En dag att minnas…

Tänk att lilla jag har så många jätterara bloggvänner. Jag saknar nästan ord och är fortfarande både rörd och upphiad efter söndagens firande av Tritondagen med liten Öppen Trädgård här hemma på Elsborg.

Ända från Lindesberg, Kopparberg, Ludvika, Hedemora, Stora Skedvi, Borlänge och Falun förstås strömmade stora och små  till för att fira min alldeles egen Tritondag! I år för tredje gången och på väg  att bli tradition.

En härlig söndag, som drog ut på tiden och inte slutade förrän sent på kvällen. Och som dagen därpå  fortsatte med lite eftermiddagsfika för grannarna. Därför är jag lite sen med bloggen, men bättre sent…

Jättespännande att träffa och fika med så många nya och gamla vänner samtidigt. Jag försökte hälsa välkommen så länge jag kunde hålla räkningen, och försökte sedan tassa runt och vara trevlig.

Broder Artemis hjälpte mig att hålla koll och signalera, när det var något jag behövde veta. Och lillebror Febus såg förstås till fixa det där lilla extra för att öka spänningen att hålla stämningen på topp.

Han såg nämligen en katt utanför staketet och tog chansen att blixtsnabbt smita ut och jaga iväg den när grinden öppnades. Alla trodde ”kattastrofen” var ett faktum, men så farligt var det inte.

Fast väl ute på allmänningen blev ”Febbe” så upphiad att husse och matte fick springa runt en lång stund och busa honom trött innan han sprang in genom grinden igen. Och alla kunde dra en lättnadens suck!

Ett nog så uppfriskande inslag i firandet, som sedan fortsatte med lillebror som clown och charmig underhållare. En uppgift han skötte med den äran, så att jag kunde dra mig tillbaka en stund och koppla av i buren.

Jättemycket tack alla ni som kom! Jag hoppas bilderna talar sitt tydliga språk och berättar lite om hur trevligt vi hade. Och timmarna bara flög iväg i samma härliga sommarväder som alltid den här sista söndagen i juli.

En ljus dag att minnas och glädjas åt när höstmörkret lägger sig.  Själv kommer jag förstås tillbaka med mer om den och den fortsatta veckan i bloggen som vanligt på söndag eller måndag!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus

 

Jag räknar timmarna…

Solen fortsätter att skina och jag kan börja räkna timmarna tills vi ses. Så i dag ligger jag mest och myser för att vara på topp när ni kommer i morgon.

Då firar jag min alldeles egen Tritondag med liten Öppen Trädgård och ser med spänning fram emot att få träffa både gamla och nya vänner.

Tiden är som vanligt 14.00 till 18.00 och adressen Sturegatan 48 D. Har du missat att anmäla dig eller undrar över något, slå då matte en pling på 023-195 35!

Tassekram Triton

 

Bara en vecka kvar…

Ju mindre desto bättre, och ju trängre desto mer intressant! Så är det om man är katt och har turen att hitta en sådan där tom fyrkantig brun sak.

För den ska vara liten och nästan omöjlig att rymmas i. Då känns det som bäst och blir en spännande utmaning att försöka krypa ner och gömma sig.

Broder Artemis hade precis lyckats med det konststycket häromdagen och låg och myste av stolthet ute på gräsmattan. Men lyckan blev kort, då lillebus Febus fick ögonen på honom.

Han kunde förstås inte hålla tassarna i styr! I nästa stund hoppade han på broder Artemis, som hade svårt att försvara sig nedklämd efter konstens alla regler i den lilla pappkartongen.

Där lekte de hade  hur roligt som helst med den lilla kartongen, som husse burit hem varor i och ställt ut  i fall att någon av oss var på humör. För bara nya kartonger med främmande dofter är riktigt spännande.

Ett tag gick det så hett till i kartongen att jag var glad att jag inte var med. Men sedan blev jag lite nyfiken också och smög dit och testade när lugnet lagt och småbröderna gått in.

Så tänk på det och släng aldrig en nyss hemtagen kartong utan att först låta din katt eller dina katter busa, gosa och sova i den! Och som sagt ju trängre det är desto större utmaning att ta sig ner.

Fighten mellan bröderna slutade med att lådan kantrade och lillebror Febus fick broder Artemis på fall. Men en stund senare hade han åter fått lådan på rätt köl och klämt sig ännu längre ner mot botten.

Skådespelet är bara ett enkelt tips på en billig leksak, innan jag övergår till min alldeles egen lilla öppna trädgård nästa söndag. Det går fortfarande bra att anmäla sig till matte på adress [email protected] om du känner för att träffa oss då.

Alltså söndagen den 28 juli mellan klockan 14.00 och 18.00 är ni välkomna på en fika med kattprat och trädgårdssnack. Adressen är som vanligt Sturegatan 48 D och ligger på nedre Elsborg.

Är det något ni undrar över nås matte hela tiden på023-195 35. Jag har haft god tass med vädergudarna båda gångerna förut, så jag hoppas förstås på det den här gången också.

Och vad jag minns så  vi har haft jättetrevligt tillsammans, även om jag till slut tuppat av mitt bland gästerna. Förra året sov jag faktiskt så gott i en av gästernas handvävda strandkorg att jag fick behålla den!

Den hänger med än och används flitigt, även av broder Artemis och lillebror Febus, både som sovplats och gömställe. Den är trång den med, och populär just för det!

Och lite trångt hoppas jag förstås också att det blir här hemma i trädgården nästa söndag!

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus

Ett svindlande år för en seg gubbe

Jag är seg i dag! Så där ruggigt seg som man bara blir när en varm solig lördagskväll förbyts mot en kall dyngsur söndagsmorgon.

En morgon när regnet fortsätter hänga i luften, och det är dubbelt så kallt som i går kväll. Då må det vara mig förlåtet att till och med jag är lite trögtänkt.

 

Så värst mycket piggare är knappast broder Artemis heller efter att ha blivit sjöblöt ute på farstukvisttaket i störtregnet tidigare i morse. Men väl inne gav han igen på dricksvattnet i hinken så att hela badrummet flöt.

Tack och lov hittade jag i morse en  slarvigt  hopvikt presenning att gömma mig i. Den skulle egentligen ha skyddat trädgårdsmöblerna i natt,  men blivit liggande hoprullad på bordet.

Den perfekta platsen att i lugn och ro summera  veckan, som bjudit på allt från strålande sol till hällande regn  och en hel onsdags snålblåst.  Men mest har det ändå varit sommar och sol!

Lillebror Febus har klarat ovädren bäst, då han som vanligt trivs med att vistas på hög höjd. Så här busig såg han till slut ut när han i förmiddags tittade ner från taket i uthuset efter att han varit spårlöst försvunnen en lång stund.

Och tänk att det gått ett helt år sedan husse och matte hämtade hem lillebror Febus från Brandalsund. Ett år fyllt av påhittiga äventyr och högtflygande planer från första stund.

Det har vi förstås firat hela veckan! För  vår alldeles egen ”Lill-Febbe” är  världens bästa busfrö och kan konsten att charma alla som kommer i hans väg.

Ingen kan motstå den lilla isbjörnen, när han tittar på en, på sitt alldeles speciella, sätt med sina oskyldiga ljusblå ögon.

Jag har försökt men misslyckats totalt, fast han älskar att jaga in mig när jag är ute och ta min favoritplats på övervåningen när jag vill ha den.

Men som sagt han kan konsten och har balanserat på hög höjd med högtflygande planer från första stund. Det visade han redan första kvällen ute i ”lekhagen”, då han snabbt klättrade över gallret och tog sig ut.

I vintras var det sedan klätterträdet vi fick lägga ner , sedan ”Lill-Febbe” lärt sig använda det som språngbräda upp på staketet på den farliga sidan. Turligt nog lyckades husse rädda trädet åt oss genom att flytta det med klematis och allt en bit längre bort från staketet.

Frampå vårkanten var det sedan den gamla piprankan, som fick stryka på foten sedan lilebror Febus börjat göra hisnande tassenader på den långsträckta väggprydnaden. Det kändes sorgligt att ta ner den, men nöden har ingen lag!

Medan jag legat här har regnet dragit bort och gräset börjat torka upp. Broder Artemis och ”Lill-Febbe” har redan börjat busa och ser ut att åter ha humöret på topp.

Den sistnämnde har redan intagit högsätet i solen och njuter i fulla drag av att vara störst, bäst och vackrast!

Och faktiskt känner också jag att det börjar ljusna inombords och skulle sitta fint med en liten kvällspromenad.

Efter regn kommer solsken både inombords och ute i det fria! Sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne, som det så vackert heter.

Får väl ta och leta på de där koppelhållarna här hemma och hör om det kan gå för sig.

Efter den här titten tillbaka är det dags att se framåt mot min lilla öppna trädgård sista söndagen i juli.

Men vi hörs redan nästa söndag, då jag berättar mer om min alldeles egen lilla fest.

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus

 

 

Spritt språngande galen

Vi har ingen snickarbod och inte bor vi i Lönneberga. Men vi har ett uthus på gården och en lillebror som husse och matte tycker att borde heta Emil.

För så mycket hyss och högtflygande planer, som ränner genom huvudet på honom, har då vi andra aldrig någonsin skådat. Hela sin vakna tid smyger han omkring och gör nya upptäckter som leder till nytt bus.

Därför är ”utahuset” som vi kallar det guld värt, då det är enda stället vi kan stänga in lillebror på och känna oss trygga. För där är han inne och ändå ute, som man ska vara om sommaren.

Nu är det inte så grymt som det kan låta! För både lillebror Febus och broder Artemis trivs alldeles förträffligt högt uppe på gammalt hopfällt målarbord mitt under tacknocken. Där kan de ligga i timtal och  lyssna på lillpippis ute på taket, och  småmössen inne  i väggarna.

Det är enda gången vi andra här hemma kan koppla av. För även om ”Lill-Febbe” slutat klättra över staketet, och vill vara hemma och vakta”Kotte”, så har det dykt upp ett annat  nog så stort problem.

På slutet har vi blivit omringade av ett halvdussin främmande katter, som smyger runt och försöker ta sig in. Det lyckas nu inte då Triton håller koll, men den senaste veckan de gjort lillebror Febus spritt språngande galen.

När de dyker upp blir han helt okontaktbar, blåser upp sig till sin dubbla storlek och  vrålar rakt ut som en tok. Försvinner inte främlingarna då, tar han till all sin kraft och rullar undan stora stenen vid ”Kottes” ingång.

Sedan ålar han sig vigt under staketet och jagar bort den ena katten efter den andra över stora gräsmattan på allmänningen och ner över slänten till nästa staket. Där stannar han så och håller vakt, tills matte kommer och hämtar hem honom.

Hittills har det gått bra och de objudna gästerna flytt panik. Men så handlar det också om rätt så snälla katter, och inga slagskämpar till utomjordingar som jag fått ta hand om förut.

Fast jag är  förstås livrädd att lillebror ska träffa på sin överman och bli slagen sönder och samman. För hur han än blåser upp sig, är han ändå bara en liten skit, om en riktig utomjording skulle ge sig på honom.

På något sätt tycks han ändå veta vad han håller på med, för bland de främmande katterna har vi upptäckt en som är väldig försynt, mager och hungrig. Den måste vi förstås hjälpa med mat och sedan försöka hjälpa att hitta hem.

Och tänk fast ”Lill-Febbe” är så grym på alla andra inkräktare, så sitter han snällt innanför grinden och  kikar under, medan matte matar och försöker prata med den här speciella katten. Det verkar precis som om han förstår att den behöver hjälp och därför tycker det är helt rätt.

Så här ser den i alla fall ut, den utsvultna katten, om någon händelsevis skulle känna igen den. I dag har matte också kommit så nära den, att hon kunnat se att den är öronmärkt.

Annars rullar tiden iväg och i dag är det bara tre veckor kvar till mina lilla öppna trädgård. här hemma på Elsborg. Vill du vara med så mejla några rader till matte [email protected] och gå sedan ut och fortsätt njut av det härliga sommarvädret.

Tassekram sibiren Triton med bröderna Artemis och Febus