Nu räknar jag dagarna…

Mattram-Triton1

God söndag alla soldyrkare! Nu har trädgården repat sig efter det eviga regnandet och lockar fjärilar i massor så gott som dygnet runt!

Stora prålande på dagarna och små gråbruna om kvällar och nätter. Smiter in i mörkret gör de också och får blomkrukorna att rasa i golvet.

 

Mattram-Arte2 

Vi bara älskar att vara ute nästan hela tiden. Just nu finns inget härligare än att ligga i skuggan och lyssna på det sövande surret från allsköns humlor och bin i vildvinet på uthustaket.

Det är vårt sätt att samla kraft till nattens fjärilsjakt, som fortsätter ända fram på morgontimmarna. Först ute i trädgården och sedan inomhus när husse och matte äntligen somnat.

 

Strå-Febbe1

Men som sagt, annars vilar vi mest i värmen och laddar batterierna till nästa helg. Hoppas många av oss ses då i ”Liten Öppen Trädgård, som jag håller för sjätte året och som blivit tradition.

Välkomna alla ni som har tid och möjlighet, och snälla mejla en anmälan till matte som ordnar med fika till alla som hört av sig. Adressen till henne är som vanligt [email protected]

 

Skåp-Vinnie3

Flera nya och gamla bloggvänner har redan hört av sig, och nu är det bara en vecka kvar till sista söndagen i juli. Då hoppas vi få fira i strålande sol, som vi gjort i fyra av de fem åren.

Och skulle vädergudarna svika, så flyttar vi väl in en stund i väntan på bättre tider. Det gjorde vi i fjol, och det var inga problem. För finns det hjärterum så finns det stjärterum!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Febus – en räddare i nöden!

Mispel-Febus13B

Tacka vet jag Febus!!! Det är han som underhållit oss i veckan och räddar bloggen i dag. För visst är det spännande att följa honom uppe i häggmispelns topp.

Medan vi gamlingar legat med magen i vädret, och suckat över regnet, har han visat upp sig på hög höjd för hela grannskapet. Beundrad till tusen av ”Mini-Vinnie”.

 

Trappa-Vinnie5

Han sitter på farstukvisträcket och följer varje tass Febus tar där upp l luften. Precis på samma sätt som han gjort på  hyllorna uppe vid taket inne i uthuset.

Nu har han klarat av dem och det syns tydligt vad som blir nästa överraskning han kommer att bjuda oss på. ”Mini-Vinnie” siktar mot häggmispelns topp, men är inte riktigt redo än.

 

Mispel-Febus24B 

Febus är snabb som en vessla, vig som en apa och rör sig lätt som en fjäder! Klättrar upp och ner, framlänges och baklänges, och vänder sig lätt som en plätt på de smalaste grenarna.

”Mini-Vinnie” håller sig fortfarande på marken, och det är vi förstås glada för. Men det liksom lyser i ögonen på honom och står inte på förrän han sätter hjärtat i halsgropen på matte.

 

Gräset-Vinnie3

Broder Artemis och jag är mer jordnära och har vårt eget lilla sätt att gör livet mer spännande. Vi lägger oss på rygg, tittar bakåt och ser plötsligt allting med nya ögon.

Upp-och-ner-vända världen kallar vi det och hoppas slippa bli blöta om nosen. För sol måste vi ha nu om blommorna ska hinna repa sig till ”Liten Öppen Trädgård” sista söndagen i juli!

 

Vänd-Triton2

Då är ni hjärtligt välkomna hit till mig och mina bröder, för att träffas och mysa, prata katt och blommor, väder och vind! Ja allt som känns angeläget och trivsamt och så njuta i solen förstås.

Hoppas du vill vara med!!! Och känner du för det mejla då en liten anmälan till matte på adressen [email protected] så vi kan beräkna fika på ett ungefär.

 

Vänd-Artemis6

 Tills dess har vi vår lille ”Kotte” att beskydda och glädjas åt här hemma. Han väcker varma känslor hos oss alla, och matte har berättat för oss om sitt allra första möte en ”kotte”.

Hon var bara liten då och var med sin mamma och plockade vinbär bakom ladugården hos mormor. Där ute blev hon lämnad en kort stund, och satt skräckslagen, utan att få fram ett ljud, när hennes mamma kom tillbaka.

 

Hus-Kotte5

Från under busken hade en igelkott smugit fram och satt alldeles framför matte. Hon fick veta att den inte var farlig, och säkert ännu räddare än hon, och så var den kärleken gjord!

Sist men inte minst. Så här go ser vår lille ”Kotte” här hemma ut, när han tittar ut från sitt eget lilla gröna hus och undrar om det möjligtvis är dags för middag snart. Och det är det så klart!

Tassekram Triton, Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

Bara tre veckor kvar…

Blom-Tritte7

Det sägs att alla goda ting är tre, och för mig handlar det gamla talesättet förstås om tre guldklimpar! Mina tre småbröder, som är mitt allt och mina bästa vänner.

Rätt så stora nu men i mina ögon fortfarande små ”tultisar” i behov av en trygg storebror. Och det trots att de busar och jagar mig uppför trappan när jag kommer in.

 

Bädd-Artemis3

Det tar jag nu med ro, precis som min bästebror Artemis. Han tar alla chanser som ges att hitta ett mysställe, som här alla kuddar och överkast på vädring ute på farstukvisten.

Och på tal om tre, så är det i dag är precis tre veckor till sista söndagen i juli. Min alldeles egen dag, som jag förstås även i år kommer att fira med Liten Öppen Trädgård.

 

Postlåde-Vinnie4

Då go-vänner är ni välkomna hit hela eftermiddagen. Jag återkommer förstås till det i bloggen, men redan nu kan ni som vill vara med anmäla er till matte på den vanliga adressen [email protected]

Efter fyra års strålande sol tvingade fjolårets ösregn oss att flytta in under tak. Men nu har det regnat så mycket att jag vågar hoppas det inte kommer att finnas något regn kvar på ”Triton-dagen”!

 

Taket-Febbe7

Regnet är inte bara blött och trist utan också väldigt gynnsamt för fästingarna. När solen sedan tittar fram är de på hugget, och årets första elaking plockade matte häromdagen bort på Febus.

Den hade bitit sig fast på höger sida av hakan, och Febus var jättesnäll när den skulle tas bort. Så det var inga problem för matte att få loss den levande utan att något blev kvar.

 

Mat-Kotte4

Husse håller gräset kort så vi har nästan inga fästingar i trädgården. Men ni som har, och behöver skydd, vill jag tipsa om att det finns flera bra giftfria alternativ på apoteken i dag.

Inte ens ”Kotte” verkar vara speciellt utsatt, och ser matte något på honom tar hon bort det! Han sträcker alltid fram huvudet när hon kommer, för att bli kliad bakom lilla örat, så det är inga problem.

Den senaste veckan har han knappast varit av gården, men efter i natt är han fortfarande borta. Så nu börjar vår eviga väntan på att han ska komma hem igen!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”

 

 

Rovfågeln var analkörtlar!

 

 

Pall-Febbe3

Det var troligtvis ingen rovfågel som skrämde lillebror Febus och orsakade hans rädsla under midsommarhelgen. I stället verkar det ha varit något helt annat!!!

För han blev visserligen lugnare och gladare men kändes ändå inte riktigt bra. Så när matte avmaskat honom, och serverat ett uppskattat varmt bad, ringde hon veterinären.

 

Ros-Bröder1

Sköterskan på Vettris misstänkte direkt att det var analkörtlarna som spökade. Ett stopp kan göra väldigt ont och får den, som råkar ut för det, att liksom springa undan smärtan.

Eftersom Febus blivit bättre hade stoppet sannolikt hävts lite men inte nog. Så sköterskan trollade fram en akuttid  och hjälpte honom tömma körtlarna där bak.

 

Kärleks-Bröder1

Det gjorde susen och Febus kom hem som en ny katt! Både han och ”Mini-Vinnie” var lika lyckliga, och ska sanningen fram körde de sitt nattrace ända fram till klockan två på natten.

Febus var till och med så busig att han försökte sätta på ”Mini-Vinnie”. Men det fick han kärleksfullt sota för när minstingen kom loss och de fortsatte busa sig genom halva natten.

 

Gräset-Triton5

Annars har veckan pendlat mellan strålande sol och hällande regn. Jag har plötsligt upptäckt hur härligt det är att bara ligga och rulla sig på gräsmattan när solen väl tittar fram.

Nu har det tyvärr inte varit så långa stunder mellan regnskurarna. Så småbröderna har mer eller mindre parkerat sig på takhyllorna och legat där på span medan de löst all världens problem.

 

Hyll-Bröder3

Husse och matte har förstås varit borta då och då om kvällarna på viltsafari i favoritskogen. Ledsamt nog med magert resultat på slutet, men annat är det här ute på allmänningen.

Häromdagen när matte och jag tassade ut på promenad gjorde vi båda stora ögon. För i solen på parkeringen vid husses bil satt en ensam liten harpalt och tittade nyfiket på oss.

 

Harpalt7

Husse hade sett den dagen innan, men jag trodde aldrig att jag skulle få se en harpalt i verkligheten mitt i staden. Tror nästan den flyttat hit ner för att slippa bli tagen av uvarna uppe i gruvan.

Men bäst av allt är förstås att matte i går morse upptäckte att lyktan vid stora ”kottehuset” var kullvält. Den lilla gömda skålen med knaprisar var också tom vattenskålen använd.

 

Halm-Kotte3

Knappt hann matte ut förrän halmen i huset började röra på sig, och snart tittade vår alldeles egen ”Kotte” ut. Jättehungrig och mattegosig efter nästan två veckor på hemliga äventyr.

Därefter tassade han bakom huset, för att uträtta sin behov, innan han smög tillbaka in i halmhuset och lade sig att sova! Och sov sött gjorde han hela dagen ända till fram på kvällskvisten.

Då åt han middag, inspekterade gården och var fortfarande kvar när vi tassade in och kröp till kojs. ”Kotte” är hemma igen, regnet har övergått i sol och juli månad kunde inte ha börjat bättre!

Tassekram Tritom med bröderna Artemis, Febus och ”Mini-Vinnie”