, med lite extra talgbollar, jordnötter, solroskärnor och hampfrön, även för dessa allra minsta av våra vänner ute i kylan!

Tassekram Triton med småbröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Lyser upp med vita julsvansar

Oj, oj, oj, vad tiden rusar iväg. Knappt hinner det ljusna innan det blir mörkt, och dagarna inskränker sig till ett minimum! Men hav tröst för snart stundar vintersolståndet och sedan vänder det.

 

Andra advent är passerad, och vi har lyckligtvis fått ljus i smågranarna vid lillstugorna. Riktigt mysigt vill jag lova att det är, att mysa tryggt där, när det skymmer och kvällsmörkret breder ut sig!

 

 Lite ljusare och trivsammare blev det förstås när vi fick massor av snö att bädda in oss i. Men säg den lycka som varar, och på en enda natt regnade det mesta bort till min och småbrödernas förtvivlan.

 

 Artemis trodde inte det var sant, och hade fullt upp att kolla ut under grinden om det mjuka vita täcket blivit lika hårt och tunt på allmänningen. Och tyvärr såg det lika isigt ut på stenplattorna där.

 

Så i  väntan på snö och ljusare tider känner jag för att lysa upp vintermörkret med att ”tomta” lite grann i förväg. Tre små mjuka vita pälssvansar har jag lyckats få tag i att lotta ut bland er go´vänner!

Allt ni behöver göra är att mejla namn och adress till  [email protected]  och skriva julsvans i mejlet. Så sätt i gång, och senast lördag måste vi ha alla tävlingsmejl, för att i nästa blogg kunna presentera vinnarna!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie