Strålande tider ut i vida världen

Veckan började i moll men slutade i ljust klingande dur! Jag tänker då på måndagens ymniga snöfall, som på några futtiga dygn förbyttes i strålande sol från en klarblå himmel.

 

Det måste vi förstås fira på vår traditionella ljugarbänk med samma gamla älskade yllepläd som underlag. Och trots att vi lagt på oss några kilo, sedan i fjol, ryms vi fortfarande hela glada gänget.

 

För säkerhets skull tog vi vår gröna solhatt med oss ut på bänken. Den är fjäderlätt och störtskön både att vila på och busa med. Tyvärr har vi bara en, så det var bara att låta Febbe-Bus ha den först.

 

Efter en stunds vänskapligt gos på bänken, väcktes leklusten till liv och han gav den stackars hatten en rejäl omgång. Höll fast den hårt, och sparkade med bakbenen, ända tills undertråden tog slut.

 

Efter det fick Mini-Vinnie och Artemis ha bänken för sig själva en stund. Där satt de som tända ljus och lyssnade till lillpippis glada sång medan de höll koll på en ”pippis med motor” i luften!

 

Helikopter heter det visst, och den sjönk plötsligt så lågt att bänkbröderna försvann in i uthuset. Därmed var ”tronen och kronan” bara min, och jag lade mig till ro för en liten middagslur i solen.

 

Sedan blev jag också så där pigg och lekfull, som vi alla blir med solhatten inom räckhåll! Så jag gav den en omgång jag med, då det pirrar i kroppen och leklusten återvänder den här tiden på året.

 

Helgen till ära upptäckte Artemis också att solen äntligen stiger så högt att den når ner till lillstugan mellan snövallarna. Så dit tassade han, och lade sig och njöt, så länge solen förmådde titta in!  

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinn

Ps Med det tackar jag för mig, då det här var mitt sista inlägg på mittmedias bloggportal. Nu drar jag ut i vida världen och återkommer till påsk, med min blogg Veckans Triton, på nya adressen www.veckans-triton.se  Hoppas förstås att du hänger med mig och bröderna dit! Så håll ut och tills vi hörs igen, ha det så skönt i solen var än i världen du befinner dig! Ds

Fågelnötter på rymmen…

Misstankarna har funnits en längre tid, men det har saknats bevis! Nu har husse och matte fått svart på vitt vad det är som gör att vi bröder stortrivs i vårt älskade uthus.

Det handlar om underhållning på hög nivå, som får oss att klättra ända upp i taket och ligga på helspänn i timmar. Men ingen av oss bröder vill göra våra små kompisar illa!

 

Husse och matte ruskar på huvudet, men innest inne tror jag de är glada. För matte skulle säkert bryta ihop om vi kom tassande med en söt liten mus i munnen.

Beviset på att vi har små kompisar i uthuset kom när matte skulle sätta om sina pelargoner. Hon är så himla rädd om dem, för den äldsta har Mini-Vinnie fått från husfolket hemma i Älvnäs.

 

Vi har egentligen inga utrymmen att övervintra pelargoner på,  men när matte riktigt gärna vill så klarar hon det mesta! Så det har i alla år, till allas förvåning, gått alldeles utmärkt.

Tidigare i vintras upptäckte dock husse och matte ett litet naggat hål i vår stora säck med fågeljordnötter. Fast det låtsades de aldrig om utan lät det bara vara.

 

 

Visst har de sett hur vi sitter på span i  uthuset.  Men det var först när pelargonerna skulle sättas om som sanningen uppdagades! Blomjorden i påsen var nämligen blandad med fågelnötter.

Hur de nu kommit dit!!!  Om det tvistar de lärde, och ni ska tro att matte fick samvetskval, när hon förstod att hon förstört vinterns matförråd för våra små kompisar i uthuset.

 

Så hon sköljde av nötterna, och satte tillbaka en del av dem, på ett rent fat, längst under en av trädgårdsstolarna i uthuset. Och så klart var de borta morgonen därpå!

Så har hon fortsatt i kylan för säkerhets skull, fast vi vet att våra små kompisar har fler nötlager i uthuset. Men förklara det för matte är inte så lätt! Så det är bara att låta henne hållas.

 

 

 

Medan matte fortsätter med pelargonerna tar jag över för en aktuell rapport om salmonellaläget.. Över 1000 katter har hittills konstaterats smittade, och det är fler än någonsin tidigare.

Men det tycks i alla fall som om kulmen är nådd och allt färre prover från smittade katter kommer in till SVA. Så det är bara att hoppas smittan klingar av, och en solig vårvinter-vecka önskar vi er alla tills vi hörs igen!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Årets Vasalopp blev en flopp

I helgen gav rysskylan äntligen med sig, och fick fart på orosanden Febus! Han riktigt strålade av lycka och hoppade så högt att vi var rädda att han skulle flyga över staketet.

Nu räckte det med att han fick rusa av sig i de uppskottade snötunnlarna. Låter som en saga, men är faktiskt sant! Han har aldrig ens försökt klättra upp på staketnocken sedan i höstas.

 

Det var då husse och matte kattsäkrade staketet, för hundrade gången, och äntligen nådde målet. Nu räckte det med att Febus fick fart på Artemis, som lurpassade vid boden, så blev han nöjd.

Som skjuten ur en kanon kom Artemis upp ur gömstället och flög fram över snövallen efter vildingen. Hur jakten slutade står skrivet i stjärnorna, då båda försvann i tunnlarna bakom husknuten.

 

Mini-Vinnie är den enda som möjligtvis vet. För han satt som förstenad i en av parallelltunnlarna och höll koll! Han blev alldeles förskräckt över storebrödernas plötsliga uppvaknande i snön.

Lite mildare väder, men annars blev Vasaloppssöndagen en flopp, som varken bjöd på stålande sol eller efterlängtad dagsmeja med takdropp och familjefika ute på gården.

 

I stället kom det byar av kornsnö, som bara trasslade in sig  i pälsen. Och tillräckligt kallt var det också, för att kornen inte skulle smälta, utan satt kvar så länge jag låg ute på farstukvisten.

I dag dalar det i stället stora härliga flingor, medan solen försöker leta sig fram i grådiset. Det lyckas tyvärr dåligt, så jag stortrivs inne vid arbetsmaskinen i väntan på bättre tider.

 

Alla våra lillpippis är förstås lika hungriga, även om rysskylan givit med sig lite. Så det är bara att fortsätta mata fler månader än! Och förstås också fortsätta hålla extra rent under fågelbord och automater.

För salmonellan bland katter fortsätter. Drygt 908 konstaterat smittade har påvisats under januari och februari! Det är fler än någonsin tidigare, konstaterar SVA,  som även fortsätter kolla andra tänkbara smittkällor.

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Föraning i snålblåst och iskyla

 

Nästa gång solen skiner ska jag att ta ut bänken med yllefilten åt er att mysa på! Det lovade matte i mitten på förra veckan för att muntra upp mig i väntan på våren.

För visst älskar vi snön och vintern. Men jag behöver större frihet, än det blir i kylan, så nu börjar ”vinterdeppen” smyga sig på! Den får både kropp och själ att ropa efter sol, sol, sol…

 

 

Nu var det bara det att när vi vaknade i går morse, och såg solen stiga från en klarblå himmel, så var det nästan 15 grader kallt. Men matte hade lovat och jag väntade otåligt på få lägga mig och sola!

En föraning om vår fick jag ute på bänken mellan snövallarna. Varken snålblåsten eller kylan kunde stoppa mig, och jag fick en lurvig fäll att mysa på så länge solen stannade kvar på vår egen gård.

 

 Ingen av bröderna vågade sig dock ut och solbada i kylan. Så jag fick vara kung och ha hela ”playan” för mig själv! Allt medan broder Artemis drog ut på allmänningen med matte i släptåg.

Där hade det tydligen hänt saker med husses bil, som Artemis måste kolla upp. Och efterhand som han gick igenom däcken på solsidan väcktes tydligen alla tänkbara vårkänslor till liv.

 

 Artemis har en våldsam kärlek till just däcken på husses bil, och när han börjar gosa med dem på allvar så brukar det vara vår. Mitt i solgasset doftade de tydligen helt underbart fast det var kallt!

Säkert var det så att minst en utomjording under natten varit framme och satt sin vidriga lukt på bakdäcken. Det måste nu Artemis avhjälpa genom att gnida in däck och fälgar med sin egen doft!

 

Småbröderna däremot var allmänt fega hela helgen, och tassade ut och in på löpande band. Misstänker starkt att de kände av utomjordingen på något sätt som vi andra inte förstod.

Och i dag är det så mulet och kallt att ingen av oss vill vara ute. I stället tar vi det lugnt, och jag skriver inne först i dag för att solen sken ute igår! Och nu förbereder vi oss för Vasaloppet till helgen!

 

Att matte älskar katter är knappast någon nyhet, och det gäller förstås både stora vilda och små  tama djur. Därför är hon väldigt upprörd den här veckan då den länsstyrelsen gått med på att jägarna under mars månad får skjuta sex lodjur här i länet.

Det har länsstyrelsen gjort, för att hålla sig kompis med jägarna, trots att bara en spillra av stammen återstår och bara fyra incidenter med lodjur inträffade under hela förra året. Vart är vi på väg, och var ska det sluta, om jägarna ska bestämma över allt som lever i våra skogar!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Bröderna Bus i toppform till OS

Finns inga små möss busa med går det lika bra med en snöklump eller plastburk! Kolla bara på Mini-Vinnie och Febus, som kan väcka liv i nästan vad som helst ute på gården.

 

Medan Mini-Vinnie gosar med sin snöklump i famnen, går Febus en match med plastburken mellan alla fyra. Sparkar hejvilt med bakbenen tills han är alldeles slut.

 

Då tar mini-Vinnie över ”bytet”, men går som alltid betydligt mjukare till väga. Snart sitter han med plastburken som ansiktsskydd och ser ut om en hockeymålvakt med visir.

 

Allt medan Febus trampar ner motståndaren efter den hårdföra matchen och funderar över vad som blir nästa drag. För energi finns det gott om och han har som alltid högtflygande planer.

 

Bröderna Bus i ett nötskal, med Artemis och mig på släp! För vi är fulla av liv vi med, även om jag måste smyga in ett och annat läsvärt ansvarsord i bloggen varje gång.

 

Minns ni att jag nyss klagade över våra fega politiker, som inte vågar fatta beslut om id-märkning och registrering. Plus att alla utekatter skulle till veterinären för att bli lugna, snälla och goa!

 

Nu har landet Belgien fattat beslut om att alla katter, som inte används i avel, ska till veterinären och ”fixas”, så det slipper bli kattungar som ingen vill ha. Och här skryter de styrande fortfarande om att vi har världens bästa djurskydd!!!

 

Aldrig någonsin har så många katter konstaterats smittade med salmonella som i år.  Antalet är nu uppe i 677 stycken, och då är vi bara i mitten på februari. Positivt är dock att ökningen stannat av lite den senaste veckan!

 

”Lillpippis” tros fortfarande orsaken, men självklart ska vi fortsätta mata dem och hålla rent för allas trivsel. SVA avråder dock fortfarande från BARF-foder och ska titta närmare på riskerna för både hund och katt vid nästa sammanträde.

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

En föraning om vår…

Har ni liksom vi, mellan köldknäpparna på slutet, faktiskt känt att våren är på väg! En liten stund mitt på dagen når solen äntligen över takåsarna och sänder värmande strålar ner till oss i vår stad.

 

De här allra första solstrålarna väcker känslor till liv som vi bröder nästan glömt att finns. Plötsligt får vi massor av energi, som lockar till lek och bus fast vi börjar bli till åren hela bunten.

 

Mini-Vinnie är förstås först ut att rulla runt och busa med sig själv i snön. Så fort det blir en plusgrad stiger härliga dofter upp ur marken och gör plötsligt livet spännande och värt att leva igen.

 

Artemis är inte sen att hänga på, rulla runt i tunnlarna och dra med sig snö, som han pulsat sig genom i jakt på jag vet inte vad. Han är sju år men blir som kattunge på nytt så fort det börjar våras.

 

Mitt i leken vill matte också vara med och rapportera från SVA.  Där meddelar veterinär Elina Lahti, att allt fler katter insjuknar i salmonella, och att antalet konstaterade fall nu är uppe i hela 513.

 

Det är redan nu fler än under rekordåret 2016. SVA har också fått in döda småfåglar, som konstaterats smittade, men vågar bara säga att de är en tänkbar smittväg. Det kan finnas fler!!!

 

Inte minst som även SVA:s kontroll, av rått köttfoder till katt, visat på bakterier och ska utredas visare. Klart står dock att SVA redan nu avråder från foder typ BARF på grund av smittrisken.

Kanske dags att kolla upp varifrån uppmuntran till att ge råfoder till katt kommer! Samma sak gäller råa kycklingvingar, som är populära trots att rå kyckling ofta innehåller salmonellabakterier.

Ha det så gott, och njut av minste lilla solstråle, tills vi hörs igen! Vi är redan i mitten av februari och Vasaloppet, första söndagen närmar sig med stormsteg! Och då är det vår!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

 

 

Snö, snö, snö…

 

Nog för att vi alla här hemma älskar snö, men nu räcker det snart om vi över huvud taget ska ta oss ut. Spelar ingen roll åt vilket håll vi tittar, så ser vi bara vita väggar inne på gården.

Det skapar lite inombords oro, då det är svårt att hålla koll på allt som rör sig på andra sidan grinden. Häromkvällen när matte kom ut, blev hon livrädd och trodde att jag var sjuk, då jag vrålade rakt ut!

 

Utanför grinden skymtade jag nämligen en utomjording, som försökte ta sig in. För snön till trots är vi inne i februari, och kattmånaden mars närmar sig med stormsteg.

Det är då de dyker upp, de här ”utomjordingarna”, som inte varit till veterinären och blivit lugna, snälla och goa! De är nu inte deras fel utan deras hussar och mattar som inte tagit sitt ansvar.

 

Inte nog med att de otrevliga ”utomjordingarna” är stridslystna. De ställer också till med en massa problem och bär skulden till att det fortfarande föds små oskyldiga kattungar som ingen vill ha!

Jag skulle önska att det vore förbjudet att släppa ”utomjordingar” fritt ute. Dessutom borde det vara lag på att varenda katt ska vara id-märkt och registrerad på samma sätt som alla hundar.

 

Medan jag ändå är inne på det här med god katthållning, så är det förstås också viktigt att alla katter vaccineras. Först och främst mot kattpest men helst också mot kattsnuva.

Kattpesten är viktigast, då den ofta är dödlig! Men nästan lika viktigt är att inte övervaccinera, utan bara ta spruta mot pesten vart tredje år och enbart mot snuva de två åren däremellan.

 

Den otäcka salmonellasmittan, som matte och jag varnade för förra veckan, fortsätter att drabba katter, och antalet konstaterat smittade under årets första månad uppgår till 268.

Samtidigt har SVA på slutet också fått in döda småfåglar som visat sig drabbade av salmonella. Så fortsatt renlighet under fågelbord och andra matanordningar är extra viktigt just nu.

 

 

Naturens under är välkänt , och visst är det sagolikt mycket vi får uppleva både hemmavid och ute i markerna. Här hemma är det just nu en liten ny bekantskap och väcker allas uppmärksamhet.

Det handlar om en kaja med en vit teckning på ryggen och vita ränder på vingarna. Den är jättesöt och för tankarna ett kärleksmöte mellan kaja och skata. Fast om det tvistar förstås de lärde!

 Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Smittsam sjukdom sprider sig

 

Blött och plaskigt på marken, plusgrader och takdropp i luften, och strålande sol från en klarblå himmel! Rena vårvädret, fast vi är i januari och fortfarande ligger inbäddade i snö.

Ett tidigt vårtecken, av det mer otrevliga slaget, har under årets första veckor uppmärksammats av SVA. Det gäller katter som konstaterats smittade av salmonella och hittills i januari uppgår till hela 136 stycken.

 

Det är väldigt många, då mörkertalet är stort, och det är så tidigt på året. Först i mars brukar smittan dyka upp på allvar, och den misstänkts då ofta höra samman med att katterna äter sjuka och döda småfåglar.

Men så här många konstaterat smittade katter, redan i januari, gör att SVA nu misstänker att det även finns andra smittkällor. Rått kött, smittat kattfoder och gnagare nämns som tänkbara orsaker till utbrottet.

 Inte minst som SVA inte kan bekräfta salmonella hos småfåglar på de få exemplar de fått inskickade hittills i år. Förra året var det totalt 129 bekräftade fall av salmonella på katt, och av dessa bara fem under januari.

2016 var ett rekordår med 489 bekräftade fall på katt, men även då de allra flesta under våren. Därför är så många som 136 redan nu i år är väldigt märkligt! Vi här hemma har då inte heller sett en enda sjuk eller död ”lillpippis” på hela vintern.

 SVA står för Statens Veterinärmedicinska Anstalt, och oavsett orsak till utbrottet hos katt vill veterinär Elina Lathi där uppmana till renlighet vid fågelbord och andra matställen. Salmonella är nämligen smittsam och drabbar både människor och djur.

Friska katter klarar i allmänhet smittan bra med bara svaga symtom. Andra klarar det sämre! Upplever du att din katt har besvärande diarré och är hängig kan den ha salmonella. Kontakta då veterinär för att få orsaken utredd.

Oroväckande i sammanhanget är att europeiska forskare i en ny studie varnar för att mata hund och katt med rått kött. Den nya trenden kan innebära stora risker för både djur och ägare, och forskarna vill att veterinärer framdeles informerar mer om det.

Den nya studien har nämligen visat att 23 procent av köttet i den råa djurmaten innehöll e-colibakterier, salmonella hittades i 20 procent av köttet och olika typer av listeria-bakterier i mer än hälften av köttsorterna. 

Ingen rolig läsning, men så mycket viktigare att känna till. Vi mår bra, och trivs med livet, medan vi gläds åt snön på gården som blev kvar. Fast den här veckan var jag bara tvungen att låta matte styra och ställa i bloggen.

Och ni kan ju i alla fall njuta av bilderna på oss och några av alla våra pippikompisar. Gamla trogna Kaja-Maja, unga söta Snövit och alla hundratals små sparvilar som ni här ser en rar representant för. En riktig liten sötnäbb!!! 

En fin vintervecka önskar vi er, den här sista i januari. Vi fortsätter njuta av solen och mer snö lär redan vara på väg! Ha det så gott go´vänner och fortsätt mata ”lillpippis” för vintern är säkert inte över än!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

 

Mini-Vinnie nära drunkna i snön

Drömmen gick i uppfyllelse, och vi fick en riktigt vit vinter. På bara några dagar föll så mycket snö att lillebror Mini-Vinnie höll på att drunkna! Bara hans lilla huvud stack upp när han sjönk ner.

 


Hela gården låg plötsligt inbäddad i det mjukaste täcke, och det var stört omöjligt att ta sig fram till lillstugorna. Men det fixade husse lätt och skottade upp spännande tunnelvägar åt alla håll!

 

Så nu kan vi verkligen vara ute och motionera i snön och gräva oss in i härligheten underifrån. En alldeles egen liten sagoby har vi fått nere i snön där vi knappast syns alls mellan vallarna.

 

Kan utan överdrift att påstå att vi är insnöade ute på gården. På slutet har också plogbilen lugnat ner sig, och i går och i dag har det gått att vara ute hela tiden. Men mer snö lär vara på väg, så…

 

Lyckligtvis dämpas plogens dundrande och skakande i marken av den myckna snön, och kommer det lite mer lär det bli alldeles lugnt och skönt nere på våra tunnelvägar. Till lycka för småbröderna!

 

 

Där nere i snön kan vi sedan busa och jaga småkryp de närmaste veckorna. Sedan börjar solen så sakteliga stiga över hustaken och smyga in sina första strålar på farstukvisten. Lycka!!!

 

Men just nu fortsätter vi glädjas åt att äntligen ha fått en riktig vinter med massor av snö! Känns nästan som att vara ”hemma” i Sibirien, även om det förstås är några grader kallare där.

 

En riktigt fin vintervecka önskar vi er alla, och ni har väl märkt att det redan blivit mycket ljusare både på morgonen och kvällen. Så vår bästa tid är nu, och varje dag framöver, på väg mot våren och sommaren!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie

Tandlöst – som vanligt

 

Det är lyckligtvis inte mitt garnityr det handlar om, för jag har fortfarande några riktigt vassa gaddar kvar! Men några sådana sticker definitivt inte ut i det just nu aktuella förslaget till ny moderniserad djurskyddslag.

Så illa ställt är det med modet hos våra politiker! Att det dessutom tagit både sittande och tidigare regering, närmare sju år att krysta fram ett förslag, är ännu värre. Inte minst som mycket av det som föreslås i praktiken redan gäller.

 

Vart tog exempelvis kravet, på att utekatter skulle till veterinären för att bli lugna, snälla och goa, vägen i förslaget till modernisering. Och varför måste obligatorisk ID-märkning och registrering utredas vidare!

Det har matte och jag undrat över i flera dagar och är så grymma på politiker att vi nästan reser ragg. En tandlös skrivbordsprodukt kallar matte det aktuella förslaget till ny moderniserad djurskyddslag.

 

 

Tråkigt att börja året så här, men vi kan inte tiga! Redan för 10 år sedan samlade Djurskyddet in 100 000 namnunderskrifter för obligatorisk id-märkning och registrering av katt.

Därefter har namninsamlingar, för att stärka lagarna för katter, gjorts både 2014 och 2016. Och det samtidigt som nästan alla remissinstanser ställde sig positiva i den stora djurskyddsutredningen 2011.

 

Sedan dess har det gått snart sju år utan att något hänt! Ändå törs inte politikerna fatta det så viktiga beslutet, men framhåller att samhället ska ta ansvar för herrelösa katter. 

De tror problemet ska kunna stävjas genom att göra det straffbart att överge djur. Men hur många av landets 150 000 hemlösa katter är det någon som vet vem som har ägt från början.

 

 Och hur ska polis och länsstyrelse, som är samhället, klara av att omhänderta alla herrelösa katter, som behöver inkvarteras, och få veterinärvård innan de seriöst placeras ut dem i nya trygga hem.

Det låter bra men är i verkligheten en skrivbordsprodukt som saknar verklighetsförankring. Och att fortsätta utreda på minkarna, i stället för att, som många andra länder, förbjuda pälsfarmning, är en skam.

 

 

Samma sak med förbudet mot elefanter och sjölejon på cirkus. Visst är det bra men borde ha kommit för länge sedan! Det är dags för våra politiker att vakna och sluta slå sig för bröstet med att vi har världens bästa djurskydd. I verkligheten är vi förbisprungna av flera andra länder för länge sedan!

Tassekram Triton med bröderna Artemis, Febus och Mini-Vinnie